SlideShare a Scribd company logo
+
      Musklerna   Blodomloppet




    Hormonerna    Näringsämnen




    Människans anatomi
+
    Huden


     Vårt   skydd mot
      Smuts
      Kyla
      Sol
      Värme
      Bakterier

     Består av tre huvudsakliga lager och flera små
     ”funktioner” som svettkörtlar, hår...
+
    Huden
+
    Skelettet



     Människan     har 206 ben i kroppen.

     Ben     är hårda utanpå och består av kalk och fosfor

     Inuti
         är benen svampaktiga och längst inne finns
     benmärg, där blodkroppar bildas

     Benen     är fästa i varandra med senor, brosk och
     leder

     Brosk    är en mjukare typ av stödvävnad
+
    Ledernas uppbyggnad
+
    Musklerna

       Musklerna fäster vid benet med hjälp av senor. Senorna håller
        fast själva muskeln som består av fler muskelbuntar.

       I alla muskelbuntar finns det muskelfibrer vilka tar emot
        elektriska signaler från nervsystemet och ger musklernas
        funktion.

       Muskelbuntarna omges av ett lager bindväv för stadga.
+
    Skelettmusklerna styrs av hjärnan
+
    Onödiga fakta om muskler
    (besserwisser kunskap)
       Egentligen finns tre typer av muskler – tvärstrimmiga muskler,
        glatta muskler och hjärtmuskler

       Musklernas verkningsgrad är 14-27 %

       Atrofi = muskelförsvagning. Det händer när du inte rör dig, men
        är också en sjukdom.

       Vår starkaste muskel i förhållande till storlek är tungan, medan
        sätesmuskeln anses vara störst

       Vid muskeldystrofi bryts musklerna ner av kroppen, detta
        skapar stora mängder kalium och natrium vilka måste sköljas
        bort av njurarna. Njurarna kan bli överbelastade och stänga av.
        Detta är ett livshotande tillstånd.
+
    Ansiktets muskler




        Det är otroligt hur många olika miner vi kan göra med våra
        ansiktsmuskler. Vi kan till och med kommunicera våra
        känslor enbart genom våra ansiktsuttryck.
+
    Kom ihåg att dina känslor visas i ditt
    ansikte!
+
    Blodet, hjärtat och lungorna

       Blodet består av små ”tankbilar” som transporterar syre och
        näring till alla celler

       Hjärtat är ”motorn” som driver tankbilarna

       Blodkärlen är ”vägen”
           aortan= stor motorväg
           artärer och vener= landsvägar
           kapillärer är små, små byvägar (finns t.ex. i huden)
+
    Blodets sammansättning

       Blodet består av fyra huvudkomponenter;
           Blodplasma
             ca 50 % av de 4-6 liter blod vi har,
             trögflytande, genomskinlig vätska som består av vatten, salt,
              kolhydrater, protein och hormoner.

       Röda blodkroppar

       Vita blodkroppar

       Blodplättar
           Trombocyter!
+
    Blodets gas utbyte
+
    Blodgrupper
+




    Matspjälkning

    Matens väg från munnen till magen
+
    Matens väg

       I munnen mals maten av tänderna

       Maten blandas med saliv/enzymet amylas

       Tungan trycker upp maten mot gommen och utlöser en
        sväljreflex
+
    Ner mot magsäcken

     Sväljreflexen   utlöses

     Struplocket
                täpper för luftstrupen
     och matstrupen öppnas

     Söndermaldmat kramas ner mot
     magsäcken (peristaltik)

     Ner   till övre magmunnen
+
    Magsäcken

     Övre magmunnen (ringmuskel) släpper in små
     portioner

     Magsaft   = saltsyra + enzymet pepsin

     Magsäcken     knådar innehållet

     Här   startar spjälkningen av proteiner

     Nedre
          magmunnen (ringmuskel) pytsar ut
     magsäcksinnehållet i tolvfingertarmen
+
    Tolvfingertarmen

       Lika lång som 12 fingrar i bredd eller
        ca 25 cm
       Bukspottet innehåller pH-höjande
        ämnen
       Bukspott spjälkar proteiner till
        aminosyror
       Bukspott och galla finfördelar fetter
        till mindre fettpartiklar
       Bukspott spjälkar kolhydrater till
        enklare sockerarter
       Tarminnehållet skickas vidare in i
        tunntarmen
+
    Tunntarmen


       Nedbrytningen av näringsämnena slutförs i tunntarmen – de
        sönderdelas till sina minsta beståndsdelar

       Skickar ut alla små beståndsdelar i blodet

       Blodet för beståndsdelarna till levern via portådern där de sen
        antingen lagras eller portioneras de ut till alla kroppens celler
+
    Tunntarmen
+
    Levern

       All näring följer blodet genom levern

       Väger ca 1,3 kg

       Ett renhållningsorgan som renar
        blodet från gifter

       ”Näringschef” som bestämmer hur
        näringen ska fördelas och lagras

       För stort alkoholintag leder till
        skrumplever

       Hepatit C är en kronisk
        leversjukdom som sprids via sex
        och blod.
+
    Tjocktarmen

       Börjar med blindtarmen och det maskformiga bihanget appendix

       Suger upp det mesta av vattnet och vattenlösliga vitaminer

       I nedre delen av tarmen bor kolibakterierna
+
    Kolibakterier
                       Människans avföring
                        består till ungefär hälften
                        av kolibakterier
                       Kolibakterierna är
                        livsviktiga inne i tarmen….
                       ….men farliga utanför
                        tarmen
                       Bakterierna bearbetar
                        fibrerna använder dem
                        som näring till bakterierna
                        själva och till cellerna i
                        tarmens innervägg
+
    Näringsämnen
    Vad behöver vi då?
+
    Vad behöver vi?

       Fetter

       Proteiner

       Kolhydrater

       Vatten

       Fibrer

       Vitaminer

       Mineraler
+
    Fetter (lipider)

    Används som;

       Energireserv

       Byggsten i cellens membran

       Värmeisolering

       Stötdämpning

       Råvara till kroppens signalämnen
+
    Fetter spjälkas också
+
    Proteiner

    Används som;

       Byggstenar till alla kroppsdelar

       Katalysator till alla kemiska reaktioner i kroppen
+
    Proteiner blir till aminosyror
+
    Kolhydrater (socker, stärkelse)

    Används som;

       Energi, går åt mindre syre att förbränna än fetter. Förbränns
        alltså lättare än fett.

       Viktig byggsten i cellens RNA-molekyl

    Delas upp i;

       Snabba, tex socker, vitt bröd

       Långsamma, tex stärkelse i pasta, potatis
+
    Enzymet amylas
+
    Vatten

       Används vid;
       Matspjälkningen, stora mängder.
       Inlagringen av energi i fett och kolhydrater tar mycket
        vatten, 2,7g vatten/1g fett el kolhydrat
       Vi består av 70% vatten
       Därför behöver vi också få i oss mycket vatten genom
        mat och dryck.
       Vattnet tas till största delen upp i tjocktarmen- ca
        10l/dygn totalt i mag-tarmkanalen
       Utsöndras via urin, avföring, svett och ånga
+
    Fibrer

    Används till;

       Att hjälpa tarmarna arbeta då de binder vatten som medför att
        avföringen lättare åker genom tarmen.

       Förebygga fetma, diabetes och tarmcancer



    Finns i mörkt bröd, frukt, grönsaker
+
    Vitaminer
Är ämnen som kroppen bara behöver i mycket små mängder.

Kroppen kan inte bilda vitaminerna själv utan de måste tas in via mat eller dryck.

   A – växt och syn, försvar mot infektioner. Mjölkprodukter, morötter, paprika, spenat

   B- (massor av olika) pigga, nerver,hud, tarm, finns i många enzymer. Finns i nästan
    all mat

   C- immunförsvar, tandkött, järnupptag i tarmen. Frukt

   D- skelettet. Smör, ost, ägg, lax. Huden bildar D-vitamin i solljuset.

   E- viktigt försvar mot ämnen som åldrar kroppen (fria radikaler) Vetegroddar,
    vegetabiliska oljor

   K- hjälper blodet koagulera, byggsten av protein i skelettet. Bakterierna i
    tjocktarmen bildar dessa, gröna bladgrönsaker
+
    Mineraler

    Används till;
       Cellerna
       Människan behöver ungefär 20 st i små mängder
    Tex
       Kalcium- skelettet, tänderna. Mjölk
       Järn- blodet. Gröna bladgrönsaker
       Zink- insulin, vissa enzymer
       Jod- vissa hormoner
       Kalium/natrium- vattenbalansen
+
    Nervsystemet och
    hormonsystemet
    Kroppen signalsystem
+
    Nervsystemet

       Hjärnan och ryggmärgen bildar det centrala nervsystemet
        (CNS).

       CNS är som kroppens kommandocentral

       Nerverna som skickar signaler i kroppen kallas det perifera
        nervsystemet.
+
    Nervvävnad

       Nervvävnadens är uppbyggd av två olika typer av celler.
        Nervceller och gliaceller som ger stöd och stadga.
           Det centrala nervsystemet innehåller ungefär 100 miljarder nervceller,
            eller neuron som de också kallas. Det finns ungefär tio gånger så
            många gliaceller.
            Varje dag dör ungefär 100 000 nervceller. Bara omogna nervceller,
            stamceller, kan dela sig. Därför läker nervvävnad dåligt om den skadas.
           Något som är typiskt för nervceller är att de kan bilda, ta emot och leda
            impulser. Impulser är en form av elektriska urladdningar som uppstår i
            nervcellerna.
           Urladdningen beror på att natrium och kaliumjoner snabbt passerar
            genom cellens yta, cellmembranet. Impulsen sprids sedan i nervcellen
            och dess utskott, och fortsätter sedan till andra celler.
+
    Nervcellens anatomi
+
    Hjärnan

       Hjärnan väger ca 2 kg eller ungefär 2 % av vår kroppsvikt, men
        kräver 15-20 % av kroppens hela energibehov.
           storhjärnan
           hjärnstammen
           lillhjärnan
           hjärnhinnorna.

       Storhjärnan är den mest utvecklade delen av hjärnan, den del
        som skiljer människan från djuren. Den utgör nästan 90 procent
        av hjärnans totalvikt, och består av två halvor som sitter ihop
        med varandra. Varje halva kallas hemisfär.
+
    Anatomi
    Storhjärnans yttre skikt kallas bark och består av grå substans.
    Här ligger nervcellernas cellkroppar. Hjärnbarken är överordnad
    resten av det centrala nervsystemet. Den ansvarar för vårt medvetande,
    tankar, känslor och minne. Härifrån styrs även våra medvetna rörelser.
+
    Hjärnan har olika uppgifter i olika
    delar




Än vet vi väldigt lite om hjärnan och dess uppgifter. Det vi vet är att vi använder
en liten del av hjärnan. Vissa tror att nästa steg i människans evolution blir genom
att vi använder en större del och därmed utvecklas snabbare.
+
    Hormoner

       Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen,
        så kallade hormoner. De transporteras med hjälp av blodet och når hela
        kroppen. Hormonerna är specialiserade och påverkar bara bestämda
        celler, så kallade målceller. Dessa reagerar sedan på ett förutbestämt sätt.

       Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande
        uppgifter i kroppen. De två systemen arbetar inte självständigt, utan
        samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet har en överordnad funktion
        och är dessutom snabbare än hormonsystemet.

       Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat
           ämnesomsättningen
           tillväxten
           salt- och vattenbalansen
           könsmognaden och sexualdriften
           fortplantningen.
+
    Hormonproducerande körtlar
+
    Hur funkar det?

       Hormonerna utsöndras direkt i blodet och förs i runt med
        hjälp av blodomloppet till hela kroppen. Hormoner påverkar
        bara bestämda celler, så kallade målceller. Dessa målceller har
        mottagare. Det utlöser en förutbestämd kroppslig reaktion.

       En målcell kan ha flera olika mottagare, receptorer, för olika
        hormoner. Ibland jämförs ett hormon med en nyckel som
        bara passar i ett visst lås, och till målceller med flera olika
        receptorer kan man säga att det behövs flera olika nycklar.
        En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan
        andra bara påverkar vissa celler.
+
    Hormoner
+
    Kvinnliga hormoner
+
    Manliga hormon

More Related Content

What's hot

Människokroppen del 4
Människokroppen del 4Människokroppen del 4
Människokroppen del 4
jonathansikh
 
Hjärta och blodomlopp
Hjärta och blodomloppHjärta och blodomlopp
Hjärta och blodomlopp
Lena Sahlin Westman
 
Hjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaHjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärna
Ann-Sofie Lusth
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njuren
Moa Wikner
 
Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetdavidloving
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränningJoakim Lindblom
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
Ann Thorvaldsson
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
Ann Thorvaldsson
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
 
Repetitonshäfte bråktal och bråkräkning
Repetitonshäfte bråktal och bråkräkningRepetitonshäfte bråktal och bråkräkning
Repetitonshäfte bråktal och bråkräkningInger Bäckström
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Människokroppen del 4
Människokroppen del 4Människokroppen del 4
Människokroppen del 4
 
Andningen
AndningenAndningen
Andningen
 
Hjärta och blodomlopp
Hjärta och blodomloppHjärta och blodomlopp
Hjärta och blodomlopp
 
Hjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaHjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärna
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njuren
 
Matspjälkningen
MatspjälkningenMatspjälkningen
Matspjälkningen
 
Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemet
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränning
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Repetitonshäfte bråktal och bråkräkning
Repetitonshäfte bråktal och bråkräkningRepetitonshäfte bråktal och bråkräkning
Repetitonshäfte bråktal och bråkräkning
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 

Viewers also liked

Celler celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesCeller celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesMoa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
Gunnesboskolan
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
Ann Thorvaldsson
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1gulzay12
 
Kunskapskrav Teknik åk 7-9
Kunskapskrav Teknik åk 7-9Kunskapskrav Teknik åk 7-9
Kunskapskrav Teknik åk 7-9
annikastam
 
Hur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljusHur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljuspetsve62
 
Vad är fysik + förmågor
Vad är fysik + förmågorVad är fysik + förmågor
Vad är fysik + förmågor
Moa Wikner
 
Blodomloppet och gasutbyte
Blodomloppet och gasutbyte Blodomloppet och gasutbyte
Blodomloppet och gasutbyte
Moa Wikner
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Hjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapetHjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapet
Exist Nu AB
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
mittlarande
 
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Linda Fleck
 

Viewers also liked (20)

Celler celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesCeller celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntes
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Blodet
BlodetBlodet
Blodet
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Kunskapskrav Teknik åk 7-9
Kunskapskrav Teknik åk 7-9Kunskapskrav Teknik åk 7-9
Kunskapskrav Teknik åk 7-9
 
Hur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljusHur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljus
 
Vad är fysik + förmågor
Vad är fysik + förmågorVad är fysik + förmågor
Vad är fysik + förmågor
 
Blodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad ppBlodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad pp
 
Blodomloppet och gasutbyte
Blodomloppet och gasutbyte Blodomloppet och gasutbyte
Blodomloppet och gasutbyte
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Hjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapetHjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapet
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
 
Redovisning 2008
Redovisning 2008Redovisning 2008
Redovisning 2008
 
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
 

Similar to Från topp till tå

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlgulzay
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkninggulzay12
 
NK- Muskler
NK- MusklerNK- Muskler
NK- Muskler
xbenjiboyx
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
Daniel Mattsson
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg
 
Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
Helena-Irmeli Pekkala
 
Näringslära
NäringsläraNäringslära
Näringslära
Malin Olsson
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi annmari
 
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsaDe livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
Farid Kamali
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonergulzay12
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemet
Marie Södergren
 
F -andning-lunga-och-cirkulation-hjarta-tror-jag--gasutbyte-daniel-edited-v14
F -andning-lunga-och-cirkulation-hjarta-tror-jag--gasutbyte-daniel-edited-v14F -andning-lunga-och-cirkulation-hjarta-tror-jag--gasutbyte-daniel-edited-v14
F -andning-lunga-och-cirkulation-hjarta-tror-jag--gasutbyte-daniel-edited-v14
Daniel Mattsson
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg
 

Similar to Från topp till tå (19)

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 
NK- Muskler
NK- MusklerNK- Muskler
NK- Muskler
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
 
Näringslära
NäringsläraNäringslära
Näringslära
 
Kost
KostKost
Kost
 
Näringskemi
Näringskemi Näringskemi
Näringskemi
 
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsaDe livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
De livsviktiga enzymerna i rå och levande föda för vår hälsa
 
Levande
LevandeLevande
Levande
 
Cellerochdna
CellerochdnaCellerochdna
Cellerochdna
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemet
 
F -andning-lunga-och-cirkulation-hjarta-tror-jag--gasutbyte-daniel-edited-v14
F -andning-lunga-och-cirkulation-hjarta-tror-jag--gasutbyte-daniel-edited-v14F -andning-lunga-och-cirkulation-hjarta-tror-jag--gasutbyte-daniel-edited-v14
F -andning-lunga-och-cirkulation-hjarta-tror-jag--gasutbyte-daniel-edited-v14
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 

Från topp till tå

  • 1. + Musklerna Blodomloppet Hormonerna Näringsämnen Människans anatomi
  • 2. + Huden  Vårt skydd mot  Smuts  Kyla  Sol  Värme  Bakterier  Består av tre huvudsakliga lager och flera små ”funktioner” som svettkörtlar, hår...
  • 3. + Huden
  • 4. + Skelettet  Människan har 206 ben i kroppen.  Ben är hårda utanpå och består av kalk och fosfor  Inuti är benen svampaktiga och längst inne finns benmärg, där blodkroppar bildas  Benen är fästa i varandra med senor, brosk och leder  Brosk är en mjukare typ av stödvävnad
  • 5. + Ledernas uppbyggnad
  • 6. + Musklerna  Musklerna fäster vid benet med hjälp av senor. Senorna håller fast själva muskeln som består av fler muskelbuntar.  I alla muskelbuntar finns det muskelfibrer vilka tar emot elektriska signaler från nervsystemet och ger musklernas funktion.  Muskelbuntarna omges av ett lager bindväv för stadga.
  • 7. + Skelettmusklerna styrs av hjärnan
  • 8. + Onödiga fakta om muskler (besserwisser kunskap)  Egentligen finns tre typer av muskler – tvärstrimmiga muskler, glatta muskler och hjärtmuskler  Musklernas verkningsgrad är 14-27 %  Atrofi = muskelförsvagning. Det händer när du inte rör dig, men är också en sjukdom.  Vår starkaste muskel i förhållande till storlek är tungan, medan sätesmuskeln anses vara störst  Vid muskeldystrofi bryts musklerna ner av kroppen, detta skapar stora mängder kalium och natrium vilka måste sköljas bort av njurarna. Njurarna kan bli överbelastade och stänga av. Detta är ett livshotande tillstånd.
  • 9. + Ansiktets muskler Det är otroligt hur många olika miner vi kan göra med våra ansiktsmuskler. Vi kan till och med kommunicera våra känslor enbart genom våra ansiktsuttryck.
  • 10. + Kom ihåg att dina känslor visas i ditt ansikte!
  • 11. + Blodet, hjärtat och lungorna  Blodet består av små ”tankbilar” som transporterar syre och näring till alla celler  Hjärtat är ”motorn” som driver tankbilarna  Blodkärlen är ”vägen”  aortan= stor motorväg  artärer och vener= landsvägar  kapillärer är små, små byvägar (finns t.ex. i huden)
  • 12. + Blodets sammansättning  Blodet består av fyra huvudkomponenter;  Blodplasma  ca 50 % av de 4-6 liter blod vi har,  trögflytande, genomskinlig vätska som består av vatten, salt, kolhydrater, protein och hormoner.  Röda blodkroppar  Vita blodkroppar  Blodplättar  Trombocyter!
  • 13. + Blodets gas utbyte
  • 14. + Blodgrupper
  • 15. + Matspjälkning Matens väg från munnen till magen
  • 16. + Matens väg  I munnen mals maten av tänderna  Maten blandas med saliv/enzymet amylas  Tungan trycker upp maten mot gommen och utlöser en sväljreflex
  • 17. + Ner mot magsäcken  Sväljreflexen utlöses  Struplocket täpper för luftstrupen och matstrupen öppnas  Söndermaldmat kramas ner mot magsäcken (peristaltik)  Ner till övre magmunnen
  • 18. + Magsäcken  Övre magmunnen (ringmuskel) släpper in små portioner  Magsaft = saltsyra + enzymet pepsin  Magsäcken knådar innehållet  Här startar spjälkningen av proteiner  Nedre magmunnen (ringmuskel) pytsar ut magsäcksinnehållet i tolvfingertarmen
  • 19. + Tolvfingertarmen  Lika lång som 12 fingrar i bredd eller ca 25 cm  Bukspottet innehåller pH-höjande ämnen  Bukspott spjälkar proteiner till aminosyror  Bukspott och galla finfördelar fetter till mindre fettpartiklar  Bukspott spjälkar kolhydrater till enklare sockerarter  Tarminnehållet skickas vidare in i tunntarmen
  • 20. + Tunntarmen  Nedbrytningen av näringsämnena slutförs i tunntarmen – de sönderdelas till sina minsta beståndsdelar  Skickar ut alla små beståndsdelar i blodet  Blodet för beståndsdelarna till levern via portådern där de sen antingen lagras eller portioneras de ut till alla kroppens celler
  • 21. + Tunntarmen
  • 22. + Levern  All näring följer blodet genom levern  Väger ca 1,3 kg  Ett renhållningsorgan som renar blodet från gifter  ”Näringschef” som bestämmer hur näringen ska fördelas och lagras  För stort alkoholintag leder till skrumplever  Hepatit C är en kronisk leversjukdom som sprids via sex och blod.
  • 23. + Tjocktarmen  Börjar med blindtarmen och det maskformiga bihanget appendix  Suger upp det mesta av vattnet och vattenlösliga vitaminer  I nedre delen av tarmen bor kolibakterierna
  • 24. + Kolibakterier  Människans avföring består till ungefär hälften av kolibakterier  Kolibakterierna är livsviktiga inne i tarmen….  ….men farliga utanför tarmen  Bakterierna bearbetar fibrerna använder dem som näring till bakterierna själva och till cellerna i tarmens innervägg
  • 25. + Näringsämnen Vad behöver vi då?
  • 26. + Vad behöver vi?  Fetter  Proteiner  Kolhydrater  Vatten  Fibrer  Vitaminer  Mineraler
  • 27. + Fetter (lipider) Används som;  Energireserv  Byggsten i cellens membran  Värmeisolering  Stötdämpning  Råvara till kroppens signalämnen
  • 28. + Fetter spjälkas också
  • 29. + Proteiner Används som;  Byggstenar till alla kroppsdelar  Katalysator till alla kemiska reaktioner i kroppen
  • 30. + Proteiner blir till aminosyror
  • 31. + Kolhydrater (socker, stärkelse) Används som;  Energi, går åt mindre syre att förbränna än fetter. Förbränns alltså lättare än fett.  Viktig byggsten i cellens RNA-molekyl Delas upp i;  Snabba, tex socker, vitt bröd  Långsamma, tex stärkelse i pasta, potatis
  • 32. + Enzymet amylas
  • 33. + Vatten  Används vid;  Matspjälkningen, stora mängder.  Inlagringen av energi i fett och kolhydrater tar mycket vatten, 2,7g vatten/1g fett el kolhydrat  Vi består av 70% vatten  Därför behöver vi också få i oss mycket vatten genom mat och dryck.  Vattnet tas till största delen upp i tjocktarmen- ca 10l/dygn totalt i mag-tarmkanalen  Utsöndras via urin, avföring, svett och ånga
  • 34. + Fibrer Används till;  Att hjälpa tarmarna arbeta då de binder vatten som medför att avföringen lättare åker genom tarmen.  Förebygga fetma, diabetes och tarmcancer Finns i mörkt bröd, frukt, grönsaker
  • 35. + Vitaminer Är ämnen som kroppen bara behöver i mycket små mängder. Kroppen kan inte bilda vitaminerna själv utan de måste tas in via mat eller dryck.  A – växt och syn, försvar mot infektioner. Mjölkprodukter, morötter, paprika, spenat  B- (massor av olika) pigga, nerver,hud, tarm, finns i många enzymer. Finns i nästan all mat  C- immunförsvar, tandkött, järnupptag i tarmen. Frukt  D- skelettet. Smör, ost, ägg, lax. Huden bildar D-vitamin i solljuset.  E- viktigt försvar mot ämnen som åldrar kroppen (fria radikaler) Vetegroddar, vegetabiliska oljor  K- hjälper blodet koagulera, byggsten av protein i skelettet. Bakterierna i tjocktarmen bildar dessa, gröna bladgrönsaker
  • 36. + Mineraler Används till;  Cellerna  Människan behöver ungefär 20 st i små mängder Tex  Kalcium- skelettet, tänderna. Mjölk  Järn- blodet. Gröna bladgrönsaker  Zink- insulin, vissa enzymer  Jod- vissa hormoner  Kalium/natrium- vattenbalansen
  • 37. + Nervsystemet och hormonsystemet Kroppen signalsystem
  • 38. + Nervsystemet  Hjärnan och ryggmärgen bildar det centrala nervsystemet (CNS).  CNS är som kroppens kommandocentral  Nerverna som skickar signaler i kroppen kallas det perifera nervsystemet.
  • 39. + Nervvävnad  Nervvävnadens är uppbyggd av två olika typer av celler. Nervceller och gliaceller som ger stöd och stadga.  Det centrala nervsystemet innehåller ungefär 100 miljarder nervceller, eller neuron som de också kallas. Det finns ungefär tio gånger så många gliaceller.  Varje dag dör ungefär 100 000 nervceller. Bara omogna nervceller, stamceller, kan dela sig. Därför läker nervvävnad dåligt om den skadas.  Något som är typiskt för nervceller är att de kan bilda, ta emot och leda impulser. Impulser är en form av elektriska urladdningar som uppstår i nervcellerna.  Urladdningen beror på att natrium och kaliumjoner snabbt passerar genom cellens yta, cellmembranet. Impulsen sprids sedan i nervcellen och dess utskott, och fortsätter sedan till andra celler.
  • 40. + Nervcellens anatomi
  • 41. + Hjärnan  Hjärnan väger ca 2 kg eller ungefär 2 % av vår kroppsvikt, men kräver 15-20 % av kroppens hela energibehov.  storhjärnan  hjärnstammen  lillhjärnan  hjärnhinnorna.  Storhjärnan är den mest utvecklade delen av hjärnan, den del som skiljer människan från djuren. Den utgör nästan 90 procent av hjärnans totalvikt, och består av två halvor som sitter ihop med varandra. Varje halva kallas hemisfär.
  • 42. + Anatomi Storhjärnans yttre skikt kallas bark och består av grå substans. Här ligger nervcellernas cellkroppar. Hjärnbarken är överordnad resten av det centrala nervsystemet. Den ansvarar för vårt medvetande, tankar, känslor och minne. Härifrån styrs även våra medvetna rörelser.
  • 43. + Hjärnan har olika uppgifter i olika delar Än vet vi väldigt lite om hjärnan och dess uppgifter. Det vi vet är att vi använder en liten del av hjärnan. Vissa tror att nästa steg i människans evolution blir genom att vi använder en större del och därmed utvecklas snabbare.
  • 44. + Hormoner  Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, så kallade hormoner. De transporteras med hjälp av blodet och når hela kroppen. Hormonerna är specialiserade och påverkar bara bestämda celler, så kallade målceller. Dessa reagerar sedan på ett förutbestämt sätt.  Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen. De två systemen arbetar inte självständigt, utan samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet har en överordnad funktion och är dessutom snabbare än hormonsystemet.  Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat  ämnesomsättningen  tillväxten  salt- och vattenbalansen  könsmognaden och sexualdriften  fortplantningen.
  • 45. + Hormonproducerande körtlar
  • 46. + Hur funkar det?  Hormonerna utsöndras direkt i blodet och förs i runt med hjälp av blodomloppet till hela kroppen. Hormoner påverkar bara bestämda celler, så kallade målceller. Dessa målceller har mottagare. Det utlöser en förutbestämd kroppslig reaktion.  En målcell kan ha flera olika mottagare, receptorer, för olika hormoner. Ibland jämförs ett hormon med en nyckel som bara passar i ett visst lås, och till målceller med flera olika receptorer kan man säga att det behövs flera olika nycklar. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler.
  • 47. + Hormoner
  • 48. + Kvinnliga hormoner
  • 49. + Manliga hormon

Editor's Notes

  1. Överhuden är 0,05-0,1 mm tjock (den synliga delen av huden)I läderhuden finns blodkärl – viktiga för kroppens temperaturförsörjningKroppens immunförsvarI de understa cellskikten intill basalmembranet finns celler som innehåller ett färgämne eller pigment. Cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än ljushyade.När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare - man blir "solbränd". Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till, och därför kan överdrivet solande leda till att man drabbas av solskador, till exempel vissa former av hudcancer.Överhuden saknar blodkärl och därför förs syre och näringsämnen dit från hudens djupare lager, som innehåller blodkärl.
  2. Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.
  3. Skelettmuskulaturens sammandragningar styrs av vår vilja. Impulsen till sammandragningarna förmedlas av ryggmärgsnerver. En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller i samma muskel. Eftersom en muskel kan innehålla tusentals muskelceller är många nervtrådar inblandade i att styra en muskel. Ju färre muskelceller som en nervtråd styr, desto bättre blir kontrollen av rörelsen.Kontaktpunkten mellan nervtråd och muskelcell kallas motorändplatta. När nervimpulsen når motorändplattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Impulsen sätter i gång en rad reaktioner. Kalcium frisätts från förråd i muskelcellen och påverkar aktin- och myosintrådarna. "Små armar" på myosintrådarna hakar i aktintrådarna och drar i dem ungefär som vid årtag. På så sätt glider trådarna mer omlott. Muskelcellen, och därmed hela muskeln, dras ihop. När impulsen i nervtråden har passerat pumpas kalcium åter in i förråden och muskelcellen slappnar av.När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter.Muskelceller kan även lagra överskottsenergi i form av en kolhydrat som heter glykogen. Om den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts inte näringsämnena ner fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, vilket leder till att man blir trött och känner smärta i musklerna.
  4. Verkningsgraden är som en förbränningsmotor.Muskeldytrofi - träningsvärk
  5. Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat atttransportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungornaföra näringsämnen och restprodukter till och från cellernadelta i immunförsvarettransportera hormoner och andra signalsubstanserreglera surhetsgraden och innehållet av salter och vätska i kroppendelta i regleringen av kroppens temperaturse till att blodet levrar sig om man skadat ett blodkärl.Hjärtat pumpar runt blodet i kroppens blodkärl.Med immunförsvaret menas kroppens försvar mot bakterier, virus, celler som omvandlats till cancerceller, främmande celler eller partiklar. De kan kan orsaka infektioner eller cancer om inte immunförsvaret fungerar som det ska.
  6. Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler inte är ihopfogade utan rör sig fritt i en vätska.Nästan en tiondel av kroppsvikten består av blod. En person som väger 70 kilo har ungefär fem till sex liter blod. Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Knappt hälften av blodets volym är blodkroppar, eller blodceller som de också kallas.Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika uppgifter. De är röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. De olika blodkropparna bildas i den röda benmärgen som hos vuxna finns i bröstbenet, höftbenskammarna, skallbenet, kotorna och rörbenens ändar. Exempel på rörben är lårbenen och armarnas ben. Hos barn finns röd benmärg även i rörbenens märghålor. I den röda benmärgen bildas först ursprungsceller eller så kallade stamceller, som sedan mognar till olika typer av blodkroppar. Under uppväxten sker en successiv omvandling av en del av den röda benmärgen till mera fettrik, gul benmärg.
  7. Eftersom vi har olika blodgrupper kan man inte ta emot blod från vem som helst. Före en blodtransfusion måste både givarens och mottagarens blod testas noga. Blodgruppen bestäms och dessutom kontrolleras att givarens blod passar ihop med mottagarens, så att inte en reaktion mellan antigenerna och antikropparna inträffar när blodet från två personer blandas. Om fel sorts blod ges till en person klumpar de röda blodkropparna ihop sig och spricker, vilket kan vara livshotande.De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet:A kan ge blod till: A och AB 0 kan ge blod till: Alla blodgrupperB kan ge blod till: B och AB AB kan ge blod till: AB De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet:Rh+ kan ge blod till: Rh+Rh- kan ge blod till: Rh+ och Rh-Förutom detta kontrolleras även att givarens blod inte bär på någon allvarlig smitta. I Sverige gör man tester för HIV, hepatit B och C samt syfilis. Innan testerna är klara får inte blodet lämnas ut från blodcentralen för transfusion.På blodcentralen separeras blodet så att de olika typerna av blodkroppar kan tillföras var för sig och blodplasman för sig. Om man drabbas av en större blödning behöver man i första hand få röda blodkroppar. Vid en ännu större blödning tillförs även blodplasma och ibland också blodplättar. Blodplättar kan även behöva ges till cancerpatienter som behandlas med cellgifter. Blodplasma kan också ges till patienter med stora brännskador.Röda blodkroppar av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas emot av alla. På operationsavdelningar och akutmottagningar brukar det därför finnas sådant blod som i riktigt akuta situationer kan ges innan man hunnit testa givarens och mottagarens blod. Man försöker dock i möjligaste mån hinna utföra testerna för att slippa oönskade komplikationer.
  8. Magsäcken är en behållare där den delvis nedbrutna födan stannar upp för kortare eller längre tid innan den transporteras vidare i små portioner genom resten av mag-tarmkanalen. Drycker passerar snabbast och fet mat stannar kvar längst i magsäcken. Så lite som fem till tio milliliter släpps vidare åt gången. Den delvis nedbrutna födan har då en vällingliknande konsistens. Magsäcken brukar normalt vara tömd på föda ungefär fyra timmar efter en måltid.Magsäcken rymmer ungefär en och en halv liter. Den ligger högt upp i buken, alldeles under mellangärdet på vänster sida. Magsäcken är formad ungefär som en säck med två öppningar. En övre som har förbindelse med matstrupen och en nedre där magsäcken övergår i tolvfingertarmen. De båda öppningarna kallas övre och nedre magmunnen.Magsäcken är uppbyggd av glatt muskulatur som invändigt täcks av en mycket motståndskraftig slemhinna. Det är nödvändigt eftersom den mycket sura miljön i magsäcken annars skulle skada slemhinnan. Magsäcken befinner sig i ständig rörelse eftersom muskulaturen hela tiden omväxlande dras samman och slappnar av. Denna knådning sönderdelar maten ytterligare.Magsaften innehåller även enzymer som behövs för att maten ska kunna brytas ner ytterligare och för att vitaminet B12 ska kunna tas upp av kroppen. Magsaften innehåller dessutom ett slemliknande ämne som hjälper till att skydda slemhinnan mot den frätande saltsyran och enzymerna.Totalt bildas cirka två liter magsaft per dygn. Produktionen styrs både av det centrala nervsystemet och av hormoner. Redan när man ser mat ökar produktionen av magsaft så att den föda man äter ska kunna tas om hand i magsäcken och brytas ner.
  9. Tolvfingertarmen är en direkt fortsättning på magsäcken. Den har fått sitt namn av att den är tolv fingerbredder lång, det vill säga ungefär 25 centimeter. Tolvfingertarmen är formad som en hästsko. I tolvfingertarmen tillförs alltså galla från lever och gallblåsa samt bukspott från bukspottkörteln, som behövs för den fortsatta nedbrytningen av maten.
  10. Tunntarmen är upp till fem meter lång
  11. Tunntarmen har en veckad slemhinna. Vecken är små, millimeterhöga, fingerlika utskott som kallas tarmludd. På ytan har tarmludden ett lager tarmceller. De har i sin tur egna utskott på ytan där näringen tas upp till blodet. På grund av den veckade ytan och tarmluddet har tunntarmen en yta lika stor som en tennisplan. Den stora ytan är viktig för att tunntarmen ska kunna ta upp tillräckligt med näring från maten.Tunntarmens uppgifter är attfortsätta sönderdela födanta upp vatten och näringsämnen från födan.I tunntarmen har födan hunnit brytas ner, spjälkas, i sina minsta beståndsdelar. Här börjar nästa viktiga steg – att ta tillvara de ämnen som kroppen behöversockerfettaminosyror, som är proteinernas byggstenar.De sugs upp genom tarmslemhinnan och når blodkärlen i tarmväggen. Ämnena transporteras sedan till levern där de antingen används för att bilda olika ämnen eller lagras. Tunntarmen tar även uppvitaminersalterspårämnen.Det som är kvar av tarminnehållet lämnar tunntarmen efter tre till fem timmar.
  12. Levern är kroppens största körtel och den väger ungefär ett och ett halvt kilo. Levern ligger högt upp i buken alldeles under mellangärdet på höger sida, och är skyddad av revbenen. På leverns baksida finns något som kallas leverporten. Här passerar levergången ut ur levern samt blodkärl till och från levern.I levern bildas en halv till en liter galla varje dag. Gallan innehåller bland annat gallsyror, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen. Gallsyrorna finfördelar det fett som man får i sig med födan. Gallan lämnar levern via levergången.
  13. Bakterierna i tjocktarmen har flera uppgifter. Dels bildar de K-vitamin som kroppen behöver, dels bryter de ner vissa ämnen som matsmältningsenzymerna inte klarat av att bryta ner under passagen genom mag-tarmkanalen. Vid nedbrytningen bildas gas, totalt en till två liter per dag. Bakterierna hindras från att ta sig in i kroppen med hjälp av lymfatisk vävnad i tarmväggen. I tjocktarmens slemhinna finns speciella celler som bildar slem som smörjer avföringen.
  14. Fett fungerar som en viktig energikälla i kroppen. Fett finns bland annat i olja, mejeriprodukter, fett kött och fet fisk.Fettet finfördelas i tarmen med hjälp av gallan, och bryts ner av enzymer från bukspottkörteln som tillförs i tolvfingertarmen. Det nerbrutna fettet tas upp både av lymfan, som är vävnadsvätska, och blodet för att sedan transporteras till levern. Det kan sedan användas till energiproduktion, lagring eller omvandlas till nerbrutna kolhydrater.
  15. Proteiner är uppbyggda av mindre delar som kallas aminosyror. Kroppen kan själv tillverka vissa av dessa aminosyror, andra måste tillföras med kosten. Proteiner finns framför allt i kött, fisk, mjölk, ost och bönor.Med hjälp av enzymer som finns i magsaften och bukspottet bryts proteinerna ner till aminosyror, som sedan sugs upp av blodkärl i tarmen.Aminosyrorna transporteras sedan till levern för att användas som byggnadsmaterial i kroppen. Aminosyrorna ingår även i flera hormoner och enzymer. Proteiner kan inte lagras i kroppen.Proteiner som inte behövs för uppbyggnad används istället till att producera energi eller så omvandlas de till fett eller sockerarten glykogen som kan lagras.
  16. ill gruppen kolhydrater räknas bland annat vanligt socker, mjölksocker, fruktsocker och stärkelse. Kolhydrater finns framför allt i bröd, ris, pasta, frukt och grönsaker.Kolhydraterna börjar brytas ner redan i munhålan med hjälp av enzymet amylas som finns i saliven. Nedbrytningen fortsätter i magsäcken. Mer amylas tillförs från bukspottkörteln när maten passerar genom tolvfingertarmen.När kolhydraterna når tunntarmen är de helt nedbrutna och sugs upp av blodet för vidare transport till levern. Där kan de lagras för kommande behov. Lagring kan även ske i skelettmuskulaturen. Om förråden redan är fyllda omvandlas de nedbrutna kolhydraterna istället till fett som lagras i kroppen. Men den största mängden nedbrutna kolhydrater förbrukas direkt som energikälla vid olika processer i kroppen.
  17. Hjärnstammen innehåller omkopplingsstationer som till viss del kan filtrera informationen till hjärnbarken. Hjärnstammen innehåller även viktiga områden som bland annat styr kroppens hormonsystem, andning, hjärtverksamhet, kroppstemperatur, ämnesomsättning och vakenhet. Lillhjärnan styr blodtryck, puls och andning