SlideShare a Scribd company logo
Matspjälkning 
I matspjälkningskanalen sönderdelas 
maten till mindre delar
• Din matspjälkningskanalen är ett 7 meter 
långt slingrande rör genom kroppen. Den 
börjar i munhålan och slutar i anus. 
Däremellan finns matstrupen, magsäcken, 
tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen 
och ändtarmen. Dessutom bildar 
spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln 
med olika enzymer som bryter ner maten
1. munnen
• Tänderna sönderdelar och 
maler maten. Maten blandas 
dessutom med saliv från 
spottkörtlarna. 
Saliven innehåller enzymet 
amylas som påbörjar 
nedbrytningen av stärkelse
2. Matstrupen 
• Matstrupen leder maten till magsäcken. 
Muskler i matstrupens vägg pressar fram 
maten ungefär som om man skulle trycka 
en glaskula genom en gummislang.
3. Magsäcken 
• När musklerna i magsäckens vägg rör 
sig blandas maten effektivt. Under 
tiden påverkas den av magsaft som 
bildas i magsäcken. Magsaften 
innehåller saltsyra och ett enzym som 
bryter ner protein. Saltsyra kan döda 
tex. bakterier som följer med i maten. 
Insidan av magsäckens vägg är 
klädd med en slemhinna som tål den 
frätande syra.
4. Tolvfingertarm 
• Tarmens första del kallas tolvfingertarm. 
Den är lika lång som tolv fingrar i bredd 
( ca 25 cm). Till tolvfingertarmen kommer 
bukspott från bukspottkörteln. 
Bukspott är vätska som innehåller olika 
enzymer som bryter ner båda kolhydrater, 
protein och fett. 
Bukspott kan även neutralisera saltsyra 
som följer med i födan från magen och på 
så sätt skyddas tarmen mot syran.
Levern 
• Levern bildar galla som först sparas i 
gallblåsan och sedan töms i 
tolvfingertarm. Galla fungerar ungefär som 
tvättmedel. Det delar upp fett i väldigt små 
droppar. Sedan blir det lättare för 
enzymer att komma åt fettet.
5. Tunntarm 
• I tunntarmen avslutas nedbrytningen av 
kolhydrater, fett och protein. Sedan tas 
alla näringsämnena upp av blodet som 
rinner fram i tunna blodkärl t tarmens 
vägg.
6.Tjocktarmen och blindtarmen 
• Tunntarmen mynnar i tjocktarmen. 
Där tunntarmen och tjocktarmen möts finns även 
blindtarm. Det är en kort återvändsgränd som slutar med 
ett ”maskformigt bihang” . Tjocktarmens uppgift är att 
suga upp det mesta av vatten. På så sätt slipper vi 
dricka så mycket. Dessutom blir avföringen lagom fast. 
I tjocktarmen finns många bakterier som lever på 
näringsämnen som vi inte själva har utnyttjad. 
Bakterierna är nyttiga för oss de tillverkar bl.a. vitamin k 
som vi behöver.
7. Ändtarmen 
• Tarminnehållet lämnar kroppen via 
ändtarmen

More Related Content

What's hot

Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9
Moa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njuren
Moa Wikner
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
Marie Södergren
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
Ann Thorvaldsson
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9
 
Matspjälkningen
MatspjälkningenMatspjälkningen
Matspjälkningen
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njuren
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 

Viewers also liked

Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Linda Fleck
 
Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränningJoakim Lindblom
 
Ma 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglarMa 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglarfredolph
 
Vårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny versionVårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny version
Katharina Klintbo
 
Presentation Josh Hall
Presentation Josh HallPresentation Josh Hall
Presentation Josh Hall
joshhallcomms
 
Cecilia
CeciliaCecilia
Cecilia
Anna Blomberg
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015gulzay
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelettMalin Åhrby
 
Geomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processerGeomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processer
Arlandagymnasiet
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
mittlarande
 
Berg och jordar
Berg och jordarBerg och jordar
Berg och jordar
Arlandagymnasiet
 
4 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 24 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 2
zelal83
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
Christina Hansson
 
Pim hjärtat
Pim hjärtat Pim hjärtat
Pim hjärtat
EHKK
 
Kemi nk1a
Kemi nk1aKemi nk1a
Kemi nk1a
Ann Thorvaldsson
 

Viewers also liked (20)

Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemetMadeleine berättar om matspjälkningssystemet
Madeleine berättar om matspjälkningssystemet
 
Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränning
 
Ma 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglarMa 1 b vinklar_trianglar
Ma 1 b vinklar_trianglar
 
Redovisning 2008
Redovisning 2008Redovisning 2008
Redovisning 2008
 
Vårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny versionVårt fantastiska nervsystem ny version
Vårt fantastiska nervsystem ny version
 
Presentation Josh Hall
Presentation Josh HallPresentation Josh Hall
Presentation Josh Hall
 
Cecilia
CeciliaCecilia
Cecilia
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Geomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processerGeomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processer
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Den pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelseDen pedagogiska miljöns betydelse
Den pedagogiska miljöns betydelse
 
Berg och jordar
Berg och jordarBerg och jordar
Berg och jordar
 
4 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 24 c.biologi.människan 2
4 c.biologi.människan 2
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Kromosom till gen
Kromosom till genKromosom till gen
Kromosom till gen
 
Pim hjärtat
Pim hjärtat Pim hjärtat
Pim hjärtat
 
Kemi nk1a
Kemi nk1aKemi nk1a
Kemi nk1a
 
Fysisk belastning
Fysisk belastningFysisk belastning
Fysisk belastning
 

More from gulzay12

Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlgulzay12
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonergulzay12
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlgulzay12
 
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
gulzay12
 

More from gulzay12 (12)

Salter
SalterSalter
Salter
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
 
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
 

Matspjälkning

  • 1. Matspjälkning I matspjälkningskanalen sönderdelas maten till mindre delar
  • 2. • Din matspjälkningskanalen är ett 7 meter långt slingrande rör genom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar i anus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Dessutom bildar spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln med olika enzymer som bryter ner maten
  • 3.
  • 5. • Tänderna sönderdelar och maler maten. Maten blandas dessutom med saliv från spottkörtlarna. Saliven innehåller enzymet amylas som påbörjar nedbrytningen av stärkelse
  • 6. 2. Matstrupen • Matstrupen leder maten till magsäcken. Muskler i matstrupens vägg pressar fram maten ungefär som om man skulle trycka en glaskula genom en gummislang.
  • 7. 3. Magsäcken • När musklerna i magsäckens vägg rör sig blandas maten effektivt. Under tiden påverkas den av magsaft som bildas i magsäcken. Magsaften innehåller saltsyra och ett enzym som bryter ner protein. Saltsyra kan döda tex. bakterier som följer med i maten. Insidan av magsäckens vägg är klädd med en slemhinna som tål den frätande syra.
  • 8. 4. Tolvfingertarm • Tarmens första del kallas tolvfingertarm. Den är lika lång som tolv fingrar i bredd ( ca 25 cm). Till tolvfingertarmen kommer bukspott från bukspottkörteln. Bukspott är vätska som innehåller olika enzymer som bryter ner båda kolhydrater, protein och fett. Bukspott kan även neutralisera saltsyra som följer med i födan från magen och på så sätt skyddas tarmen mot syran.
  • 9. Levern • Levern bildar galla som först sparas i gallblåsan och sedan töms i tolvfingertarm. Galla fungerar ungefär som tvättmedel. Det delar upp fett i väldigt små droppar. Sedan blir det lättare för enzymer att komma åt fettet.
  • 10. 5. Tunntarm • I tunntarmen avslutas nedbrytningen av kolhydrater, fett och protein. Sedan tas alla näringsämnena upp av blodet som rinner fram i tunna blodkärl t tarmens vägg.
  • 11. 6.Tjocktarmen och blindtarmen • Tunntarmen mynnar i tjocktarmen. Där tunntarmen och tjocktarmen möts finns även blindtarm. Det är en kort återvändsgränd som slutar med ett ”maskformigt bihang” . Tjocktarmens uppgift är att suga upp det mesta av vatten. På så sätt slipper vi dricka så mycket. Dessutom blir avföringen lagom fast. I tjocktarmen finns många bakterier som lever på näringsämnen som vi inte själva har utnyttjad. Bakterierna är nyttiga för oss de tillverkar bl.a. vitamin k som vi behöver.
  • 12. 7. Ändtarmen • Tarminnehållet lämnar kroppen via ändtarmen