Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

1. En aktiv
idrottspolitik
- för fler idrottsaktiva och en bättre
folkhälsa
juli 2006
www.centerpartiet.se

2. En aktiv idrottspolitik för fler idrottsaktiva och en
bättre folkhälsa
Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. För många barn och
ungdomar är idrotten den tredje viktigaste uppväxtmiljön, efter hemmet och skolan. Samtidigt
kommer larmrapporter om att grupper av både barn och vuxna utvecklar en fysiskt passiv
livsstil, med ökad vikt, vilket på sikt kommer att påverka folkhälsan negativt.
Centerpartiet rekommenderar den smala vägen. Satsningar på idrottsrörelsen och ökad fysisk
aktivitet innebär med stor sannolikhet en bättre folkhälsa, minskat tryck på vårdsektorn och
mindre ohälsa i arbetslivet.
Idrottsrörelsen har mer än tre miljoner medlemmar och mer än två tredjedelar av alla barn är
med i en idrottsförening under en viss tid. I princip går det bra för svensk idrottsrörelse, vare sig
det gäller motionsidrott, barn- och ungdomsverksamhet eller elitidrott. Samhället genom staten
och kommunerna har ingen anledning att lägga sig i hur verksamheten bedrivs i detalj. Däremot
bör samhället uttrycka uppskattning för den insats som hundratusentals ledare gör ideellt.
Det finns ett starkt samhällsintresse av att förbättra villkoren och förutsättningarna för mer
aktiva medborgare genom en aktiv idrottspolitik. Med idrottspolitik avser vi då en vid tolkning
som inkluderar allt från förebyggande folkhälsoarbete till elitidrott.
Med denna rapport vill Centerpartiet lyfta fram några viktiga frågor på idrottsområdet. I korthet
innebär kraven:
• Låt inte idrottsrörelsen bli beroende av Svenska Spels vinster
• Fler idrottstimmar i skolan
• Satsning på simkunnighet för alla barn
• Utveckling av idrottens roll i folkhälsoarbetet
• Krav på fler platser för spontanidrott samt fler näridrottsplatser
• Kraftfullare antidopningsarbete
• Idrottskonto för elitidrottare
• Utarbeta strategi för fler stora idrottsevenemang till Sverige
• Nationell samling för en svensk OS-kandidatur 2018
2

3. Sundsvall och Hudiksvall i juli 2006
Birgitta Sellén och Sven Bergström, riksdagsledamöter
Under arbetet med rapporten har värdefulla synpunkter getts av aktiva och ledare i
idrottsrörelsen, samt representanter för skolan och hälso- och sjukvården.
Idrotten och politiken – roller och ansvar
Idrottens roll för folkhälsan, barn- och ungdomars uppfostran utanför hemmet och skolan,
integrationen, jämställdheten samt spänning för arenapublik och TV-tittare kan knappast
övervärderas. Utan att ta till överord är idrotten djupt förankrad i kultursamhället och den
svenska folksjälen. Det är något som Centerpartiet vill lyfta fram, slå vakt om och utveckla.
Staten och kommunerna ska enligt Centerpartiets uppfattning inte lägga sig i idrottens
verksamhet i detalj. Däremot finns det skäl för en dialog som gynnar båda parter. Kommunerna
är enligt Riksidrottsförbundet (RF) den enskilt största ekonomiska bidragsgivaren till idrotten,
med cirka 4 500 miljoner kronor årligen. Av det går den största delen till kapitalkostnader för
idrottsanläggningar. Landstingen bidrar med cirka 85 miljoner kronor. Det statliga direktstödet
från statskassan är cirka 445 miljoner, samt 550 miljoner i lokalt aktivitetsstöd årligen. Det
sistnämnda anslaget utgör en del av Svenska Spels överskott. Därutöver har det under fyra år
utgått projektmedel i det så kallade Handslaget på sammanlagt 1miljard (föregående år 400
miljoner). Det offentliga som svarar för cirka 60 procent av idrottens finansiering ska givetvis ha
samma krav som i alla andra sammanhang, dvs att dessa pengar används förnuftigt och på ett
sätt som stämmer med målen för att dela ut stödet.
Centerpartiet satsar en miljard på idrottsrörelsen:
Idag är stödet till idrottsrörelsen alltför beroende av Svenska Spels vinst och varierar därför från
år till år. De senaste åren har stödet från spelandet till barn- och ungdomsverksamheten inom
idrotten varierat med runt 100 miljoner från ett år till ett annat. Det innebär att det är omöjligt
att göra långsiktiga budgeteringar och prioriteringar på idrottsområdet. Svenska Spels vinst är
osäkerunder de kommande åren, bland annat på grund av ett ökat internetspelande hos
utländska spelbolag som har vissa konkurrensfördelar gentemot Svenska Spel. Detta innebär att
idrotten riskerar att få allt lägre och lägre anslag.
3

4. För att säkerställa en långsiktighet i anslagen till idrotten föreslår därför Centerpartiet att man i
statsbudgeten slår fast ett årligt anslag på en 1 miljard kronor från Svenska Spels vinster.
Idrottsrörelsen bör dessutom ges mandat att själv besluta över inriktningen och prioriteringen
rörande dessa medel.
Idrottsrörelsen kan också ges särskilda uppdrag i folkhälsoarbetet som i så fall upphandlas i
enlighet med gängse upphandlingsformer. Vi har en tro att idrottsrörelsen kan bidra med
mycket och är mycket konkurrenskraftiga och lämpade för det.
Idrottsrörelsens roll
Idrottsrörelsen bidrar till en meningsfull fritid för hundratusentals barn- och ungdomar, vilket är
målet med huvuddelen av kommunernas stöd. Centerpartiet anser att de samhälleliga bidragen
används på ett klokt sätt.
På många håll innebär den lokala klubben eller föreningen också ett kitt som binder samman
människor i lokalsamhället. Idrottsutövandet blir mer än fysisk aktivitet; en samlingsplats, en
arena för diskussion om bygdens framtid, och klubbnamnet eller utövare kanske bidrar till att
den lilla platsen nämns i stora sammanhang. Hur skulle annars Tärnaby och Torsby vara
världskända platser?
När det gäller idrottsrörelsens bidrag till integrationsarbetet finns det många goda exempel, men
mer kan säkert göras. Riksidrottsförbundet utvärderar nu arbetet på det området och
förhoppningsvis ska det leda till än bättre resultat. Andra frågor som kräver ytterligare arbete
inom idrottsrörelsen är dopning och jämställdhet.
Förstärkt arbete med integrations- och jämställdhetsfrågor samt
bekämpning av dopning
Idrottsrörelsen har enligt vår mening mer att ge för ett förstärkt integrations- och
jämställdhetsarbete samt kraftfullt antidopningsarbete. Dopningen inom elitidrotten är inte bara
en stor hälsorisk för idrottsutövaren utan kanske det största hotet mot idrottsrörelsens förankring
i folkdjupet. Samhället å sin sida måste starkare motverka användningen av vardagsdopning och
den kriminalitet som stimulerar till, eller ofta blir följden av denna dopning. Centerpartiet är
berett att öka resurserna, inte minst på forskningens område, i kampen mot dopning.
4

5. Spontanidrott och näridrottsplatser
Hur många har inte i drömmarna vunnit OS-guld eller avgjort en VM-final på gärdet eller i
parken. Mycket av barns idrottande är spontant och sker inte på en idrottsanläggning. Vid
planering av bebyggelse är det viktigt att utrymme för spontanidrott samt bra gång- och
cykelvägar finns inlagda redan från början. Allemansrätten i Sverige är en stor tillgång som skall
värnas som en stor möjlighet för människor att spontant komma ut och röra sig i skog och mark.
Den är också en viktig förutsättning för orienteringssporten som lockar människor i alla åldrar
ut i skogen.
Levnadsmönster och fritidsintressen ändras över tiden. Nu kan VM-guldet också vinnas framför
datorn eller TV:n med allt mer avancerade tv-och dataspel.. Men den allt mer stillasittande
livsstilen, särskilt i unga år, är ett påtagligt hot mot folkhälsan Går det att trots detta öka
människors fysiska aktivitet och spontanidrotten? Vi menar att samhället har ett stort ansvar att
på alla sätt stimulera en sundare utveckling.
Möjligheten till spontanidrott är betydelsefull för att forma en lust och ett behov av att fortsätta
med idrott och motion. Därför måste åtgärder sättas in för att skapa fler platser för spontanidrott.
Framför allt kommunerna måste ta sitt ansvar för att det finns tillgång till ytor och arenor för
spontanidrott och att det finns nära idrottsplatser.
Näridrottsplatser karaktäriseras av att vara flexibla i användning och öppen för alla under hela
året. En aktiv satsning på näridrottsplatser leder till ökad spontanidrott. Denna satsning ska
också innefatta platser där de mindre barnen finner utmaningar till fysisk aktivitet i lekfulla
former, till exempel att kunna hänga, balansera, hoppa och springa och att även äldre kan finna
nöje i att använda dem. Särskilt angeläget är det att de få och krympande ytor för spontanidrott
som finns i de större städernas citykärnor inte offras på grund av "storslagna"
exploateringsplaner.
Platser för spontanidrott kan med fördel vara naturliga miljöer, som skogsparker med utökade
lekmöjligheter. Orienteringsförbundets lyckade satsning, tillsammans med skolorna, på projektet
Skogsäventyret är ett bra exempel på hur närmiljön med enkla medel kan användas för mer
fysisk aktivitet kombinerat med ökad naturkännedom.
5

6. Antidopningsarbete
Det självklara målet måste vara att all idrottsutövning i Sverige ska vara fri från dopning. Sverige
är aktivt internationellt för att det globala antidopningsarbetet stärks och har antagit den
internationella World Anti-doping Code. Centerpartiet ser det som självklart att ha målet att
idrottsutövningen ska vara dopningsfri. Något acceptabelt alternativ till det målet finns inte.
Huvudansvaret för antidopningsarbetet inom idrotten ligger på idrottsrörelsen. Samhället kan
markera genom att ge besked om att en verksamhet som inte baseras på rent spel, inte i längden
kan räkna med offentligt ekonomiskt stöd, även om det vapnet sannolikt är föga träffsäkert
gentemot en enskild fuskare.
Under senare år har kampen mot dopningen intensifierats. Centerpartiet understryker att
kampen mot dopningen måste föras med flera olika medel, som inte är tillräckliga var för sig
men som vid en kraftsamling kan bli ett starkt antidopningsvapen.
Kontroller
En bärande idé för svenskt antidopningsarbete har varit att alla idrottsutövare kan bli föremål
för dopningkontroll, oavsett nivå. I ett internationellt perspektiv förefaller den kontrollstrategien
också vara effektiv. Förekomsten av dopning har över tid reducerats till ett minimum, runt 0,5%
av alla prov enligt uppgift från Riksidrottsförbundet, och den dopning som upptäcks avser främst
idrottare på lägre nivå.
Enligt Riksidrottsförbundets experter visar internationella erfarenheter dock på att de
elitidrottare som är beredda att dopa sig blir alltmer avancerade. Allt detta kräver personella
resurser i paritet till antalet kontroller. Samtidigt blir alltfler elitidrottare professionella och
tränar på dagtid, vilket ökar kraven på kontrollorganisationen. Det här har inneburit att
idrottsrörelsen på grund av bristande resurser inte helt har orkat leva upp till målet att antalet
dopningskontroller i RF-regi skulle öka med 50 procent från 2002 års nivå under en treårsperiod.
Framöver är det önskvärt att det fastställda målet för antalet kontroller uppnås.
Idag finns ett drygt 100-tal kontrollfunktionärer som gör detta på sin fritid, som
idrottsfunktionärer.
Centerpartiet anser att det – om inte frivilliga åtgärder räcker - måste bli möjligt att genomföra
kontroller också vid träningsanläggningar som idag inte står under RF-kontroll, det vill säga
vanliga gym etc. Detta kan dock inte vara idrottens uppgift, utan måste i så fall organiseras inom
6

7. ramen för det allmänna rättsväsendet, med utnyttjande av den kompetens som idrotten byggt
upp. En framkomlig väg kunde också vara att samhället genom särskilda avtal med dessa
träningsanläggningar hittar former för samråd och dialog om dopningsproblemet.
Tull och polis måste ges förbättrade möjligheter att möta införsel och användning av
dopningspreparat utanför idrotten. I anslutning till detta måste det utarbetas metoder och planer
för att vårda och ”avgifta” de som missbrukar olika preparat som exempelvis anabola steroider.
Utbildning och information
Bättre utbildning och ökad information är viktigt för att komma vidare i arbetet mot dopning.
Bäst effekt uppnås genom en god samverkan mellan idrottsrörelsen och övriga samhället.
Idrottsrörelsen och dess studieförbund SISU, måste ha ansvaret för att utbildning och
information ökar till ledare och aktiva. Samhället skall medverka till en allmänt ökad
medvetenhet om dopningens risker samt att sjukvårdspersonal, tull och polis får ökad kunskap
om hanteringen av dopningspreparat.
De ideella ledarna
Idrottsrörelsens starkaste resurs är de mer än en 600 000 ideella ledarna. Enligt RF:s beräkningar
motsvarar deras arbete en ekonomisk insats på cirka 15 miljarder kronor. Under alla
omständigheter måste den stora insats som idrottsledarna utför lyftas fram och ges allt stöd.
För flertalet av ledarna inom idrotten betyder engagemanget uppoffringar både tidsmässigt och
ekonomiskt. Och man räknar normalt inte med något ekonomiskt utbyte för sin insats. Idag
finns endast möjlighet att göra ett s k idrottschablonavdrag på upp till 3.000 kr.
Centerpartiet menar dock att det borde vara möjligt för klubbar och organisationer att betala ut
en viss mindre ersättning skattefritt till ledare. En miniminivå kunde vara den s k
bärplockarregeln om 5.000 kr. En ytterligare ekonomisk fråga som måste förändras är domarnas
möjlighet att få reseersättning och traktamenten skattefritt. Genom att anse hemmet som
arbetsplats ur skattesynpunkt istället för varje idrottsarena kan detta förändras.
Kompetensutveckling
Idrottsrörelsen ansvarar för ledarnas utbildning och en möjlighet att förkovra sig både inom
ledarskapet och som individ. Det är en betydelsefull stimulans och kan också ses som en
ersättning för nedlagt arbete. Det är viktigt med en mångsidig utbildning för idrottsledare, med
7

8. såväl rent idrottslig förkovran som ledarskap och beteendevetenskap. Inte minst måste allmänna
mål om jämställdhet, integration och en drog- och dopningsfri idrott beaktas vid
ledarutbildningar.
Generellt sett bör mångårigt ledarskap inom idrotten vara meriterande i yrkeslivet och också vid
antagning till utbildningar som är inriktade på yrken där kontakten med andra människor är
omfattande.
Barn- och ungdomsidrotten
Idrott för barn och ungdomar ska vara roligt. För barn ska tävlandet till en början vara en del av
leken. Tidig specialisering och utslagning motverkar syftet att idrotten för barn ska lägga
grunden till att vilja röra sig som motionär eller som idrottsutövare i senare år. Det går inte att
lägga fast en tidpunkt för när lek ska övergå till mer allvar. Generellt sett bör en upptrappning av
tävlandet och en ökad specialisering undvikas före tonåren.
Tjejer och killars tillgång till anläggningar
Den största andelen av kommunernas ekonomiska stöd till idrotten är kostnader för
anläggningar, drygt 70 procent. Övrig del är stöd till aktiviteter och ledarbidrag. Idag råder inte
samma förutsättning för tjejer och killar när det gäller hur stödet till anläggningar fördelas. Det
handlar såväl om vilka typer av anläggningar som byggs och om tillgång till träningstider.
Centerpartiet menar att detta i första hand är en kommunal fråga, men att kommunerna i
samråd med idrottsrörelsen måste klara av denna jämställdhetsaspekt.
Idrotten i skolan
Det finns två angelägna frågor när det gäller idrottsämnet i skolan. Dels pekar olika
undersökningar på att barn- och ungdomar rör sig allt mindre, med ökad risk för sämre hälsa,
dels kan fysisk aktivitet stärka möjligheten att göra goda studieresultat. Skolan ska erbjuda en
miljö som stärker elevens hälsa under skoltiden. Fysiskt sett kan uppbyggnaden av skelettet
påverkas upp till 20-25 års ålder. Merparten av dessa år är skolår för de allra flesta.
En av grundförutsättningarna för en god lärandemiljö är att eleverna mår bra. En del av detta är
att eleverna har goda möjligheter till fysiska aktiviteter. Idrotten i skolan är central för
folkhälsan.
8

9. Generellt sett kan skolungdomar delas in i tre kategorier när det gäller fysisk aktivitet. En grupp
idrottar väldigt mycket, en grupp deltar på idrottstimmarna och rör sig spontant någon gång i
veckan och en grupp tycker att idrott och motion är "pest". Inte minst är idrotten i skolan viktig
för tjejer då de i lägre utsträckning är medlemmar i idrottsföreningar.
Ge ämnet mer plats
Idrottsämnet har mindre plats i skolan nu än tidigare. Centerpartiet delar i princip RF:s
uppfattning att det borde vara någon form av fysisk aktivitet i skolan varje dag, men föreslår i ett
första steg att idrottsämnet i grundskolan och gymnasiet ska vara minst tre timmar i veckan.
Detta särskilt mot bakgrund av att samhället utvecklats så att de flesta lever sitt vardagsliv med
allt mindre fysisk aktivitet. Att motionera bör vara frivilligt, ja visst. Men att barn- och
ungdomar grundlägger vanor och ett beteende som minskar samhällets kostnader för vård och
omsorg på sikt är ett samhälleligt intresse. Inte minst är fler idrottstimmar avgörande för den
grupp ovan som tycker att motion är "pest". Det är dessa som ligger i riskzonen att genom
utebliven fysisk aktivitet få ett sämre liv och dessutom belasta vårdsektorn förhållandevis mer än
andra grupper.
Undersökningar visar också att det kan finnas ett samband mellan fysisk aktivitet och
studieresultat. Det är inte konstigare än att till exempel en halvtimmes fysisk aktivitet under
dagen kan öka koncentrationsförmågan och arbetslusten på arbetsplatsen. Centerpartiet
välkomnar ökad forskning kring sambandet mellan fysisk aktivitet och studie- och arbetsresultat.
Det är ett område där Folkhälsoinstitutet med fördel kan agera mera kraftfullt.
Barn skall kunna simma
Under senare tid har konstaterats att simkunnigheten avtar bland barn och ungdomar. Enligt vår
mening har alla barn rätt att få lära sig simma. Det är både fråga om en väldigt bra motionsform,
men det handlar också om barns lek och trygghet i vattenmiljön samt förebyggandet av
drunkningsolyckor. Föräldrarna har naturligtvis ett förstahandsansvar för sina barn men skolan
skall, gärna i samverkan med simklubbar landet runt, säkerställa barns simkunnighet.
9

10. Idrott för ett smalare Sverige
Svenska folket blir tjockare och flera grupper barn- och ungdomar rör sig mindre. Ur
folkhälsosynpunkt är detta illavarslande. I princip brukar det nästan alltid vara billigare att
förebygga sjukdom än att behandla och rehabilitera i efterhand.
En orsak är att arbetslivet – till fördel i de flesta fall – är väsentligt mindre fysiskt tungt på många
områden, nu jämfört med för 30-40 år sedan. Detta utesluter inte att det finns många fysiskt
påfrestande arbeten kvar, inte minst inom vård och omsorg.
I idrottsutredningen för några år sedan konstaterades att folk förändrat sina motionsvanor på ett
positivt sätt, men att annan utebliven fysisk aktivitet och förändrade kostvanor ändå ledde till
ökad medelvikt. Ovan har förslag redovisats för skolan och barn- och ungdomsidrotten. Ett
långsiktigt informationsarbete byggt på aktuellt kunskapsläge bör också bedrivas när det gäller
äldre människor.
Aktiva längre tid
Centerpartiet välkomnar om idrottsrörelsen och samhället i dialog kan hitta metoder som gör att
barn- och ungdomar stannar kvar i klubbar och föreningar under längre tid. I en rapport från
Riksidrottsförbundet om ledare har det visats att många tjejer och invandrare som vill fortsätta
det idrottsliga arbetet som ledare inte blir tillfrågade om detta. Här har idrottsföreningarna en
stor uppgift framför sig.
Även om det inte är aktuellt med en elitsatsning eller ens "A-lagsverksamhet", kan kanske
enklare tävlingsformer tas fram eller ytterligare fler rekryteras till ledaruppgifter. Det går inte att
tvinga någon att göra si eller så för att stärka sin hälsa, men med gemensamma tag kan nya
grupper nås som idag står vid sidan av motionsidrotten.
Arbetslivets ansvar
En möjlighet – vid sidan av idrottsrörelsens arbete – är att uppmuntra fysisk aktivitet på
arbetsplatserna/ i arbetslivet, vilket också sker idag i ökande grad. Genom information och
gemensamma åtgärder bör arbetsgivare och arbetstagare kunna öka tillgängligheten till motion
för alla. Arbetsgivaren kan, som också sker på en del håll, uppmuntra de anställda att ställa bilen
och promenera eller cykla till jobbet. En sådan satsning har visat sig vara produktiv för alla
parter.
10

11. I rehabilitering av människor används ofta olika former av träningssaktiviteter. Vi vill framhäva
att stor frihet att välja olika metoder givetvis ska råda. Några sporter som hittills har varit
missgynnade på grund av missriktad sparsamhet/okunnighet är ridsport och golf. Vi anser att
den i sammanhanget ringa kostnaden inte får förhindra människor möjligheten till
rehabilitering.
Elitidrotten
Elitidrott för flertalet människor innebär arenaunderhållning eller TV-underhållning.
Centerpartiet delar uppfattningen att bredd och elit är lika värdefulla storheter i idrotten. Det
ena förutsätter det andra och tvärtom.
Elitidrotten är idag inom många sporter, främst de större lagsporterna och idrotter som tennis,
golf, simning, alpint och skidor, starkt kommersialiserad. Det är också här som de stora
sponsorintäkterna finns. RF bedömer att det handlar om cirka 900 miljoner kronor årligen, alltså
betydligt mindre än samhällets stöd.
Helt kommersiellt inriktad elitidrott ska inte ha samhällets ekonomiska stöd. Däremot vill
Centerpartiet lyfta fram två åtgärder som kan vidtas för att underlätta elitsatsningar.
Idrott och utbildning
Den svenska modellen med idrottsgymnasier eller idrott och högskolestudier är i stort sett bra.
Dessa måste ges ett särskilt stöd så att de kan fortsätta sin verksamhet. Det ger rimliga
förutsättningar för försök till elitsatsning samtidigt som det finns möjlighet att skaffa sig en
utbildning. För många elitidrottsutövare återstår trots allt 25-30 års yrkesverksamhet efter
karriären. Det är och kommer att vara ett fåtal som gör sig ekonomiskt oberoende under
idrottskarriären.
Inför ett idrottskonto
Om det kommer fram idrottsutövare som hävdar sig på världsnivå hälsas det med glädje av den
idrottsintresserade delen av svenska folket. Ett antal av dessa kommer under några få år att få
mycket höga inkomster som de med nuvarande skattelagstiftning till stor del får lämna i skatt.
Alternativet för dem är att bosätta sig i ett annat land med förmånligare beskattning. Det här är
inte rimligt och gagnar inte någon, vare sig idrottsutövaren eller samhället som inte får in någon
skatt alls.
11

12. Centerpartiet föreslår därför ett idrottskonto. Inom den s k idrottsskattekommittén har vi nu fått
gehör för detta medan regeringen förefaller kallsinnig.
Ett Idrottskonto innebär en speciallösning i skattelagstiftningen på liknande sätt som idag finns
för andra grupper, till exempel skogskonto för skogsägare och upphovsmannakonto för
författare. Gemensamt för dessa grupper är att de kan få stora inkomster under en kort tid.
Pengar på ett idrottskonto skulle då, på samma sätt som för de redan införda kontona, beskattas
när de tas ut och inte under intjänandeåren.
Läktarvåld
Under senare år förefaller en minskning av det så kallade läktarvåldet ha skett. Centerpartiet
menar att ansvaret att motverka idrottsrelaterat våld första hand är klubbarnas och
supporterklubbarnas. Samtidigt kan inte samhället undandra sig sitt ansvar för ordningen
utanför arenorna.
En diskussion har förekommit om att klubbar som jobbar kommersiellt skulle få ett större ansvar
för ordningen också utanför arenorna. Detta är emellertid juridiskt tveksamt då det är polisens
sak att upprätthålla ordningen på gator och torg. För närvarande ser Centerpartiet inget behov
av att aktualisera den debatten igen. Däremot måste utvecklingen av det så kallade läktarvåldet
följas noga och inriktningen måste självfallet vara att det ska upphöra.
Forskning och utveckling
Centerpartiet vill etablera forsknings- och utvecklingscentra för hela idrottsområdet. Det krävs
mer forskning om barn- och ungdomsidrotten och om motionsidrotten. Idag finns heller ingen
riktig samordning av forskningen. Stora delar av idrottens verksamhet har betydelse för
utvecklingen på andra områden, t.ex. integrering, jämställdhet, skolan och folkhälsan.
Ett utvecklat forskningssamarbete mellan idrotten, folkhälsoinstitutet, socialstyrelsen och
skolverket är önskvärt.
Idrottens själ?
Vad händer i ett längre perspektiv när elitidrotten blir än mer kommersialiserad och när
rörligheten bland utövarna ökar ännu mer? Redan idag ägs svenska klubbar av utländska
intressen och i några fall kan det vara mycket få lokalt förankrade utövare som finns med i
verksamheten.
12

13. Hur detta påverkar samhällets och publikens (supportrarnas) långsiktiga förhållande till
elitidrottsklubbar – här talar vi främst om de två största bollsporterna fotboll och ishockey –
torde vara svårt att förutsäga. Däremot är det ett spännande social- och kulturgeografiskt
forskningsprojekt. Först och främst för idrottsrörelsen, men också för andra. Centerpartiet
välkomnar om vetenskaplig forskning om detta initieras.
Satsa på internationella idrottsarrangemang i Sverige?
Flera stora idrottsevenemang står för dörren i Sverige. Denna sommar arrangeras EM i friidrott i
Göteborg. Vintern 2007 är det dags för Alpina VM i Åre och 2008 VM i skidskytte i Östersund.
Varje år arrangeras stora internationella evenemang som lockar tiotusentals deltagare typ
fotbollsturneringen Gothia cup och O-Ringens 5-dagarsorientering.
Centerpartiet menar att sådana stora evenemang är till gagn för Sverige både ekonomiskt,
turistískt och idrottsligt. Men konkurrensen om att få arrangera stora internationella mästerskap
hårdnar. Därför bör en långsiktig strategi utarbetas för att i ökad utsträckning få stora
internationella idrottsevenemang till Sverige.
Det största på det idrottsliga området är arrangerandet av olympiska spel. Här har dessvärre
regeringen schabblat med möjligheterna att få ett vinter-OS till Sverige. Centerpartiet verkar för
nationell samling bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel.
Nästa möjlighet är nu ett vinter-OS i Östersund/Åre 2018. Både lokalt och regionalt liksom på
nationell nivå har Centerpartiets företrädare varit pådrivande under många år för ett svenskt
arrangörskap. Om det över huvud taget ska vara möjligt att få till stånd ytterligare ett OS i
Sverige är det politiskt och ekonomiskt enda realistiska ett vinter-OS. En kandidatur förutsätter
en nationell samling av beslutsfattare, näringsliv och idrottsrörelsen. Det är Centerpartiet berett
att bidra till.
Elitidrotten är idag starkt kommersialiserad. Det finns ett nära samröre mellan näringsliv och
elitidrotten. Näringslivet vill stärka sitt varumärke genom att förknippas med goda förebilder
och spännande personer inom idrotten och idrotten behöver finansiärer. Idrottsrörelsen måste ta
tillvara de möjligheter som finns i detta samarbete. Inte minst gäller detta vid arrangerandet av
större internationella tävlingar.
13

14. Den svenska skattelagstiftningen håller på att skapa ett svårt problem för den ideella sektorn.
Skattemyndigheten anser att den ideella sektorn ska bli momsbeskattad. Frågan dök först upp i
en utredning om Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv. Många ledare funderar nu över
om de verkligen vill fortsätta att jobba inom frivilligsektorn med denna ytterligare pålaga.
Möjligen kommer detta att påskynda en utveckling mot att småklubbar inte kan fortsätta att
existera. Hela denna problematik med skattelagstiftningen äventyrar en stor del av den sektorns
arbete. Centerpartiet kommer att göra allt som står i vår makt för att stoppa denna galenskap.
14