Övervikt och fetma: vems är ansvaret och hur bör arbetsgivare agera? - Erik h...Evensify
Förekomsten av övervikt och fetma ökar, speciellt bland utsatta grupper. Från att under många år lägga ansvaret för denna utveckling på individer, höjs nu rösterna för att även samhället och arbetsgivare kan vara med och stötta dessa individer. Hur kan vi gemensamt råda bot på den situation som uppstått så att alla människor kan leva ett mer hälsosamt liv samt bättre bidra till sin omvärld.
Erik har ägnat många år åt forskning både i England (University of Bristol) och på Karolinska Institutet, främst sådan som avser öka fysisk aktivitet hos personer med fetma. Erik hemmingsson Docent och högskolelektor på Idrotsshögskolan
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ontKristian Wahlbeck
Föreläsning på Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 10.4.2024. Skall vi diagnosticera och behandla eller skall vi genom universell utforming av skola och arbetsliv möjliggöra delaktighet personer med neurodiversitet?
Övervikt och fetma: vems är ansvaret och hur bör arbetsgivare agera? - Erik h...Evensify
Förekomsten av övervikt och fetma ökar, speciellt bland utsatta grupper. Från att under många år lägga ansvaret för denna utveckling på individer, höjs nu rösterna för att även samhället och arbetsgivare kan vara med och stötta dessa individer. Hur kan vi gemensamt råda bot på den situation som uppstått så att alla människor kan leva ett mer hälsosamt liv samt bättre bidra till sin omvärld.
Erik har ägnat många år åt forskning både i England (University of Bristol) och på Karolinska Institutet, främst sådan som avser öka fysisk aktivitet hos personer med fetma. Erik hemmingsson Docent och högskolelektor på Idrotsshögskolan
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ontKristian Wahlbeck
Föreläsning på Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 10.4.2024. Skall vi diagnosticera och behandla eller skall vi genom universell utforming av skola och arbetsliv möjliggöra delaktighet personer med neurodiversitet?
2. Hälsan upplevs subjektivt!
Hälsans dimensioner enligt Ewles & Simnett
Fysisk- kroppens mekaniska funktion.
Psykisk- klar och sammanhängande tankeförmåga.
Emotionell- förmåga att uppleva, hantera och uttrycka känslor.
Social- förmåga att ha mänskliga relationer.
Andlig- vägar till sinnesro (ej nödvändigtvis religiösa).
Samhällsbetingad- samhällets tillgång till basala resurser, syn på
mänskliga rättigheter, politiskt-, religiöst- och kulturellt förtryck.
3. Omvårdnadsteori
Dorothea Orem kallar människors hälsofrämjande
aktiviteter för egenvård.
Egenvårdsbehov varierar med aktuell livssituation.
När man inte klarar av att sköta sin egenvård, har man
egenvårdsbrist.
Omvårdnaden syftar till att kompensera egenvårdsbristen.
Helt kompenserande, delvis eller som stödjande och/
eller undervisande.
7. Regeringen har fastslagit nationella bestämmelser om
folkhälsoarbete och god hälsa på lika villkor för alla i landet.
8. Folkhälsoarbete
Primär prevention - påverkar livsstilen för att förhindra sjukdom
Sekundär prevention- hindra progress av uppkommen sjukdom
Tertiär prevention- kompensera funktionsnedsättningar pga sjukdom.
9. I distriktsjuksköterskans kompetens ingår, förutom att återställa hälsa och lindra
lidande, att genom hälsofrämjande synsätt stärka den vårdsökande till god hälsa
10. Om arbetet baseras på empowerment med respekt för den enskildes integritet,
delaktighet och samtycke och den långsiktiga nyttan vägs in blir den ändå legitim.
Folkhälsoarbete med hälsorådgivning innebär en etisk konflikt
11. Vetenskapliga studier har visat att folkhälsoarbete har givit resultat.
Hälsosamtal baserade på soc-modellen och Orems egenvårdsteori har givit
positiva resultat. Motion på recept har följts i lika stor utsträckning som
läkemedel på recept.
12. Folkhälsorapporter visar att hälsan varierar stort.
Fel kostvanor, för lite motion och stress ökar
livsstilssjukdomarna.
13. Syfte
Få kunskap om distrikssjuksköterskans arbete med avseende på hälsofrämjande arbete och
livsstilsmottagningar och sedan koppla ihop det med hälsofrämjande teorier, samhälleliga- och
vetenskapliga rapporter.
14. Veteskapliga artiklar söktes på Cinahl
med sökorden
“nurse lifestyle prevention”
69 artiklar träffades.
Ingen geografisk eller tidsmässig begränsning gjordes.
Fem valdes ut
med kravet att titeln skulle riktas mot
ospecifierad livsstilsrelaterad sjukdom
Sökning nr.
Datum
Sökord Antal artiklar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Utvalda artiklar Artikel nummer
140201 nurse lifestyle prevention 69 69 10 5 1-5
15. Artikel-
nummer
Titel Nyckelord
1 A person-centred lifestyle change intervention
model: Working with older people
experiencing chronic illness (Glass N. et al,
2012)
Chronic illness, intervention, lifestyle, model, older people.
2 Nurses’ potential to lead in non-communicable
disease global crisis (Decola P. et al, 2012)
Capacity, Global Burden, Non- Communicable Diseases, Nursing Roles
3 Lifestyle changes after a health dialogue
Results from the Live for Life health
promotion programme (Lingfors, H. et al,
2003)
Lifestyle, intervention, health promotion, primary health care.
4 Parish Nurse–Initiated Interdisciplinary Mobile
Health Care Delivery Project (Mayernik, D. et
al, 2010)
Collaboration partnerships parish nursing community health
5 Community-Based Senior Health Promotion
Program Using a Collaborative Practice
Model: The Escalante Health Partnerships
(Nunez, D.E. et al, 2003)
Health promotion, collaborative practice, commu- nity health, chronic disease
management, quality of life, functional health, community coalitions, aging
resources, strength training in the elderly.
16. Artikel 1, 3 till 5 syftade till att
hjälpa människor att förbättra sin livsstil,
sänka risken för livsstilssjukdomar och
stötta deras egenvårdskapacitet vid sjukdom.
Resultaten visade att
multiprofessionella hälsofrämjande samtalsprojekt gav
positiva utgångar för hälsa och livsstil för deltagarna.
17. Artikel 2 hade som syfte att
undersöka hur sjuksköterskor såg på att
arbeta med hälsosamtal på sina rådande arbetsplatser.
Sjuksköterskor visade sig vara
villiga att utföra detta arbete, men
de hade inte tid avsatt för det.
18. Alla artiklar menade att
Sjuksköterskor var lämpade att leda program för
samtal om hälsofrämjande egenvårdsarbete
Uppföljande stöd över lång tid krävdes för hållabar egenvård
19. Behov av sekundär och tertiär prevention innebär att den vårdsökande har fått en
stor egenvårdsbrist och har ett stort lidande
Hälsopreventivt livsstilsarbete, eller primär prevention minskar behovet av den
dyra mer kompenserande vården.
20. Att minska egenvårdsbristen i hälsans alla dimensioner genom stödjande/ undervisande
kompensernade vård, eller primär prevention, sparar in både lidande och resurser i
samhället.
Editor's Notes
Inte alltid de upplevelse och mätning stämmer överens