Skolrapport 2012 04-23, slutversion

1
2012-04-23
RAPPORT
Mot målet att bli
bästa skolkommun
i länet!
67 kreativa förslag på vad som främst
behöver göras
____________________________________________
av Ann-Christine Furustrand (S)
Kommunalråd i opposition i Österåker

2
Innehållsförteckning
Förord…………………………………………………………………………………………………………………………………….3
Studiebesök i skolornas verklighet
Förutsättningar för att lyckas……………………………………………………………………………………………….4
Så hur ser det ut?
Vem har ansvaret för utbildningen? ……………………………………………………………………………………5
Tydliga och konkreta mål – ett måste……………...........................................................9
Moderna och funktionella lokaler............................................................................13
Modern och funktionell utrustning……………………………………………………………………………………..15
Skolbiblioteken………………………………………………………………………………………………………………..…17
Skolmaten……………………………………………………………………………………………………………………………17
Husfar/husmor modern variant av dåtiden skolvärdinna…………………….……………………….….18
Modersmålsundervisningen………………………………………………………………………………………….…….18
Barn med speciella behov………………………………………………………………………………………………..…19
Aspergerverksamheten…………………………………………………………………………………………………..….20
Elevhälsan………………………………………………………………………………………………………………………..…21
Satsa på kompetenta lärare och rektorer………………………………………………………………………….22
Hur kan vi ge stöd till föräldrar………………………………………………………………………………………..…24
Systematiskt kvalitetsarbete…………………………………………………………………………………………..…24
Österåker ska bli bättre på riktigt
– inte bara med fina ord! …………………………………………………………………………………………………..26
På lika villkor……………………………………………………………………………………………………………………….27
Att bli bästa skolkommun – Vad får det kosta ?.......................................................29
Optimal resursfördelning…………………………………………………………………………………………………….33
Sammanfattning………………………………………………………………………………………………………………….33
Slutord………………………………………………………………………………………………………………………………..38

3
FÖRORD
Våren 2011 antog kommunfullmäktige i Österåker inriktningsbeslutet om att bli
länets bästa skolkommun.
Alla ledamöter i alla partier står bakom detta beslut. Det förpliktigar. Min
förhoppning är att det skall ses som en möjlighet, och att den möjligheten
konstruktivt tas tillvara!
Alltså borde det vara att bara sätta igång.
Men vad är det som skall göras?
Och hur skall det gå till?
När vet vi att vi nått målet?
För att räta ut frågetecknen, ta reda på hur läget är idag i skolorna och för att
lyssna på personalen som dagligen arbetar med barnen, vad de anser behövs för
att Österåker ska bli bästa skolkommun, tog jag kontakt med såväl de
kommunala som de privata skolorna i Österåker och åkte ut på turné. Det blev
17 genomförda skolbesök med start hösten 2011 och en bit in på 2012.
Jag lyssnade. Fick tillbaka både kunskap och kreativa idéer för framtiden. Detta
har jag samlat i den här rapporten. Rapporten gör inte anspråk på att vara
heltäckande, och ej heller en vetenskaplig handling, och jag är ingen forskare,
utan en politisk företrädare, som vill veta, och som vill vara med och bidra till en
positiv utveckling i kommunen och för skolorna i Österåker.
Att bli bästa skolkommun bör rimligen involvera så väl förskolan, grundskolan,
särskolan, fritids, sexårsverksamhet, gymnasiet och Komvux, dvs. hela
utbildningskedjan.
I den här rapporten har jag dock valt att avgränsa och fokuserar främst på
grundskolan.
Stort tack till er alla som bidrog med er kunskap!
Var så god! Här kommer en rapport fylld med 67förslag som jag tror är av
största vikt att åtgärda om vi menar allvar med att söka nå målet om att
Österåker skall bli bästa skolkommun i Stockholms län.
Ann-Christine Furustrand (S)
Kommunalråd i opposition
i Österåkers kommun

4
Studiebesök i skolornas verklighet
Förutsättningar för att lyckas
Att nå målet om att Österåkers kommun skall bli bästa skolkommun i
Stockholms län känns viktigt, och bör betraktas som ett tämligen omfattande
arbete.
När ett sådant mål sätts, börjar omedelbart klockan ticka. Förväntningar väcks,
engagemang och kraft lösgörs. Nu skall något hända. Äntligen ska det hända
tänker någon, samtidigt som någon annan känner skepsis och tänker – ja, ja det
där har vi hört förr, typiskt politiker bara en massa prat!
När ett så stort och omfattande inriktningsmål för en hel kommun sätts, som att
bli bästa skolkommun, då är det viktigt att det följs av åtgärder som syns och
som är på riktigt.
Vill ändå så här inledningsvis peka på några övergripande faktorer som jag efter
de utförda skolbesöken uppfattar är avgörande för ett lyckat arbete med att nå
målet
1. Öppenhet
2. Involvera människor
3. Tydlighet
Öppenhet
Det är sannolikt ingen som tror att målet om att bli bästa skolkommun kommer
att bli verkligenhet i morgon. Å andra sidan så räknar en hel del människor med
att synliga satsningar blir av i någon slags rimlig framtidshorisont.
Därför bör det vara möjligt för alla att få del av samtliga steg i processen.
Förslag: Skolutvecklingen i Österåker ska bygga på öppenhet, tydlighet och att
människor involveras
Förslag: På kommunens webbplats bör det gå att följa arbetet med att bli bästa
skolkommun. Det ska vara möjligt för medborgarna att komma med synpunkter
och förslag.
Involvera människor
Ett så stort och omfattande inriktningsmål som att bli bästa skolkommun i länet
måste involvera människor utifrån deras olika roller.
När jag åkt runt till skolorna i kommunen slogs jag av att inte rektorer och
skolans personal varit mer involverade i arbetet med målet om att bli bästa
skolkommun. Jag har mött lärare och annan personal som arbetar i skolorna som
inget hellre vill än att bli ianspråktagen och lyssnad till för att vara med och bidra
till att förverkliga målen.

5
Bland skolornas rektorer, lärare, skolpsykologer, och övrig skolpersonal finns
massor av förslag, tankar och idéer, om vad som kan och borde göras. Se det
gärna som kreativ kraft, en skattkista att bara ösa ur. Har verkligen upplevt att
det finns en enorm vilja och engagemang i de skolor jag besökt.
Förslag: Ta tillvara och involvera skolans samtliga personal utifrån deras
profession. Det är här kunskapen finns. Låt dem vara med och bidra och känna
att vi nu gör vårt bästa utifrån våra roller och att vi har ett gemensamt mål.
Förslag: Involvera eleverna utifrån deras förmåga och upplevelse
Förslag: Involvera också föräldrarna utifrån egenskapen att de är bra på att
vara just föräldrar.
Förslag: Öppna upp för ytterligare sätt för samverkan och dialog, det skulle
kunna vara genom olika forum, sätta upp förslagslådor, bilda samrådsgrupper.
Politiker som har satt målet, skall också vara politiker i arbete med att nå målet
att Österåkers ska bli bästa skolkommun och har därmed ansvar för att ge
förutsättningar för att målet nås och att utvärdera och följa att utvecklingen går
åt rätt håll
Vi socialdemokrater är tydliga. Vi vill vara med och bidra till en positiv
utveckling, och vi gör det gärna tillsammans med andra partier som delar vår
ambition och enträgna vilja för skolutveckling, och att nå målet.
Tydlighet
”Tydlighet i uppdraget ger tid för annat”, är några kloka ord av flera som jag fick
med mig från besöken i skolorna och som dröjt sig kvar hos mig nu när jag
sammanställer denna rapport. Det som framförallt vid skolbesöken uppges vara
otydligt är följande:
 Vem är huvudman för skolan?
 Vem fattar beslut i vilka frågor?
 Vilka frågor har utbildningschefen/KUF ansvar för?
 Vilka frågor har produktionsstyrelsen ansvar för?
 Vilket ansvar har rektor?
 Vem följer upp kvalitén?
Några röster från skolbesöken; ” huvudmannaskapet inte tydligt, ingen styrning,
fått göra allt själva” . ”ingen har under dessa fyra år efterfrågat
kvalitetsredovisning”
Så hur ser det då ut? Vem har ansvaret för utbildningen?
Under tiden jag skrev detta avsnitt kom Skolverket ut med en rapport, nr 362 ,
år 2011.” Kommunalt huvudmannaskap i praktiken” 1
. I den beskriver Skolverket
problemen mellan nationell styrning och kommunalt självstyre. Studien visar att
1
Skolverket, rapport 362, 2011, Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”.

6
det inom kommuner finns skilda meningar om vem som har huvudmannens
uppdrag och även hur huvudmannaansvaret ska hanteras. Eftersom
frågeställningarna enligt min uppfattning i många delar finns även här i
Österåker så refererar jag ibland i rapporten till just denna studie från
Skolverket.
Hur ska det vara?
Skolverket slår fast i sin studie att enligt skollagen och kommunallagen är det
kommunfullmäktige som är mottagare av statens huvudmannauppdrag. Av det
följer att det är kommunledningen, fullmäktige och kommunstyrelsen som är
ansvarig för att skolverksamheten motsvarar och når de nationella målen och
kravnivåerna. För att nå dithän har kommunledningen, det yttersta ansvaret att
fördela resurser och organisera verksamheten så att eleverna når de nationella
målen.
Röda tråden och det politiska ledarskapet
Något jag saknar är den röda tråden i det politiska ansvaret för
skolverksamheten här i Österåker, allt från de nationella kraven i skollagen till
kommunfullmäktige och genom hela nämndorganisationen till verksamheten och
så den röda tråden tillbaka, i form av uppföljning och återrapportering in i den
politiskt styrda nämndorganisationen.
När det inte fungerar, när det politiska ansvaret inte löper tydligt i en kedja,
finns som jag ser det, ingen möjlighet för den som vill ta ett politiskt ansvar att
kunna korrigera en uppkommen situation under året, utan kan endast konstatera
fakta i bokslutet.
Ping-pong effekter måste undvikas
Att den här tråden inte är tillräckligt tydlig i Österåker bevisar det alltför ofta
förekommande svaret på frågor att det nästan alltid är någon annan som har
ansvaret. En otydlig politisk organisation riskerar ge, enligt min uppfattning,
alltför stora möjligheter för politiskt ansvariga att huka från sitt politiska ansvar
eller ännu värre rikta det politiska ansvaret bort från politikerna till tjänstemän.
Jag tillåter mig att kalla det för ping-pong effekt.
Politiker är valda av medborgarna och skall kunna avkrävas ansvar. Inte minst
därför är det viktigt, ur demokratisk synpunkt, att förtydliga ansvarsutövningen.
Flera bland skolans personal som jag mött har efterlyst ett politiskt ledarskap,
att någon tar den politiska ledartröjan för det omfattande utvecklingsarbete som
målet om att bli bästa skolkommun rimligtvis kommer att innebära.
Bra och tydliga ledare efterlyses i alla led. Politiker som tar ett aktivt ansvar och
beslutar om vad som skall göras och under vilka förutsättningar. Nämnd,
förvaltning och utbildningschef skapar förutsättningar och följer upp. Rektorer i
samarbete med lärarna tar beslut om hur man ska arbeta på skolorna.

7
Från både de kommunala skolorna som enskilt drivna efterlystes fler politiker
som besöker skolorna. Det anser jag är något mycket positivt.
Förslag: Se över och förbättra möjligheterna så att fler förtroendevalda kan
besöka skolorna
Förslag: Gör den politiska organisationen tydlig så att det utan tvekan framgår
vilken funktion och person som bär det politiska ansvaret
Organisation
Tittar man på hur Österåkers kommun är organiserad, med beställar- och
utförarnämnder, så har i princip fullmäktige delegerat ansvaret för att beställa
skolverksamhet till Kultur- och utbildningsnämnden och till Produktionsstyrelsen
att utföra uppdraget.
Kommunstyrelsens uppgift är, enligt kommunens reglemente, att med
uppmärksamhet följa skolväsendet och verka för att skollagstiftningens mål kan
uppfyllas. I sin styrfunktion skall styrelsen leda arbetet med utformningen av de
övergripande målen.
Tillsammans med fullmäktige skall alltså kommunstyrelsen ge förutsättningarna
för verksamheten.
Beställarfunktionen
Kultur- och utbildningsnämnden beställer således skolverksamhet av
Produktionsstyrelsen. Nämnden är enligt kommunens reglemente övergripande
ansvarig för skolverksamheten.
Kultur- och utbildningsnämnden har att lämna förslag till fullmäktige om
övergripande och långsiktiga mål för skolverksamheten som sedan fastställs av
fullmäktige. Nämnden skall också i sin årliga verksamhetsplanering ange mål och
riktlinjer för skolverksamheten.
Driftansvarig
Produktionsstyrelsen är ansvarig för driften av skolverksamheten som den är
reglerad i skollagen och enligt den beställning som Kultur- och
utbildningsnämnden gjort med långsiktiga mål och enligt verksamhetsplanen för
det kommande året. Vid direkt fråga till förtroendevalda och tjänstemän så är
det Produktionsstyrelsen som är huvudman för skolorna i Österåker.
Rapporteringsskyldighet
Produktionsstyrelsen har enligt kommunens reglemente ”gängse”
rapporteringsskyldighet gentemot kommunstyrelsen och fullmäktige.
Till Kultur- och utbildningsnämnden skall också Produktionsstyrelsen rapportera
uppfyllelsen av nationella och kommunala mål, om tillgänglighet, kvalitet och
resursutnyttjande samt det ekonomiska utfallet under budgetåret.

8
Återkoppling
Skolverkets studie ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken” 2
. visar att makten
som ger befogenhet över ekonomin och den övergripande organisationen finns i
den högre politiska ledningen, medan ansvaret för verksamhetens kvalitet och
måluppfyllelse ofta är förlagd längre ned i organisationen. Studien påpekar att
det ofta saknas en systematisk återkoppling som ger kommunledningen en tydlig
bild av verksamhetens förutsättningar att nå de nationella målen.
Den här beskrivningen som görs i Skolverkets studie känner jag igen från
kommunstyrelsen här i Österåker där jag själv är ledamot. Där får vi ekonomiska
rapporter för hur det går för respektive nämnd, men dessa är inte kopplade till
vad det ekonomiska resultatet ger för konsekvenser i den direkta verksamheten.
Det som saknas är uppföljning av verksamhetens resultat, dvs vad får vi för
pengarna. Vi kan få veta att åtgärder är vidtagna av Produktionsstyrelsen eller
att åtgärder gett resultat, men dessa är utifrån det övergripande målet budget i
balans och säger ingenting om några effekter på verksamheten. Dessa fakta har
efterfrågats med det har hitintills inte funnits någon tillfredsställande
rapportering. Här finns alltså ytterligare behov av utveckling för att få en riktig
återkoppling.
Förslag: Precis som vi får månadsredovisning av ekonomin borde
kommunstyrelsen få återkommande redovisning av verksamhetsresultat.
Nämndernas reglementen
I Produktionsstyrelsens reglemente nämns en ”gängse” rapporteringsskyldighet,
vilka samtliga nämnder har gentemot Kommunstyrelsen och
Kommunfullmäktige.
Till Kultur- och utbildningsnämnder ska Produktionsstyrelsen regelbundet följa
upp och lämna rapporter om dels uppfyllelsen av så väl nationella som
kommunala mål, resultat, tillgänglighet, kvalitet och resursutnyttjande, samt det
ekonomiska utfallet under löpande budgetår.
Någon rapporteringsskyldighet i sin tur från Kultur- och utbildningsnämnden till
Kommunstyrelsen kan jag inte se i Kultur- och utbildningsnämndens
reglementen. Viktig rapportering om uppfyllelse stannar alltså i Kultur- och
utbildningsnämnden.
I Kommunstyrelsens reglemente nämns att Kommunstyrelsen skall med
uppmärksamhet följa skolväsendet och verka för att skollagstiftningens mål kan
uppfyllas. Det står också att Kommunstyrelsen i sin styrfunktion ska övervaka att
de av fullmäktige fastställda målen och planerna för ekonomin och verksamheten
efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och
ekonomiskt. Vidare skall Kommunstyrelsen tillse att uppföljning sker från
samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska
ställningen är under budgetåret.
2
Skolverket, rapport 362, 2011, Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”.

9
Som det är idag, kan man ställa sig frågan, om kommunledningen, dvs.
Kommunstyrelsen i Österåker får tillräckligt med återrapportering från
verksamheten för att kunna ta sitt övergripande ansvar som det anges i
skollagen?
Eftersom återrapporteringen från Produktionsstyrelsen till Kultur- och
utbildningsnämnden inte förs vidare till Kommunstyrelsen kan man ifrågasätta
om Kommunstyrelsen på dessa punkter följer sitt eget reglemente – och därmed
tar sitt ansvar.
Förslag: Produktionsstyrelsens reglemente kompletteras med en
återrapporteringsskyldighet också till Kommunstyrelsen, likt den som finns till
Kultur- och utbildningsnämnden som innebär att följa upp och lämna rapporter
om dels uppfyllelsen av så väl nationella som kommunala mål, resultat,
tillgänglighet, kvalitet och resursutnyttjande.
Förslag: Kommunstyrelsekontoret fick av Kommunstyrelsen i uppdrag att under
2011 utveckla ett system för ledning, styrning och uppföljning av nämndernas
mål och verksamhet. Målet är inte genomfört enligt verksamhetsberättelsen för
2011,men en förstudie har påbörjats. Under 2012 måste detta arbete prioriteras
och genomföras.
Tydliga och konkreta mål – ett måste
Riksdagen (Skollag) kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kultur- och
utbildningsnämnden är instanser som formulerar krav och mål. Avsikten med
målen är att ett resultat skall uppnås inom en given tid som tillexempel
kalenderår eller mandatperiod. Ett tydligt exempel är kommunens mål om
budget i balans.
Det vanligaste området och kanske det enklaste att mäta är just ekonomi. Utfall
per månad i kronor har vi väl kända metoder för hur vi redovisar och mäter. Ett
positivt månadsbokslut och en positiv årsprognos betraktas också som goda
tecken som man på alla nivåer ofta känner sig nöjd med. Det behöver dock inte
innebära att allt är frid och fröjd med det.
Ett exempel är resultatet av senaste medborgarundersökningen för 2011.
Kommunen redovisar ett ekonomiskt överskott trots att medborgarna inte är
nöjda.
I det kommande kvalitetsarbetet är det därför viktigt att formulera mätbara mål
som skapar motivation och resultat. Målen måste vara konkreta. Det räcker inte
med att ” Vi ska bli bättre än i fjol”, eller ”Vi ska förbättra servicen”.
Att mäta, jämföra och analysera resultaten både internt och externt är viktigt.
Inom skolverksamheten finns mycket goda förutsättningar till att utveckla
metoder för benchmarking, det vill säga göra prestandajämförelser, genom tex.
Skolverkets statistik.

10
Attraktiva val räcker det för att bli bästa skolkommun?
Kultur- och fritidsnämnden har beslutat bryta ned det övergripande målet om att
bli länets bästa skola och ha som mål att förskolor och skolor ska vara
”attraktiva val för elever, föräldrar och lärare”.
Det är naturligtvis enkelt att mäta, det är bara att räkna antalet elever och lärare
som väljer kommunens skolor. Visst kommer det att krävas att de kommunalt
drivna skolorna i Österåkers kommun uppfattas som attraktiva val. Men har vi
blivit tillräckligt bra? Är det då vi nått målet om att bli länets bästa skolkommun?
Kan vi slå oss till ro, om fler elever, fler lärare sökt sig till skolorna i kommunen?
Mitt svar är - nej naturligtvis inte. För att bli bästa skolkommun krävs mycket
mer. Det handlar om att bli bäst på att uppfylla både de nationella
kunskapskraven och det egna satta målen.
Skolverkets studie visar att det finns en problematik i kommunerna som innebär
att politikerna ser de nationella målen för skolan mer som ambitiösa visioner än
som underlag för styrning av sin skolverksamhet. I praktisk handling
underordnas de statliga kraven den kommunala prioriteringen. Att
skolverksamhet kan fortgå år från år trots kvarstående bristande måluppfyllelse,
kan bidra till, menar Skolverket att situationen inte uppfattas som alarmerande,
utan snarare som något normalt och därmed i praktiken acceptabelt.
Ett talande exempel från vår egen kommun är antalet elever som lämnar
grundskolan med ofullständiga betyg.
Enligt uppgift från Skolverkets statistik ” Grundskola – jämförelse av
betygsresultat över tid – årskurs 9”, gällande åren 2002 -2011 samtliga
huvudmän i Österåker visar följande:
Andelen som nått målen i alla ämnen ligger kring 75-80 procent mellan åren
2002-2011. Det innebär att 95-120 elever varje år går ut årskurs nio med ej
godkända betyg i alla ämnen. Så här har alltså resultatet sett ut i tio år i
Österåkers kommun.
Tittar man i ” Årsredovisning för 2011 för Österåkers kommun och dess bolag”
vad gäller mål för grundskolan, står det att vårterminen 2011 fick 76,6 % av
eleverna i grundskolan godkänt i alla ämnen. Målet var 79,5 % vilket innebär att
målet inte uppnåddes. Det innebär att 24,4 %, eller nästan 1 200 elever inte
uppnådde kunskapsmålet och därmed att bli godkänd.
Kan vi vara nöjda med det resultatet?
Målet var 79,5 %, det målet innebär att Österåker accepterar att drygt 20 %, av
eleverna, dvs att 963 elever inte klarar att bli godkänd.
Är det verkligen ett mål att ha kvar?
87,2 % av eleverna blev behöriga till nationella program i gymnasiet. Målet 91,7
% uppnåddes inte.

11
Ska Österåker bli bästa skolkommun måste resultaten förbättras avsevärt
trenden måste brytas och målen sättas högre!
Förslag: Samtliga mål, de nationella kunskapsmålen och kommunens egna mål
måste inbegripas i arbetet med att bli bästa skolkommun
Förslag: Ambitionen för Österåker måste vara att Alla elever ska nå målen i
grundskolan för att kunna gå vidare till gymnasiestudier.
Förslag: Skolorna måste ges förutsättningar så att Alla elever ska nå målen i
grundskolan. En strategi och en handlingsplan, så väl ekonomisk som
verksamhetsmässig, utifrån ambitionen om att alla elever ska nå målen, måste
arbetas fram.
Förslag: Återinrätta ”Sommarskolan”. Det är en åtgärd/insats som kan ge elever
möjlighet att nå kunskapsmålen i avvaktan på att den ovan föreslaga
handlingsplanen ger resultat.
Låt oss vara öppna med att en målkonflikt kan förekomma
När det övergripande politiska målet som står över allting annat i Österåkers
kommun är budget i balans, då finns risk för en målkonflikt mellan å ena sidan
att det ska vara budgeten som är överordnad och å andra sidan uppfyllelsen av
de statliga målen, med krav på åtgärder och resultat. Ledningen på skolan, dvs.
rektor blir den som tvingas välja när pengarna tryter att hålla sin budget, eller ge
sina elever det som tex skollag föreskriver. Här uppfattar jag att rektorerna i
Österåker tycks stå mer eller mindre ensamma och dessutom inte kunna fullgöra
sin skyldighet gentemot skollagen.
Ställer därför följande frågor;
Om rektor bedömer att det uppstår en målkonflikt mellan målet budget i balans
och skyldighet att uppfylla nationella mål lika väl som lokala krav på
verksamhetsresultat. Vilket av målen skall uppfyllas – budget i balans oavsett
vad – eller klara kvalitén i verksamheten? Är det verkligen rätt att lägga hela det
ansvaret på rektorerna? Och var finns i ett sådant läge det politiska ansvaret?
Är beställningen från Kultur- och utbildningsnämnden tillräckligt tydlig?
Nivån på skolpengen räcker den till det som beställts?
Om pengen inte räcker till går Produktionsstyrelsen då tillbaka till Kultur- och
utbildningsnämnden och säger att beställningen och pengarna inte går ihop?
Eller är det så att pengen ” får helt enkelt räcka ” och alla förväntas att göra vad
de kan för att det blir så. Det som det blir?
Mitt intryck är att här måste förbättringar ske vad avser tydlighet i beställningen,
som borde vara mer avtalslik. Beställningen måste dessutom åtföljas av resurser
som svarar upp mot det beställda.

12
Förslag: Kultur- och utbildningsnämndens beställning formuleras så att den blir
mer avtalslik och därmed tydligare. Att beställningen åtföljas av resurser som
motsvarar det beställda.
Vad krävs för att starta resan mot målet
Så här ansåg några röster från skolbesöken om vad som måste göras för att
starta arbetet för att nå målet om att bli bästa skolkommun i länet;
 Skapa först en gemensam bild av nuläget, mål och vision och gör det
genom delaktighet och dialog. Ta fram fakta om hur vår kommun ligger till
(lärartäthet, betyg, elevpeng, särskilt stöd etc.) i jämförelse med de högst
rankande i länet. Redovisa resultatet till alla.
 Prioritera förbättringsområden och arbeta fram mål tillsammans med
rektorerna. Ta fram mål på både kort och lång sikt.
 Ta beslut om mål, vad ska mätas och hur man ska följa upp.
 Flytta fokus från ekonomi till verksamhetsfrågor.
 Många efterlyste ledare i alla led som frågar efter hur det går och som
följer upp hur långt man kommit i arbetet mot målen och mot kommunens
vision.
Gemensam målbild
Utan en gemensam målbild riskerar kommunikationen om hur det förväntade
resultatet är tänkt att bli att utgå från varje persons egna preferenser. Därmed
blir den sammantagna kommunikationen om vad det är som gäller både otydlig
och spretig.
Tydlighet är viktigt i all kommunikation med medborgarna, med såväl föräldrar
som elever.
Utan målbild blir det svårt att veta vilka mått och steg som leder mest effektivt
till måluppfyllelse, och någon uppföljning blir svår att utföra. Det vore slöseri
både med människokraft som med ekonomiska resurser.
Hur ser en skolan ut när den är som bäst?
Jag ställde frågan vid de skolbesök jag genomfört.
Vid ett av samtalen i en skolklass ställde jag frågan till eleverna om deras skola,
hur den skulle vara om den utsågs till den bästa i kommunen? Svaret från en
ung kille, löd så här; ” Jo det är när jag trivs och lär mig en massa bra saker”.
Svaret ligger nära det som en gemensam målbild kanske borde innehålla.
Ytterligare exempel på svar jag fått på frågan om hur skolan ser ut när den är
bäst är följande; ” trygg miljö där barnen utvecklas och 100 procent behöriga
lärare”, ”att alla barn får det dom behöver”

13
”Kunskapssynen” pekar många på är grundläggande.
”Att skolan ger alla barn en utmaning också de duktiga eleverna”.
”Alla skolor ska vara lika i kvalité men olika i profil och innehåll”.
Förslag: För att nå målet om att bli bästa skolkommun borde politiker, samt all
personal som arbetar inom skolområdet skaffa sig en gemensam målbild som
tydligt visar hur det ska se ut när vi nått målet.
Att bli bästa skolkommun är ett stort åtagande. Förutom att ha en gemensam
målbild, krävs både en strategi för vad det är som skall göras och en
handlingsplan för vem som skall göra vad.
Förslag: Låt oss göra ett skolutvecklingsprogram liknande det som man har i
Sigtuna.
Fler kommuner än Österåker i Stockholms län har satt liknande mål om att bli
bästa skolkommun. Däribland Sigtuna kommun där målet är att Sigtuna 2015
ska vara en av Sveriges bästa skolkommuner. Där har ett skolutvecklings-
program tagits fram som har tre målområden: kunskap och trygghet, inflytande
och delaktighet samt arbetsgivarpolitik. Det är ett program som innefattar
kompetensutveckling, karriärvägar och individuell lönesättning. Skolan ses som
en arbetsplats och för att öka tryggheten ska det bland annat till utökad
elevhälsa och vuxennärvaro. Kunskapsdelen betonas, alla elever ska få
utmaningar även de mest begåvade. Här satsas även på hemspråk och för att
betona det blir modersmål ett eget rektorsområde. Skolprogrammet i Sigtuna
har tagits fram genom ett blocköverskridande arbete mellan S, Mp, C och Fp.
Ska Österåker matcha Sigtuna, då är det hög tid att göra en rivstart nu!
Moderna och funktionella lokaler
Något som slog mig när jag åkte ut på skolturné var att när jag jämförde med
när jag var skolpolitiker i Österåker för över tio år sedan och då också åkte ut
och besökte skolor så har det på några punkter skett förändringar.
För det första så fanns det på den tiden inga arbetsplatser för lärarna, utan allt
förberedelsearbete fick ske i klassrummet eller från det egna hemmet. Idag finns
det arbetsplatser på skolorna för lärare och det är en positiv utveckling.
Lärarens arbetsplats
Visserligen är det olika kvalitet på dessa särskilda arbetsplatser men de finns och
de markerar att lärarens arbetsplats är i skolan, dvs på arbetsplatsen. Att sedan
en lärare som en del andra yrkesgruppen kan jobba hemifrån när så arbetet
medger det är en annan sak, men att arbetsplatsen tydligt är i skolan är bra.
Nästa steg bör vara hur dessa arbetsplatser som lärarna har kan utvecklas
ytterligare.
Förslag: Utveckla lärarnas särskilda arbetsplatser

14
Stora skillnader i prestanda mellan skolorna
Det andra som blev tydligt i en jämförelse med för tio år sedan är att det är
betydligt större skillnader i standard mellan skolorna i dag än då. Det uppfattar
jag som en tydlig försämring. Det finns stor spännvidd mellan skolorna allt ifrån
skolor som har mycket bra standard på sina lokaler till de skolor som står i
behov av omedelbar upprustning.
Det handlar om allt ifrån avsaknad av matsal, avsaknad av förrådsutrymmen, till
för små ytor i mottagningskök, till för trånga utrymmen för barnen att hänga upp
och förvara sina ytterkläder och till dåligt inre underhåll med hål i väggar, trasiga
persienner, etc.
Även om skolans innehåll framhålls som det viktigaste, så vill jag verkligen
understryka att det har stor betydelse för hur en skola upplevs, om den ser
fräsch ut både på utsidan och på insidan.
Några jämförande fakta i sammanhanget visar enligt tillgänglig statistik från
Skolverket och SCB att Österåkers kommun lägger ner 11.300:-/elev och år
(2010) på lokaler och inventarier medan snittet för kommunerna i länet är
17.700:-/elev3
. Alltså en skillnad på 36 %!
Frågan vi rimligen bör ställa oss är om vi ligger på rätt nivå?
Det är viktigt att de lokaler där undervisning bedrivs i är i bra skick. De ska vara
funktionella för att bedriva en modern undervisning i. Skolan är också en
arbetsplats vilket utgör ytterligare argument för att satsa på bra skollokaler.
Enskilda skolor startar ofta upp i nya och betydligt fräschare lokaler. Det innebär
att de kommunala skolorna som har eftersatt underhåll inte verkar under samma
konkurrensvillkor. De utgör ytterligare skäl till varför det är viktigt att rusta
samtliga skolor till en jämförbar god nivå.
Förslag: Samtliga skolfastigheter bör därför gås igenom och rustas upp. Ett
investeringsprogram för detta bör tas fram.
Förslag: Även det inre underhållet bör åtgärdas. Spackla och fyll igen alla hål i
väggarna, måla om och laga all trasiga persienner för att nämna några exempel.
Förslag: Det är en politisk uppgift att fundera över hur det inre underhållet av
skolfastigheter skall organiseras och finansieras i framtiden för att slippa den så
ojämna standarden. Här måste en långsiktigt hållbar lösning fram.
3
Källa Statistik Skolverket – Grundskola - kostnader

15
Modern och funktionell utrustning
Basutbud
Alla klassrum kanske inte nödvändigtvis skall se exakt lika dana ut. Men det finns
ändå anledning att fundera över hur ett basutbud av moderna tekniska och
pedagogiska hjälpmedel borde se ut.
Beskrivningen av dagsläget som jag tagit del av är att skolor idag kan ha kartor
där både Jugoslavien och Sovjetunionen finns med. Att den sparsamma tekniska
utrustning som idag finns är i många klassrum föråldrad och ineffektiv. Det ser
dock olika ut, vissa skolor har investerat i ny teknisk utrustning och andra mer
blygsamt.
Ett förslag jag fått till mig är:
Förslag: Låt några erfarna lärare se över skolorna i ett så kallat
paraplyperspektiv och inventera vad varje klassrum behöver som bas för att
hålla kvalité på ett mer effektivt sätt.
Några jämförande fakta i sammanhanget visar enligt tillgänglig statistik från
Skolverket att kostnader för läromedel och bibliotek ligger Österåker väsentligt
lägre än snittet för kommunerna i länet, det skiljer 900:- per elev och år, eller 27
%, (3.300:-i länet och 1.600:- i Österåker)4
.
Frågan man rimligen bör ställa är om satsningen på läromedel är tillräcklig?
Att kommunen satsar på utveckling av teknisk utrustning i skolan uppfattas
generellt i de skolor jag besökt som viktigt, och var en ofta återkommande
synpunkt .
Idag finns en mängd olika hjälpmedel som i varierande grad finns, respektive
saknas i skolorna.
Röst från skolbesöken; ”bara att ha rätt utrustning gör oss attraktiva”
Interaktiva skrivtavlor (Activ board eller Smart board) är ett sådant exempel som
lyfts fram av pedagogerna som fördelaktigt för både elever och lärare. Dessa
interaktiva tavlor ger läraren möjlighet att tillexempel spara en genomgång på
tavlan för att kunna repetera eller gå igenom med elever som varit frånvarande
under en lektion.
Det finns, som jag har uppfattat det ett önskemål om att dessa interaktiva tavlor
skall ses som ingående i ett basutbud och finnas i varje klassrum i alla
kommunens skolor.
Förslag: Interaktiva skrivtavlor skall ingå i basutbudet för varje klassrum
4
Källa: Statistik Skolverket Grundskolan - kostnader

16
Moderna tekniska arbetsredskap för både lärare och elever
Tomas Kroksmark är professor i pedagogiskt arbete, och arbetar med ett
forskningsprojekt om digitaliserad undervisning (en-till-en) . Han menar att
användandet av dator i undervisningen leder till: Temaplanering och större fokus
på hur man tar sig fram till kunskap och om elevernas förmåga att dra slutsatser
(inte faktakunskaper). Eleverna hittar lättare en nivå som passar dem själva.
Även om de kommunala skolorna i Österåker i viss mån har satsat på datorer, så
beskriver skolpersonalen att kommunen ligger på ”stenåldersnivån” vad gäller
tillgängligheten på datorer. Det förslag jag fått till mig är därför att kommunen
bör satsa på just en-till-en.
En- till –en bör givetvis även gälla en bärbar dator till samtliga lärare något som
nyligen aviserats i kommunen, och under tiden denna rapport skrivs har
kommunen påbörjat en sådan satsning. Särskilt glädjande för oss i opposition
som drivit frågan sedan lång tid tillbaka.
Datorn skall ses som ett personligt verktyg som underlättar planering,
undervisning och administrativa åtaganden. För att en sådan satsning skall ge
full effekt bör den även omfatta utbildning sam en förstärkt help desk funktion
för snabb tillgängligt stöd.
Förslag: Bärbara datorer/surfplattor eller andra moderna tekniska hjälpmedel till
alla lärare och förskolelärare
Förslag: Nästa steg bärbara datorer/surfplattor eller andra moderna tekniska
hjälpmedel till eleverna
S. k Kompensatoriska hjälpmedel
Att satsa på teknisk utveckling i skolorna är av stor vikt också för elever med
särskilda behov. Nu när barn med särskilda behov skall inkluderas i ” vanliga
skolklasser” här i Österåker innebär det att behovet ökar på att alla skolor skall
ha tillgång till sådan teknisk utrustning.
Det finns hjälpmedel som underlättar inlärningen för eleverna. Exempel som
lärare på skolor nämnt på sådana kompensatoriska hjälpmedel är:
 Daisysplare, elever med dyslexi behöver i många fall ”läsa med öronen”
 Alpha smart, en slags digital skrivmaskin som är lätt att bära med sig
inom skolan samt mellan hem och skola.
 En bärbar dator kan fungera som ett skrivhjälpmedel samt som
Daisyspelare.
 Speciellt utformade datorprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter,
exempelvis: Stava Rex, Spell Right och talsyntes, som kan läsa upp
skriven text.
Enligt uppgift har fler av våra grannkommuner tillgång till skoldatatek där kunnig
personal finns som hjälper lärare, elever samt föräldrar att hålla sig uppdaterade
på hur den senaste tekniken fungerar.

17
Laborationsmaterial
Tillgången till laborationsmaterial lyftas vid några skolor vad gäller de fyra NO
ämnena kemi, fysik, teknik och biologi . För kunna inspirera eleverna krävs
laborationsmaterial som ofta saknas idag. Läroplanen har därtill tydliga mål i de
fyra NO-ämnena redan i årskurs 5. Därför måste den här typen av material också
finnas så att en lärare ska kunna få sina elever att uppnå målen
Förslag: Öka tillgången till moderna laborationsmaterial
Inrätta en ”bank” med moderna hjälpmedel
Den AV-central som tidigare fanns och som lades ned av besparingsskäl var en
mycket väl fungerande ”bank” där alla skolor i kommunen kunde få hjälp med
inspirationsmaterial, som till exempel böcker, filmer, laborationsmaterial . Utan
AV-central vittnar flertalet lärare jag mött om att dels en kvalitetssänkning skett
samt lett till merarbete då varje skola, varje lärare, på egen hand tvingats jaga
rätt på diverse material.
Här bör man tänka om och tänka nytt. Att inrätta en ny ”hjälpmedelsbank”
borde rimligen även vara ekonomisk effektivt då varje skola inte behöver
införskaffa allt material själv, utan kan låna av en sådan bank. Sannolikt kan en
hjälpmedelsbank av detta slag också kunna ligga i framkant när det gäller
utveckling inom pedagogiska hjälpmedel och tjäna som inspirationskälla till
lärare och personal ute i skolorna.
Det vore sannolikt värt att inrätta en hjälpmedelsbank som en ny verksamhet
och denna gång inte förlägga den inom en skola, som tidigare AV-centralen. Det
kanske skulle kunna utgöra en ny uppgift för och förläggas på det nya biblioteket
i Åkersberga centrum?
Förslag: Inrätta en hjälpmedelsbank
Skolbiblioteken
Eleverna skall också ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för de enskilt
drivna, s.k. fristående skolorna. De skolor jag besökt har alla oavsett huvudman,
egna bibliotek, även det är av varierande storlek och innehåll.
Förslag: Skollagens krav på bibliotek definieras med stöd från Skolverket -
räcker det med att det finns några böcker i en hylla i ett samlingsrum?
Skolmaten
Skollunchen har stor betydelse för eleverna, den ligger alltid högt på listan över
vad som är viktigt. Av besöken i skolorna har jag förstått att många elever inte
äter frukost innan de kommer till skolan. Överallt kan vi läsa om hur viktigt det
är för oss vuxna att äta frukost för att sedan klara sin dag, och för att behålla
hälsan och att minimera risken för fetma. Detta gäller inte minst för barnen. Här
borde vi undersöka möjligheten att ge barnen bättre mattraditioner.

18
Önskemål finns om att Österåkers skolor helt borde ta avstånd från hel- och
halvfabrikat vad gäller skollunchen och satsa på en mer näringsriktig mat. På en
del skolor serveras barnens lunch väldigt tidigt på dagen.
Förslag: Inför ett folkhälsoprojekt med fokus på bra frukosttraditioner
Förslag: Österåkers skolor bör servera mat lagad från grunden – inte hel eller
halvfabrikat.
Förslag: Undersök möjligheten för att skolorna ska kunna laga sin egen mat
istället för att få uppvärmd mat som transporterats dit.
Förslag: Ingen elev skall behöva äta lunch före kl 11.00
Husfar/husmor modern variant av dåtiden skolvärdinna
Förut fanns något som kallades för skolvärdinnor, de var ute med eleverna på
rasterna, det var någon som enkelt fanns till hands för alla elever. Idag finns en
modern variant av detta på Österåkers gymnasium, kallad för husfar. Funktionen
skulle jag beskriva som en kvalificerad allt i allo – och är, som jag upplever det,
en samlande länki skolan– och det är det som är så intressant.
Det är till husfar som eleven i Österåkers gymnasium ringer och anmäler
sjukfrånvaro, husfar kan sannolikt namnen på varenda elev. Likaså är det till
husfar lärare ringer när de är sjuka och det är husfar som går in och startar upp
en klass i arbete om så behövs. Här blir lärare och all skolpersonal sedd. Husfar
ser också till att skolan hålls i gott skick, att allt ser snyggt och trivsamt ut.
Mitt intryck är att husfar är bra både för eleverna och för personalen och en slags
sammanhållande positiv länk.
Jag tror att det kan fungera också i grundskolan, så varför inte öppna upp för de
skolor som vill inrätta den här typen av tjänst.
Förslag: Starta ett husfars/humors projekt där de skolor som så önskar får
resurser för att pröva hur en sådan funktions kulle fungera på sin skola. Där det
fungerar låt det bli permanent.
Modersmålsundervisningen
Flera skolor kommenterar förändring av modersmålsundervisningen, och
ifrågasätter om de ger eleverna det de har rätt till, och pekar på att skolan ska
arbeta kompensatoriskt.
Förslag: Gör en snabb utvärdering av vad förändringen av
modersmålsundervisningen inneburit
Förslag: Stärk modersmålsundervisningen. Pröva modellen som Sigtuna nu inför
med att låta modersmålsundervisningen bli ett eget rektorsområde

19
Barn med speciella behov
Satsa på barn med särskilda behov, är en uppmaning jag fått höra på
skolbesöken i de kommunala skolorna. Ge tidigt stöd, redan i förskolan, och
långsiktigt stöd. Ytterligare exempel på förslag:
Förslag: Ta fram gemensamma och tydliga rutiner tillexempel vid
särskoleplaceringar, ansökan av tilläggsbelopp, rutiner för åtgärdsprogram,
mottagande av nya elever.
Förslag: Kartlägg hur elevhälsan är organiserad på skolorna och beskriv vad
man har gjort eller behöver göra för att leva upp till nya skollagen?
Förslag: Alla elever som har behov av en Kommunövergripande plats (KÖV)
måste ges möjlighet att få en sådan placering.
Inkludering kan vara en god tanke, men bland skolornas personal finns många
frågetecken att räta ut som bland annat; vilken kompetens behövs? Hur ser
barnens behov ut? Vad kommer det att kräva i form av tillgång till lokaler? Vad
kommer det att kräva i tillgång till andra resurser?
När rektor tar beslut om att ett barn skall ges särskilt stöd då ska allt detta
finnas på plats. Den rätta kompetensen, de pedagogiska och lokalmässiga
förutsättningar och tillgång till de resurser som täcker det enskilda barnets
behov.
Hur skapar man dessa förutsättningar?
Förslag: Om inkludering av elever med särskilda behov skall vara modellen,
satsa ordentligt för att det skall bli lyckat – förutsättningarna måste skapas.
Gör en gemensam inventering med rektorsgruppen för att få fram en
handlingsplan för vad som krävs.
Förslag: Öka kunskapen om barn med särskilda behov bland alla
personalkategorier
Det finns som sagt många frågor, tankar och funderingar kring s.k. inkludering
av barn med särskilda behov i vanliga skolklasser. Några röster från de
skolbesök jag genomfört.
”det finns en normaliseringstanke bakom inkludering, men barn måste
respekteras utifrån de individer de är, och deras handikapp. Vi måste se deras
olikheter och utnyttja deras kompetenser”.
”evidensbaserad forskning att inkludering är bra - har inte hittat någon sådan”
”inkludering har många fallgropar”. ” Man kan bli väldigt exkluderad av
integrering”.
” många barn med diagnos i skolan. Vi är duktiga på att upptäcka”

20
”visst inkludering kan vara bra – Men när barnen är redo för det!”
” krävs erfarenhet och kompetens. Önskemål om att hitta dessa barn tidigare,
redan i förskolan. ”
” en del barn klarar inte skolans verksamhet, de klarar inte ett stort
sammanhang”
” små grupper på olika skolor önskas plus samlad kompetens, Det finns behov av
handledning”
”inkludering är inget billigt alternativ, det kräver resurser och utbildad personal ”
”vi jobbar helt annorlunda, vi måste hitta varje barns modell” .” vi är proffs,
föräldrarna ser inte alltid det”
Aspergerverksamheten
En kommunövergripande verksamhet belägen i lokaler i Söra skolan.
40 elever i verksamheten, vilket är enligt beställningen från Kultur- och
utbildningsnämnden. Hösten och i slutet av 2011 fanns en kö hit. En akut kö på
3 elever samt ytterligare cirka 10 – 15 elever. De elever som står i kö är elever
där deras skolor försökt allting inte bara en gång utan många gånger. De är barn
som inte klarat av ”inkludering”. Dessa barn tvingas nu gå kvar i sina skolor till
dess en ledig plats uppstår.
Efter att ha lyssnat på vilken hög kvalitativ verksamhet om bedrivs här på
Aspergerverksamheten känns det inte tillfredsställande att inte de barn som
behöver kan få plats här. Det här måste vi ändra på.
Aspbergerverksamheten i Åkersberga är en verksamhet dit andra kommuner
ringer för att få råd för att de vet att här finns mycket god kompetens. Här finns
spetskompetens som Österåkers kommun bättre borde utnyttja.
Varför inte bygga ut Aspergerverksamheten och göra den till en medveten
satsning och till ett kompetenscenter?
Till exempel skulle man kunna ha handledarträffar för dem som arbetar med
barn med Asperger i skolorna i kommunen. Man skulle här kanske även kunna
erbjuda spetskompetens till andra utförare än kommunen och till andra
kommuner.
Ska Österåker bli bästa skolkommun i länet då är en satsning här en av de bästa
att göra då vi redan är erkänt duktiga inom området och skulle kunna sticka ut
på ett positivt sätt än mer.
Förslag: De barn som behöver en plats i Aspergerverkesamheten (KÖV) skall
ges det
Förslag: Satsa på Aspergerverksamheten. Bygg ut den till att bli ett unikt
kompetenscenter.

21
Elevhälsan
Ur elevhälsans perspektiv sagt i en av kommunens skolor, ” är en bästa
skolkommun den kommun som utformar skolor som inger trygghet till föräldrar,
ger barnen rätt stöd och förutsättningar att klara grundskolans mål, har
arbetsro, gott klimat och trivsel på skolan, ger grund för hälsosam livsstil och en
förberedelse för att bli harmoniska och demokratiska medborgare.”
Ovanstående tolkar jag som grundläggande förutsättningar för inlärning. Barn
måste känna sig trygga och harmoniska för att kunna ta till sig kunskap.
Vid mina besök i skolorna upplever jag i kontakten med personalen, att det idag
verkar finnas fler oroliga elever jämfört med när jag var ute i skolorna för över
tio år sedan.
Många duktiga pedagoger
Återigen får jag intryck av att det i Österåker finns många duktiga pedagoger
som med stor entusiasm arbetar med att få barnen trygga och fungerande i
klassrummet, att detta tar stor kraft i anspråk uttrycks vid flertalet skolor. Min
fundering blir hur mycket finns sedan kvar av tid och kraft för inlärning?
Vad skall elevhälsan innehålla?
Vid mina besök i skolorna så har det efterlysts vad Österåkers kommun vill med
elevhälsan. Vad skall den innehålla? Skall elevhälsan vara för kommunens barn?
Eller för varje skola?
Förebyggande arbete
Organisationen och ledningsstrukturen för skolhälsovård och elevhälsa uppfattas
som otydlig och hängande lite i luften. Skolpsykologer i Österåker som bedriver
Hälso- och sjukvård har Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Alla som bedriver
sådan verksamhet skall anmäla det till Socialstyrelsen, detta var inte gjort i
Österåker för varken Skolhälsovården eller skolpsykologerna förrän till alldeles
nyligen.
Det ser inte ut att finnas några riktlinjer för hur många tex skolpsykologer det
skall finnas i skolan. Nu finns det (december 2011) två skolpsykologer som skall
räcka till alla kommunens skolor. Det betyder att en skolpsykolog kan ha upp till
sex skolor inom sitt arbetsområde. Är det optimalt?
Elevhälsan ska arbeta förebyggande, gör vi så i Österåker, eller går vi från en
akut insats till nästa? Vid skolbesöken får jag intrycket av att det ofta är det
förebyggande insatserna som oftast får stryka på foten till förmån för det som är
av mer akut slag.
Här finns ett område för förbättringar, se till att elevhälsan ges utrymme för att
arbeta förebyggande, att elevhälsan ses som en del i verksamheten, att den
hänger ihop med en helhet. Tillgång till skolläkare, skolsköterska etc bör
funderas över hur den ska se ut i länets bästa skolkommun?

22
Nya skollagen anger direktiv vad avser elevstöd, elevhälsa och tillgång till
kurator, studie- och yrkesvägledare. Hur ser det ut i Österåker? Uppfyller vi
kraven?
Skollagen säger att elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara
förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål
ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det
finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det
finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av
specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Förslag: Utveckla elevhälsovården. Precisera vad den skall bestå av och vad den
skall prestera
Förslag: Ge förutsättningar för genomförande av förebyggande elevhälsovård
Satsa på kompetenta lärare och rektorer
Läraren lyfts ofta fram i olika rapporter som den absolut viktigaste faktorn för en
framgångsrik skola.
Följande förslag har jag fått i skolorna;
Förslag: Satsa på kommunövergripande fortbildning i Lgr 11 och skollagen
Förslag: Satsa på fortbildning för att öka lärarnas pedagogiska förmåga
Förslag: Satsa på fortbildning genom exempelvis lärarlyftet.
Över huvudtaget lyfts behovet av fortbildning vad gäller samtliga
personalkategorier. Särskilt lyfts kompetensutveckling vad gäller barn med
särskilda behov och att sådan fortbildning ges på olika nivåer.
Fortbildnings efterlystets om informationsteknik (IT) hur den kan användas i
undervisningen som ett verktyg för arbetsplanering etc. Önskemål finns också
om att öka kunskapen om barn med särskilda behov och kontinuerlig
vidareutbildning.. Även fortbildning i kombinationen barn med särskilda behov
och informationsteknik (IT)
Skolverkets kurser är tillexempel skräddarsydda för att ge en smidig, säker och
kvalitativ väg till utökad ämnesbehörighet. Arbetsgivare, dvs Österåkers
kommun kan söka stimulansbidrag hos Skolverket för att stödja lärares
medverkan vid tex Lärarlyftet II
Det borde finnas en utvecklingsplan omfattande 3 – 5 år för varje lärare.
Förslag: Undersök möjligheten att tillsammans med de fackliga organisationerna
införa en utvecklingsplan för varje lärare omfattande förslagsvis 3 – 5 år.

23
Friskvårdssatsningen anser många är bra, men är inte lika till freds med att
kostnaden tas av den egna utbildningsverksamheten.
Förslag: Se över möjligheten att finansiera personalens friskvårdssatsning
utanför verksamhetsanslaget
Vid de genomförda skolbesöken lyfts lärarnas löner fram som en komponent till
framgång, men framförallt finns en önskan om att få feed back/återkoppling.
Har vi tillräckligt många lärare?
Hur ser det ut med lärartätheten jämförelsevis med andra kommuner?
Enligt Skolverkets statistisk ” Grundskola –personalstatistik” läsåret 2010/2011
kan konstateras att i Österåkers kommun fanns det detta läsår 7,4 lärare/100
elever.
Jämför vi den siffran med vad förortskommunerna har och sedan med samtliga
kommuner finner man att det skiljer sig märkbart.
Förortskommuner har 7,7 och samtliga kommuner 8,3. Omräknat i antal lärare
handlar det om ca 11 fler lärare eller ca 6 miljoner kronor (om varje lärare kostar
ca 500 tkr)
Förslag: Öka lärartätheten till minst jämförbar nivå som i samtliga kommuner
Rektors roll viktig
Rektorer är nyckelaktörer för att få en positiv utveckling i skolan. Rektorer måste
ges möjlighet och tid till att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet i skolan. .
När det gäller löneutveckling för så väl lärare som för rektorer ska det löna sig
att visa goda resultat.
Förslag: Lärare och rektorer som lyckas vända utvecklingen i skolor med stora
utmaningar bör premieras genom högre lön.
Förslag till förbättringar som jag fått vid skolbesöken är tillexempel:
Förslag: Vikarieersättning för rektor som går på rektorsprogrammet
Förslag: Ge rektor ökad möjlighet att vara pedagogisk ledare och därmed tid för
att se sin personal och kunna direkt återkoppla och ge s .k feed back. Det kan
exempelvis ges genom ökat administrativt stöd.
Förslag: Bjud in rektor och lärare till nämndmöten, produktionsstyrelsen och
andra forum för att berätta om framgångsfaktorer på sin skola
Förslag: Ta fram långsiktiga regler och förutsättningar vad gäller tex ekonomin

24
Några kommentarer jag fått när det gäller den brist som ibland upplevs av
långsiktighet är t.ex. ”löften om att behålla överskott måste man kunna lita på”,
” överskott får man ge bort trots att det planerades till nya möbler och så blir det
inköpsstopp”
Och så en uppmaning;
” Våga tro på oss rektorer”
Hur kan vi ge stöd till föräldrar
Mycket ofta förekommande i samtalen med skolornas personal så framkom
bilden av stressade föräldrar och stressade barn.
Att barnen får stöd och uppmuntran från hemmet är givetvis viktigt för alla barn.
Frågan som uppstod är - hur kan samhället ge föräldrar stöd i sin roll som
föräldrar? Flera vittnade om att den s k Kometutbildningen är viktig.
Förslag från en av skolorna i detta sammanhang är tillexempel:
Förslag: Anordna kvällsföreläsningar med olika teman för att stärka föräldrarna i
deras roll.
Vid varje förskola och skola ska det enligt nya skollagen finnas ett eller fler
forum för samråd med barnen, eleverna och vårdnadshavare. Där ska
vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska
behandlas där, och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.
Förslag: Arrangera läxhjälpskvällar i t ex Biblioteket i nya centrum?
Vid ett av skolbesöken fick jag möjlighet att närvara då ett av dessa samråd en
kväll invigdes. Återigen kände jag det bekräftat hur viktiga dessa forum är för
dialog och information mellan skolledning och föräldrar.
Systematiskt kvalitetsarbete
Vid skolbesöken efterfrågades mer kunskap om systematiskt kvalitetsarbete och
” någon” funktion som håller ihop detta arbete.
Det krävs ett väloljat system för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla. Idag upplever jag att det visserligen finns goda ambitioner,
men att det inte finns något sammanhållande systematiskt kvalitetsarbete att
direkt tala om. Det kan definitivt förbättras.
För att sätta fart på det systematiska kvalitetsarbetet bör det därför inrättas en
central funktion, en kvalitets utvecklare, som bör vara placerad på central plats,
förslagsvis inom Produktionsstyrelsens förvaltning. En funktion som helt enkelt
leder det systematiska kvalitetsarbetet, som stöttar och uppmuntrar varje skola
och som ser till att det finns en röd tråd genom allt kvalitetsarbete med
uppföljningar m.m.

25
Förslag: Huvudman för kommunens skolor är Produktionsstyrelsen och för att
driva både kvalitetsutvecklingsarbetet framåt och en systematisk uppföljning
krävs någon form av samlad resurs som så att säga ”knyter ihop säcken” . Det
finns inte idag varför en tjänst som kvalitetsutvecklare föreslås inrättas inom
Produktionsstyrelsens förvaltning.
Vad säger Skollagen om, systematiskt kvalitetsarbete?
Skollagen anger vad som skall göras vad gäller vad avser systematiskt
kvalitetsarbete. Så här står det vad gäller huvudmannanivå, samt enhetsnivå
” 3 § Huvudmannanivå – varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och
kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
4 § Enhetsnivå – Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras
även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av
lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas
vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarare för att
kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena”5
Österåkers kommun har ansvar att systematiskt och kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla verksamheten med inriktning att de nationella mål som finns
för utbildningen uppfylls. En rimlig utgångspunkt för ett systematiskt
kvalitetsarbete borde vara att man gör hela processen tydligt. Det vill säga att
målen med verksamheten är relevanta och går att följa upp.
Kultur- och utbildningsnämnden som är beställarnämnd måste göra en tydlig
beställning till produktionsstyrelsen som skall producera det beställda.
Beställning borde vara ett avtal och visa vad som skall göras och till vilken
kvalitet skolverksamheten skall utföras. Till det skall givetvis mängden
ekonomiska resurser kopplas.
Beställningen måste vara tydlig just för att det är mot beställningen som det
borde mätas och som skall ge svaret på om Kultur- och utbildningsnämnden fått
ut det som beställts. Vad har kommunen fått ut för de satsade skattemedlen?
Därefter går det att analysera resultatet, är vi nöjda eller måste något korrigeras
för att förbättra resultatet?
Det är naturligtvis en lång kedja som måste fungera i alla led. Röster från de
skolor jag besök har pekat på att varje lärare och skolledare måste ges
möjligheter att fördjupa sig i innehållet i ny skollag och läroplan för att kunna
omsätta det i skolans arbete. Det handlar bland annat om nya bestämmelser
med krav på att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet.
Någon form av kvalitetsutvecklingsplan har bland annat efterlysts vid de
genomförda skolbesöken. Likaså har påpekats oklarheter om var
skolutvecklingsarbetet sker och ska ske? Likaså ställs frågor om vad det är som
skall mätas. Eller som någon uttryckte det ” kvalitetsarbetet hur ska det följas
upp, allt liksom bra flyter”.
5
Skollag (SFS 2010:800) 4kap.3-5§

26
Har tidigare i denna rapport föreslagit att Österåkers kommun bör ta fram en
skolutvecklingsplan de i sin tur bör ju brytas ned i olika handlinsplaner, som
tillexempel för hur kommunens systematiska kvalitetsutvecklingsarbete skall
genomföras.
Skolverket har en kvalitetsutmärkelse som heter Bättre skola. Syftet med
utmärkelsen är att stödja utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet i
svenska skolor och förskolor. Det sker genom att utmärkelsen, dels lyfter fram
goda förebilder vad gäller systematiskt kvalitetsarbete, dels ger de deltagande
verksamheterna underlag för sitt utvecklingsarbete. Detta är bara ett exempel på
flera som finns som Österåker bör ta nytta av och vara med i.
Vad är det som skall mätas?
Många frågor med anledning av kommunens nya mål om att bli bästa
skolkommun har väckts bland annat om vad det är som skall mätas. En
kvalitetsutvecklingsplan efterlystes av några.
Några röster från skolbesöken;
”vi mäter fel saker, Nöjd kund säger inget om hur väl vi uppfyller skollag och
läroplan”.
” arbetet med att ta fram nyckeltal borde vara förankrad hos professionen”
Utgångspunkten måste vara att vi skall ta till de mätmetoder som ger svar på
om och hur vi klarar det nationella kraven, som ex att följa upp
kunskapsresultaten, som vårt eget mål om att bli bästa skolkommun som
naturligt innebär att vi också skall jämföra oss med andra kommuner i alla
avseenden.
Ytterligare bild av vad som förväntas göras ges i läroplanen 2011 där står så här;
”Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen.
Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska
ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att
skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas,
resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.
Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och
elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande
samhället.6
Österåker skall bli bättre på riktigt – inte bara med fina ord!
Trovärdig utåtriktad information
I samtal med främst andra politiska företrädare, men också med tjänstemän,
skolpersonal, och föräldrar om skolan och om det mål kommunen nu satt om att
bli bästa skolkommun i länet har jag stundtals mött tankar och funderingar som
berör ett upplevt behov av att bättre ge utåtriktad information/marknadsföra
6
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket. Sid 11

27
skolorna. Ibland uttrycks detta som att ” sälja in” skolorna i någon slags akt och
mening att få fler föräldrar att för sina barn välja de skolor som finns inom
kommunens geografiska område. Här känns det viktigt att stanna upp ett
ögonblick och fundera kring just utåtriktad information och marknadsföring.
I och med att kommunfullmäktige i Österåker satt målet om att bli bästa
skolkommun i länet förväntar vi oss nu stegvisa satsningar. Det är här som den
utåtriktade informationen kommer in. Det måste gå hand i hand. För all
utåtriktad information (markandsföring inbegripen) måste vara sann. Den bild
som ges i marknadsföringen av skolorna måste gå att uppleva, fysiskt vara
möjlig att se. Utåtriktad information och verklighet måste stämma överens.
Utåtriktad information som ger en helt annan bild än den verkliga avslöjas förr
eller senare med förlust av trovärdighet och besvikelse som resultat . En sådan
utåtriktad information (marknadsföring) är mer att betrakta som propaganda,
något som en moderna kommun inte bör ägna sig åt. Det är därför viktigt att
inse skillnaden mellan professionella utåtriktad information, marknadsföring och
propaganda.
Professionellt
Målet att bli bästa skolkommun kan inte ske genom någon s. k quick fix med
hjälp av propaganda utan snarare genom riktiga åtgärder med ett systematiskt
kvalitetsarbete kopplat till en trovärdig och professionell marknadsföring.
Förslag: Att det skolutvecklingsarbete som behöver tas fram kopplas till en
trovärdig och professionell utåtriktad information
Förslag: Kommunens kommunikationsavdelning ska vara en motor för en god
och trovärdig utåtriktad information som är professionellt utformad
Det är naturligt att kommunens kommunikationsavdelning har en roll att fylla
som en motor för god och trovärdig utåtriktad information genom att vara ett
professionellt stöd till kommunens egna skolor. Kommunikationsavdelningen bör
också vara en samlande kraft när hela utbudet av skolor i kommunen, oavsett
utförare skall ges information om (marknadsföras).
På lika goda villkor
I Österåker idag finns grundskolor med olika utförare, det vill säga skolor vars
ägare är kommunen eller ägs av enskilda.
Utgångspunkten är att alla barn och ungdomar skall ha samma möjlighet att
välja skola. Den grundläggande principen uttryckt i prop. 2001/02:35 är att
skolan skall vara öppen för alla gäller för varje skola som får offentligt stöd,
oavsett utförare. Det innebär att varje skola måste vara beredd att fullt ut axla
sitt ansvar för alla elevers kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen till
varje elevs förutsättningar och behov. Görs inte detta är valfriheten satt ur
funktion.

28
Skollagen anger tydligt att huvudprincipen skall vara att elevens hemkommun
ska lämna bidrag efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till den egna grundskola. Vill verkligen understryka hur
viktigt det är att skolorna i Österåker oavsett utförare ges lika goda villkor. Det
gäller inte enbart förhållandet mellan privat och offentligt drivna skolor utan
också mellan olika privata skolor och mellan de olika kommunala skolorna.
Det innebär som jag ser det, att det finns många goda skäl till att samtliga skolor
i kommunen skall samarbeta för att de barn och ungdomar som bor i kommunen
skall välja en skola i Österåkers kommun.
Samtliga de skolor jag besökt oavsett utförare har gett mig ett mycket positivt
intryck. Här finns precis som i kommunens egna skolor så mycket engagemang
och kunskap och vilja att bidra med att på alla sätta Österåker på kartan som
bästa skolkommun
Öppen och strikt affärsmässig ekonomisk relation
När det gäller ekonomiska relationen mellan kommunen och de enskilt drivna
skolorna ska det ske genom en öppen strikt affärsmässigt förhållningssätt.
När det gäller friskolors hyra av exempelvis gymnastiksalar så hyrs dessa av
Österåkers kommun. Kommunen tar inte ut någon hyra av de fristående
skolorna, eller från kommunens egna skolor. Men Sport och fritid i kommunen
tar ut en avgift 130 kr/elev och år för säkerhetsbesiktning, iordningsställande
etc, denna avgift tas ut både av fristående skolor som av de kommunala
skolorna.
Kommunens gymnastiksalar skall givetvis nyttjas till fullo. Men, det väcker ändå
en fundering över vad det innebär i förlängningen om de fristående skolorna,
som har samma krav på sig att tillhandahålla en fullgod undervisning i alla
ämnen, utgår ifrån att dessa skall tillhandahållas av kommunen. Det innebär att
kommunen framöver alltid tvingas planera och bygga både för att täcka det egna
behovet och därtill ha en överkapacitet tillräckligt stor för att kunna hyra ut även
till enskilt drivna skolor.
Det är ett stort ekonomiskt ansvarstagande som kommunen tar genom sina
gymnastiksalar som en del av de fristående skolorna inte tar - är det i längden
realistiskt?
När det gäller hyra av de kommunala skolornas slöjdsalar, matsalar, andra
skollokaler finns ingen offentlig prislista, utan det har legat ute på varje
kommunal skola att sätta pris och administrera på egen hand. Det här bör, enligt
min uppfattning, i framtiden skötas på annat sätt.
När det gäller uthyrning av kommunala skolors lokaler så måste det utgå ifrån
att skolornas egna behov först är täckta. Därefter, om det finns utrymme, bör
uthyrning ske och det skall ske utifrån kommunens krav på öppenhet och strikt
affärsmässigt förhållningssätt. Administration av uthyrning, med fakturering etc
bör ske på central nivå, till exempel inom Produktionsstyrelsens förvaltning.

29
All uthyrning av de kommunala skolornas lokaler måste utgå ifrån att de egna
behoven först är täckta, och att det är eventuell överkapacitet som hyrs ut och
att det görs efter en offentlig prislista.
Förslag: Ta fram en prislista byggd på den faktiska kostnaden för hyra av en
slöjdsal, en matsal, etc i en kommunalt driven skola.
Oavsett hur en skola drivs, kommunalt eller enskilt skall det vara möjligt för
kommunmedborgarna att granska att kommunen använder sina skattemedel på
bästa sätt. Därför skall öppenhet råda om hur skattmedlen används.
När det gäller kvalitetsredovisningen påpekade en skola att de skickar in till
kommunen ändå, trots att ingen i kommunen efterfrågat redovisning och skolan
är med i kommunens enkäter.
Även inom de enskilda skolorna understryks det statliga uppdraget ( dvs
kunskapskrav)
På frågan om hur stor andelen behöriga lärare är, så varierar det svaret mellan
de enskilt drivna skolorna, allt från att det har man eller kommer att ha utan
problem, till att det är för få behöriga lärare.
En del enskilda skolor är förhållandevis nöjd med skolpengen dock ej helt.
En del pekar på brister vad gäller resurserna till barn med särskilda behov, att
tilläggsbeloppen kommer terminsvis när behovet finns här och nu.
Det är viktigt, enligt min uppfattning, att reglerna för offentlighet och
yttrandefrihet gäller lika för både kommunala och fristående skolor.
Att bli bästa skolkommun - Vad får det kosta?
Att bli bästa skolkommun i länet, innebär många saker förutom det som nämnts
tidigare i rapporten om mål, uppföljning, återkoppling och så krävs det konkreta
satsningar i lokaler i utrustning, i personal etc. Helt klart är att det kommer att
krävas mer resurser till skolan. Allt kan inte ske på en och samma gång, men det
måste finans en genomtänkt plan och vi måste få fram en ekonomisk plan som
ger svaret på frågan – Vad det sannolikt kommer att kosta?
Röster från skolbesöken om resurser;
” höj elevpengen rejält!. Vi ligger 13 000 kronor under Danderyd”
”öka tilläggspengen”
”skolpengen för liten – barskrapade efter de tre år som pengen var fryst 2008-
2010”
”Önskar långsiktighet när det gäller resurser”
” vi måste få tillbaka elever från friskolorna ”

30
” behålla kommunens barn i kommunen”
”inte helt rättvist med en lika peng för skolorna i ytterområdet”
” vi måste ha 30 ungar i en klass för att få ekonomin att gå ihop”
Att satsa rätt på skolan leder till en samhällsekonomisk vinst, det håller
de flesta med om. Men vad är den rätta satsningen räknat i kronor?
Österåker som därtill skall bli bäst vad kommer det att kosta?
Ett sätt att skaffa sig en uppfattning om det, är att jämföra hur mycket
skattekronor andra kommuner lägger på sina elever, sina skolor. Det ger en
fingervisning om hur vi ligger till i Österåker.
Så låt oss se hur Österåker ligger till i jämförelse med andra närliggande
kommuner ?
Grundskolan – Kostnader (kr) per elev år 2010 (Skolverkets
kommunblad)
Österåker Kommungruppen Samtliga kommuner
Totalt 71 100 82 000 85 900
För undervisning 38 200 42 000 43 700
För lokaler 11 300 15 800 17 400
Ovanstående tabell visar att Österåkers kostnad ligger drygt 10 000 kr (c;a10
%) lägre per elev i grundskolan jämfört med kommungruppen och ännu mer om
vi jämför med genomsnittet för samtliga kommuner i landet.
I Österåker går det cirka 4000 elever i grundskolan varje läsår. Det innebär att
om Österåker sattsatt lika mycket per elev som kommungruppen så hade
skolorna i Österåker haft motsvarande 40 miljoner mer till skolverksamhet.
Av Skolverkets statistik kan man vidare se hur kostnaderna per elev fördelar sig.
Grundskolan - Kostnader år 2010
Huvud
man
Under
visning
Lokaler
Inventa
rier
Skol
måltid
er
Läromedel
Utrustn,
bibliotek
Elev-
vård
Övrigt
Stockholms län Kommun 48 800 17 700 5 400 3 300 2 230 12 600
Förortskommuner Kommun 42 000 15 800 4 900 3 200 2 150 13 900
Österåker Kommun 38 200 11 300 4 500 1 600 1 790 13 700
Tabellen visar genomsnittliga kostnader per elev som länets kommuner har för
olika delar av verksamheten jämfört med förortskommuner och Österåkers
kommun.
Den visar att Österåker ligger generellt lägre inom i stort sett alla områden.
Störst är skillnaden när det gäller läromedel /bibliotek etc.

31
Skolpeng höstterminen 2011 Norrorts kommuner
Peng per år ht
2011
Kommun Förskoleklass åk 1 åk 4 åk 6 åk 7
Lidingö 59 103 59 103 68 890 73 813 73 813
Vallentuna 57 400 54 400 54 400 69 700 69 700
Vaxholm 56 200 56 200 56 200 70 600 70 600
Täby 41 796 58 335 58 335 69 423 69 423
Österåker 34 609 54 325 56 725 64 205 64 205
Nacka 33 020 59 460 59 460 59 460 76 640
Danderyd 29 117 65 124 65 124 65 124 76 800
Sollentuna 27 500 59 500 59 500 71 800 71 800
Upplands
Väsby 32 136 58 490 58 490 69 321 69 321
Genomsnittlig
peng 41 209 58 326 59 680 68 161 71 367
Underlag från olika kommuners ekonomer.
Tabellen visar att om man jämför 9 Norrorts kommuners genomsnittliga
skolpeng, från förskoleklass till årskurs 7, ligger Österåker mellan 5 och 16 %
lägre.
Ser man vad dessa kommuner ger i skolpeng till tex åk 7 finner man att Nacka
och Danderyd lämnar en skolpeng som är 12 500:- högre per elev än vad
Österåker betalar.
Skulle Österåker tillämpa motsvarande ersättning till 7:e klass eleverna skulle
det betyda att skolan skulle ha ca 4,5 mkr mer att satsa på sin verksamhet.
Diagram över olika Norrorts kommuners skolpeng höstterminen 2011
Pengbelopp per år F-klass och grundskola, norra förortskommunerna ht 2011
59 103
68 890
73 813 73 813
58 326
59 680
68 161
71 367
59 103
41 209
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
80 000
Förskoleklass åk 1 åk 4 åk 6 åk 7
Peng
per
år
Lidingö
Vallentuna
Vaxholm
Täby
Österåker
Nacka
Danderyd
Sollentuna
Upplands Väsby
Genomsnittlig peng
Diagrammet visar samma sak som tabellen ovan. Genom diagrammet blir det
tydligt hur konsekvent Österåker ligger under genomsnittlig peng för de
redovisade kommunerna.

32
Fler jämförelser
Lärarförbundet gör sedan 2002 en sammanställning som de kallar ”Bästa
skolkommunen”. Den rankingen bygger på statistik från Skolverket och SCB men
även på partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar.
Till grund för rankingen ligger 14 kriterier som lärarförbundet anser vara viktiga
för att beskriva en bra skola. Det är bla lärartäthet, andel elever som är
godkända i alla ämnen i åk 9, andel barn i förskola, resurser till undervisning,
utbildade lärare osv..
I denna ranking ”Bästa skolkommun” ligger Österåker på plats 266 av 299
redovisade kommuner. Danderyd kommer på 96:e plats, Nacka på 75:e plats
och Täby på 59:e plats och därmed som bästa kommun från länet.
Lärarförbundets ranking kan man naturligtvis kalla en partsinlaga men jag anser
inte att man ska avfärda den. Den speglar trots allt vad en del av professionen
har för uppfattning om hur en bra skola skall se ut. Som jag tidigare hävdat är
det viktigt att man har en gemensam målbild varför en sådan ranking som ges
av Lärarförbundet indikerar att man ligger en bit ifrån varandra och sannolikt
kräver öppenhet och respekt för att gemensamt komma till målet.
Så vad kommer det att kosta?
I all den ekonomiska statistik som redovisats i denna rapport kan vi konstatera
att Österåker ligger under vad man i genomsnitt sattsar på skolan i andra
kommuner i länet och riket. Är det rätt nivå? Har vi frågat oss vid flera tillfällen i
rapporten. Att söka svaret på den frågan kan man kanske göra på många sätt
men ett är säkert – det finns inget enkelt sätt.
Men den goda tillgång som finns på jämförbara fakta och statistik bör kunna,
genom en systematisk och tålmodig benchmarking, möjliggöra en bra
kvalitetsdiskussion och kvalitetsutveckling som in sin tur landar i ekonomiska
konsekvenser.
För att nå målet bästa skolkommun kommer det att krävas ekonomiska
satsningar det tycker jag att denna rapport redan har visat.
Hur mycket och hur lång tid det skall få ta är frågor som kommer automatiskt
när målbilden och ambitionen är överenskommen.
Förslag: Ta fram en ekonomisk analys vad det kommer att kosta att nå målet.
Denna analys bör framgå i varje årsbudget och dessutom beräkningen för
kostnaderna för de kommande två åren.
Förslag: Ekonomiska resurser ska kopplas till och motsvara, det arbete som
krävs för att genomföra det skolutvecklingsprogram som behövs för att nå målet
Förslag: Sätt en tidpunkt för när målet skall vara uppnått

33
Optimal resursfördelning
Därtill måste vi fundera över vår resursfördelning om den sker på ett optimalt
sätt utifrån elevernas olika behov. Här har Skolverket reagerat på att
kommunerna i Sverige ofta fördelar genom en och samma peng, oavsett
elevernas behov. Från de skolbesök jag gjort har det också framförts att
kommunens skolpeng inte tillräckligt tar hänsyn till sk socioekonomiska faktorer,
eller tar hänsyn till det förutsättningar som finns i skolor i tex. glesbyggd,
skärgården.
Likaså finns det en hel del synpunkter på storleken på den tilläggspeng som finns
och det regelverks som den omgärdas med för att få tillgång till tilläggspengen.
Det gäller naturligtvis också storleken på skolpengen, se tidigare avsnitt i
rapporten.
Förslag: Principen om skolpeng med samma summa per elev bör omprövas för
att få en resursfördelning som bättre tar hänsyn till s.k socioekonomiska
faktorer, dvs mer träffsäkert når dit behoven är som störst.
Sammanfattning
Menar vi allvar med att nå målet om att Österåker skall bli bästa skolkommun
krävs det att Österåkers kommun tar fram ett skolutvecklingsprogram som
tydligt visar hur det konkret skall gå till. Nu måste en tidpunkt för när målet
skall vara uppnått sättas. Ekonomiska resurser som krävs tas fram. Chefer,
rektorer, all övrig skolpersonal, föräldrar, elever och politiker involveras i en
öppen process med fokus på att nå målet.
Nedanstående 67 förslag på åtgärder är en sammanfattning av förslag till
förbättringar som jag fått vid de 17 skolbesöken som denna rapport handlar om.
Samtliga förslag skall ses som konstruktiva bidrag till att nå målet om att
Österåker skall bli bästa skolkommun i Stockholms län.
( förslagen är numrerade, men inte rangordnade)
1. Förslag: Skolutvecklingen i Österåker ska bygga på öppenhet och
tydlighet samt att berörda människor involveras
2. Förslag: På kommunens webbplats bör det gå att följa arbetet med att bli
bästa skolkommun. Det ska vara möjligt för medborgarna att komma med
synpunkter och förslag
3. Förslag: Ta tillvara och involvera skolans samtliga personal utifrån deras
profession. Det är här kunskapen finns. Låt dem vara med och bidra och
känna att vi nu gör vårt bästa utifrån våra roller och att vi har ett
gemensamt mål.
4. Förslag: Involvera eleverna utifrån deras förmåga och upplevelse

34
5. Förslag: Föräldrar är bra på att vara just föräldrar och ska naturligtvis
involveras utifrån den egenskapen.
6. Förslag: Öppna upp för ytterligare sätt för samverkan och dialog, det
skulle kunna vara genom olika forum, sätta upp förslagslådor, bilda
samrådsgrupper, etc
7. Förslag: Se över och förbättra möjligheterna så att fler förtroendevalda
ska kunna besöka skolorna
8. Förslag: Gör den politiska organisationen tydlig så att det utan tvekan
framgår vilken funktion och person som bär det politiska ansvaret
9. Förslag: Precis som vi får månadsredovisning av ekonomin borde
kommunstyrelsen få återkommande redovisning av verksamhetsresultat.
10.Förslag: Produktionsstyrelsens reglemente bör kompletteras med en
rapporteringsskyldighet till Kommunstyrelsen, likt den som finns till
Kultur- och utbildningsnämnden. Rapporten bör uppta uppfyllelsen av så
väl nationella som kommunala mål, resultat, tillgänglighet, kvalitet och
resursutnyttjande etc.
11.Förslag: Kommunstyrelsekontoret har kommunstyrelsens uppdrag att
under 2011 utveckla ett system för ledning, styrning och uppföljning av
nämndernas mål och verksamhet. Målet är inte genomförts enligt
verksamhetsberättelsen för 2011,men en förstudie har påbörjats. Under
2012 måste detta arbete prioriteras
12.Förslag: Samtliga mål, både de nationella kunskapsmålen och
kommunens egna mål måste inbegripas i arbetet med att bli bästa
skolkommun
13.Förslag: Ambitionen för Österåker måste vara att Alla elever ska nå
målen i grundskolan för att kunna gå vidare till gymnasiestudier.
14.Förslag: Skolorna måste ges förutsättningar så att Alla elever ska nå
målen i grundskolan. En strategi och en handlingsplan, så väl ekonomisk
som verksamhetsmässig, utifrån ambitionen om att alla elever ska nå
målen, måste arbetas fram
15.Förslag: Återinrätta ”Sommarskolan”. Det gav elever möjlighet att läsa
ikapp ”. Det är en åtgärd/insats som kan ge elever möjlighet att nå
kunskapsmålen i avvaktan på att den ovan föreslaga handlingsplanen ger
resultat.
16.Förslag: Kultur- och utbildningsnämndens beställning av skolverksamhet
till Produktionsstyrelsen utvecklas till att bli mer avtalslik och därmed
tydligare. Att beställningen åtföljas av resurser som motsvarar det
beställda.
17.Förslag: Bättre support och dialog när rektor upplever sig stå i en
målkonflikt mellan kvalitet, lagkrav och ekonomi.

35
18.Förslag: För att nå målet om att bli bästa skolkommun borde politiker,
samt all personal som arbetar inom skolområdet skaffa sig en gemensam
målbild som tydligt visar hur det ska se ut när vi nått målet.
19.Förslag: Låt oss göra ett skolutvecklingsprogram liknande det som man
nu tagit fram i Sigtuna!
20.Förslag: Utveckla lärarnas särskilda arbetsplatser
21.Förslag: Samtliga skolfastigheter bör gås igenom och rustas upp. Ett
investeringsprogram för detta tas fram.
22.Förslag: Även det inre underhållet bör åtgärdas. Spackla och fyll igen alla
hål i väggarna, måla om och laga all trasiga persienner för att nämna
några exempel.
23.Förslag: Låt några erfarna lärare se över skolorna i ett så kallat
paraplyperspektiv och inventera vad varje klassrum behöver som bas för
att hålla kvalité på ett mer effektivt sätt.
24.Förslag: Interaktiva tavlor skall ingå i basutbudet för varje klassrum
25.Förslag: Bärbara datorer/surfplattor eller andra moderna tekniska
hjälpmedel till alla lärare och förskolelärare
26.Förslag: Nästa steg bärbara datorer/surfplattor eller andra moderna
tekniska hjälpmedel till eleverna
27.Förslag: Öka tillgången till moderna laborationsmaterial
28.Förslag: Inrätta en hjälpmedelsbank
29.Förslag: Skollagens krav på bibliotek måste definieras med stöd av
Skolverket - räcker det med att det finns några böcker i en hylla i ett
samlingsrum?
30.Förslag: Inför ett folkhälsoprojekt med fokus på bra frukosttraditioner
31.Förslag: Österåkers skolor bör servera mat lagad från grunden – inte hel-
eller halvfabrikat.
32.Förslag: Undersök möjligheten för att alla skolorna ska kunna laga sin
egen mat istället för att få uppvärmd mat som transporterats dit.
33.Förslag: Ingen elev skall behöva äta lunch före kl 11.00
34.Förslag: Starta ett husfars/humors projekt där de grundskolor som så
önskar får pröva hur en sådan funktion kulle fungera på sin skola. Där det
fungerar låt det bli permanent.

36
35.Förslag: Gör en snabb utvärdering av förändringen av
modersmålsundervisningen för att se om den ger tillräckligt goda resultat
36.Förslag: Stärk modersmålsundervisningen. Pröva modellen som Sigtuna
nu inför med att låta modersmålsundervisningen bli ett eget
rektorsområde
37.Förslag: Ta fram gemensamma och tydliga rutiner tillexempel vid
särskoleplaceringar, ansökan av tilläggsbelopp, rutiner för
åtgärdsprogram, mottagande av nya elever.
38.Förslag: Hur är elevhälsan organiserad på skolorna och vad har man gjort
eller behöver göra för att leva upp till nya skollagen?
39.Förslag: Om inkludering av elever med särskilda behov skall vara
modellen, satsa ordentligt. Gör en gemensam inventering med
rektorsgruppen för att få fram en handlingsplan
40.Förslag: Öka kunskapen om barn med särskilda behov hos alla
personalkategorier
41.Förslag: De barn som har behov av en plats i Aspergerverkesamheten
(KÖV) skall ges det
42.Förslag: Satsa på Aspergerverksamheten. Bygg ut den till att bli ett unikt
kompetenscenter.
43.Förslag: Utveckla elevhälsovården. Precisera vad den skall bestå av och
vad den skall prestera
44.Förslag: Ge förutsättningar för genomförande av förebyggande
elevhälsovård
45.Förslag: Satsa på kommunövergripande fortbildning i Lgr 11 och
skollagen
46.Förslag: Satsa på fortbildning för att öka lärarnas pedagogiska förmåga
47.Förslag: Satsa på fortbildning genom exempelvis lärarlyftet
48.Förslag: Undersök möjligheten tillsammans med fackliga organisationerna
om att införa en utvecklingsplan omfattande förslagsvis 3 – 5 år i taget för
varje lärare.
49.Förslag: Se över hur personalens friskvårdssatsning skall finansieras
50.Förslag: Ge rektor ökad möjlighet att vara pedagogisk ledare och därmed
tid för att se sin personal och kunna ge direkt återkoppling/feed back.
51.Förslag: Öka lärartätheten till minst jämförbar nivå som i ”samtliga
kommuner” i skolverkets statistik.

37
52.Förslag: Lärare och rektorer som lyckats vända utvecklingen i skolor med
stora utmaningar premieras.
53.Förslag: Vikarieersättning för rektor som går på rektorsprogrammet
54.Förslag: Ökat administrativt stöd för att skapa förutsättningar för rektor
att bli en pedagogisk ledare
55.Förslag: Uppmärksamma och tillexempel bjud in rektor och lärare till
nämndmöten, produktionsstyrelsen och andra forum för att berätta om
framgångsfaktorer på sin skola
56.Förslag: Ta fram långsiktiga regler och förutsättningar vad gäller
skolornas ekonomin
57.Förslag: Anordna kvällsföreläsningar med olika teman för att stärka
föräldrarna i deras roll
58.Förslag: Arrangera läxhjälpskvällar i t ex Biblioteket i nya centrum
59.Förslag: Huvudman för kommunens skolor är Produktionsstyrelsen och
för att driva både kvalitetsutvecklingsarbetet framåt och en systematisk
uppföljning krävs någon form av samlad resurs som så att säga ”knyter
ihop säcken” . Det finns inte idag varför en tjänst som kvalitetsutvecklare
föreslås inrättas inom produktionsstyrelsens förvaltning.
60.Förslag: Grundutbilda samtlig skolpersonal i systematiskt kvalitetsarbete
61.Förslag: Kommunstyrelsen tar ansvar och ger förutsättning för att
skolverksamheten lever upp till kraven om att systematiskt och
kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten med inriktning
att de nationella mål som finns för utbildningen uppfylls.
62.Förslag: Att det skolutvecklingsarbete som nu ska tas fram kopplas till en
trovärdig och professionell utåtriktad information
63.Förslag: Kommunens kommunikationsavdelning ska vara en motor för en
god och trovärdig utåtriktad information som vilar på professionell grund
64.Förslag: Ta fram en ekonomisk analys vad det kommer att kosta att nå
målet.
65.Förslag: Ekonomiska resurser ska kopplas till det skolutvecklingsprogram
som behövs för att nå målet
66.Förslag: Sätt tid för när målet – att bli bästa skolkommun - skall nås
67.Förslag: Ta fram en prislista byggd på den faktiska kostnaden för hyra av
en slöjdsal, en matsal, etc i en kommunalt driven skola.

38
Slutord
Det är när satsningen på skolan syns och upplevs.
Det är när elever trivs och lär sig.
Det är när skolans ledare och personal upplever sig vara lyssnade till och
är delaktiga i en ständig utveckling på en stimulerande arbetsplats.
Det är när föräldrar känner trygghet i förvissningen om att barnen går i
den bästa skolan, en skola där barnen ges de bästa förutsättningarna att
möta framtiden.
Då har resan mot måluppfyllelse verkligen börjat ta fart
Ann-Christine Furustrand, (S) kommunalråd i opposition
I Österåkers kommun

Skolrapport 2012 04-23, slutversion

Recommended

Recommended

More Related Content

What's hot

What's hot (20)

Similar to Skolrapport 2012 04-23, slutversion

Similar to Skolrapport 2012 04-23, slutversion (20)

More from KristianKrassman

More from KristianKrassman (15)

Skolrapport 2012 04-23, slutversion