Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
Nummer 2 innehÄller en uppdaterad behandlingsrekommendation om lÀkemedel vid adhd. LÀs Àven om förfrÄgningar till Giftinformationscentralen gÀllande förgiftning eller feldosering av adhd-lÀkemedel och om fördelar och nackdelar med hjÀrtstartare med HLR-feedback.
Kontakta oss
Tidningsredaktionen
Tidningsredaktionen@mpa.se
à rets första nummer av Information frÄn LÀkemedelsverket fokuserar pÄ omrÄdet; lÀkemedelsbehandling av epilepsi. Du kan Àven lÀsa om ny lagstiftning för lÀkemedelssÀkerhet.
Nr 5 av Information frÄn LÀkemedelsverket innehÄller information om behandlingar av och profylax mot influensa med antivirala medel. Du kan Àven lÀsa om Medicinteknik- som fyller10 Är
1. Nationella riktlinjer
för vuxentandvÄrd
Beteendemedicinsk
prevention & behandling
Nils Oscarson
Med Dr, projektledare
www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer
2. Karies
(bild frÄn Dan.E.)
TandvÄrden bör
⹠uppmuntra personer som kommer till tandvÄrden att
borsta tÀnder tvÄ gÄnger dagligen med tandkrÀm som
innehÄller natriumfluorid, natriummonofluorfosfat eller
aminfluorid (1 000â1 500 ppm fluor) (prioritet 3).
⹠stödja personer med en bedömd risk för karies och ett
samtidigt högt sockerintag att Àndra ogynnsamma
matvanor (prioritet 3).
3. Sjukdomar i vÀvnader
kring tÀnder och tand-
implantat
Kronisk Aggressiv Periimplantit
parodontit parodontit
prioritering prioritering prioritering
1â10 1â10 1â10
TandvÄrden bör erbjuda
stödja personer att nÄ en god 3 2 3
munhygien
Mekanisk icke-kirurgisk 3 2
infektionsbehandling
LambÄkirurgi för Ätkomlighet 4 2 4
Stödbehandling/Äterfallsprevention 3 2 3
TandvÄrden bör undvika
att erbjuda
Systemisk antibiotika som 10
tillÀggsbehandling
Antiseptika (daglig sköljning) 10 10 10
4. TandvÄrden bör
⹠erbjuda personer med kÀkfunktionsstörning utan
nÀrmare specifikation beteendepÄverkande
behandling (prioritet 4), rörelsetrÀning (prioritet 4),
behandling med stabiliseringsskena (prioritet 4) eller
lÀkemedelsbehandling med NSAID (prioritet 5).
5. Patientens delaktighet
⹠För flera sjukdomstillstÄnd i riktlinjerna Àr
patientens delaktighet avgörande för
behandling och framtida prognos.
6. ⹠För att bli framgÄngsrik behöver tandvÄrden ocksÄ ta
upp frÄgor som kan upplevas som att de inkrÀktar
pÄ personens integritet och autonomi, till exempel
frÄgor om munhygienbeteende, kostvanor (frÀmst
socker) och tobaksbruk (rökning och snus).
⹠Av 3 § TL och 6 kap. 6 § PSL framgÄr tandvÄrdens
skyldighet att upplysa patienten om hÀlsotillstÄndet och
de behandlingsmetoder som stÄr till buds.
7. ⹠En motfrÄga blir hur patientens integritet och autonomi
pÄverkas om tandvÄrden inte agerar och följden av
detta innebÀr en ökad ohÀlsa pÄ sikt??
⹠Legitimerad personal (tandlÀkare och tandhygienist) ska
enligt 6 kap. 1 § PSL utföra sitt arbete i
överensstÀmmelse med vetenskap och beprövad
erfarenhet.
⹠Riktlinjerna ger vetenskapliga argument för betydelsen
av att arbeta preventivt, bÄde före och efter det att
tecken pÄ sjukdom observeras. Ger dÀrmed stöd för ett
«sjunde» riktlinjeomrÄde
8. 397 rekommendationer för sju
riktlinjeomrÄden
⹠Metoder för beteendepÄverkan
âą Karies
⹠Sjukdomar i vÀvnader kring tÀnder och
tandimplantat
⹠Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulÀra
vÀvnaderna
⹠SmÀrta och funktionsstörningar i mun, ansikte
och kÀkar
âą Bett- och tandpositionsavvikelser
⹠Total och partiell tandlöshet
www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer
9. TvÄ huvudÄtgÀrder
âą Frisk person med eller utan riskfaktorer
â med hĂ€lsofrĂ€mjande och
sjukdomsförebyggande Äterkoppling
uppmuntra ett «friskbeteende»
âą Personer med munrelaterad sjukdom
â Ă„tgĂ€rder med syfte att förĂ€ndra
ogynnsamma beteenden
10. Metoder för beteendepÄverkan
Rad TillstÄnd à tgÀrd Rekommendation
A 1.1 God oral hÀlsa HÀlsofrÀmjande och 3
sjukdomsförebyggan
de Ă„terkoppling
A 2.1 Oral sjukdom eller Standardiserad 10
förhöjd sjukdomsrisk rÄdgivning
A 2.2 dÀr bristande RÄdgivande samtal 8
A 2.3 munhygien Àr en RÄdgivande samtal 4
riskfaktor med sÀrskild
uppföljning
A 2.4 Beteendemedicinsk 3
prevention och
behandling
A 3.1 Oral sjukdom eller Standardiserad 10
förhöjd sjukdomsrisk rÄdgivning
A 3.2 dÀr rÄdande matvanor RÄdgivande samtal 10
A 3.3 Àr en riskfaktor RÄdgivande samtal FoU
med sÀrskild
uppföljning
A 3.4 Beteendemedicinsk 6
prevention och
behandling
A 4.1 Oral sjukdom eller Standardiserad 7
förhöjd sjukdomsrisk rÄdgivning
A 4.2 dÀr tobaksbruk Àr en RÄdgivande samtal 5
A 4.3 riskfaktor Beteendemedicinsk 3
prevention och
behandling
11. Biomedicinskt perspektiv
⹠«Bara behandlaren reparerar eller tar bort det som
orsakar problemet» sÄ bidrar detta med automatik till
en förbÀttrad hÀlsa.
âą Kommunikationen mellan behandlare och patient sker
utifrÄn behandlarens perspektiv och det finns stor risk
för att patienten blir en passiv mottagare av ett rÄd som
kanske inte ens efterfrÄgas. Detta kan leda till att
patienten skuldbelÀggs.
12. ⹠Att erbjuda standardiserad information och rÄd
(förvisso i all vÀlmening) kan
â upplevas krĂ€nkande för den enskilde patienten
â leda till övertalning
â och ge tandlĂ€karen eller tandhygienisten tolkningsföretrĂ€de
om vad som anses viktigt för patienten i frÄga.
13. I tandlÀkarens och tandhygienistens
yrkesansvar ligger att den information
som ges patienten ska vara
â individuellt anpassad (6 kap. 6 § PSL).
â utformas och genomföras i samrĂ„d med patienten
(6 kap. 1 § PSL).
â innebĂ€r att tandlĂ€kare och tandhygienister, pĂ„ ett
bra sÀtt, ska kunna sÀtta sig in i olika patienters
situation och perspektiv.
Kraven pÄ ökat inflytande frÄn patienten stÀller
krav pÄ att tandvÄrden har bra metoder för att
samtala med patienten.
15. Biopsykosocialt perspektiv
- patienten aktiv deltagare!
⹠hÀnsyn till den pÄverkan som psykologiska och sociala
faktorer har pÄ hÀlsa.
â Psykologiska faktorer avser det som pĂ„verkar individens
kognition (upplevelse, tolkning, lÀrande med mera), kÀnslor och
motivation att göra en aktivitet.
â Sociala faktorer avser hur individen pĂ„verkas av sin familj,
vÀnner och omgivning.
Ger utrymme för ett mer patientcentrerat förhÄllningssÀtt
⹠I hÀlso- och sjukvÄrden och Àven tandvÄrden finns
tecken pÄ ett paradigmskifte
â FrĂ„n Biomedicin mot ett Biopsykosocialt perspektiv
16. Socialstyrelsen bedömer att tre delar Àr nödvÀndiga för att
utföra ÄtgÀrden. Tdl & Thyg bör ha kunskap och fÀrdighet i:
⹠Den sjukdom som en beteendeförÀndring syftar till att
pÄverka.
⹠Den metod som Àr lÀmplig för att pÄ ett effektivt sÀtt
kommunicera med patienten.
⹠De teorier och metoder som ligger till grund för att pÄverka
mÀnniskors beteenden.
17. âą Beteendemedicinsk prevention och behandling har
rangordnats högt i tandvÄrdsriktlinjerna
⹠Metoden ger tandvÄrden ökade möjligheter att pÄ sikt
bidra till att utveckla och förbÀttra en individuellt
anpassad undervisning