SlideShare a Scribd company logo
Hjärtat och
   blodomloppet

Hjärtat & Blodomloppet
Vår kropp behöver
• Syre

• Vatten

• Näring
Syre behövs för att vi ska kunna förbränna
  maten och få energi.

Jämför med ett ljus eller en bensinmotor.
Näring

        Vår mat kan delas in i

• Byggnadsmaterial - protein ex kött



• Bränsle/energi - kolhydrater ex pasta
                 - fett ex. smör
Vatten
Vår kropp behöver ca 2 liter/dygn .

(beroende på vad du gör, hur varmt det är...)
Blodets uppgifter
Transportera…
• Syre
• Avfall(ex. koldioxid, urinämne ….)
• Värme
• Näring
• Signaler (hormoner)
• Försvaret
En vuxen har cirka 5 liter blod
Blodet innehåller

 55 % Plasma
 = den vätska som transporterar
   vatten, salter, avfall m.m.

  45 % blodkroppar
(röda, vita, blodplättar)
Röda blodkroppar
• Gör blodet rött (hemoglobin, Hb)
• Innehåller järn
• Transporterar syre & CO2


  Onödigt vetande
• Du bildar 2 milj./s
• Det ryms 5 milj./mm3
Ja nu börjar man vara
   Orka hämta mer
                            gammal, snart hamnar
   syre………
                            man i mjälten




                              Jag är nyfödd,
Oj vad jag har koldioxid,     kommer direkt
måste skynda mig till         från benmärgen
lungorna
Vita blodkroppar
Försvarar kroppen mot främmande ämnen

                       Bakterier
                        Nej tack
Blodplättar stoppar blödningar

Bildar trådar(fibrinogen omvandlas till fibrin)
som blir till ett nät där andra blodkroppar kan
fastna och göra så att du slutar blöda. Det
bildas en skorpa på såret.
Blodet förnyas hela tiden
• Nya blodkroppar bildas i
  röda benmärgen.
• Levern och mjälten tar
  hand om förbrukade
  blodkroppar.
• Vätskan i blodet förnyas
  också. Vävnadsvätska-
  lymfkärl- lymfa- renas i
  lymfkörtlar- renad
  lymfa tillbaka till blodet
  via nyckelbensvenen.
BLODKÄRL
Vener  = Blodkärl till hjärtat

Artärer   = Blodkärl från hjärtat

Kapillärer = De minsta blodkärlen.
             Mellan artär och ven,

            där blodet ”vänder”
Vårt hjärta
• Ungefär lika stort som en knuten hand
• Pumpar ut ca 70 ml blod varje gång det drar
  ihop sig
• Ihålig muskel
• ”Fyra rum”
Vi förenklar bilden ; )

Höger                   Vänster
förmak                  förmak
Vårt hjärta har 4 rum

 Höger                 Vänster
 förmak                förmak




Höger
kammare                 Vänster
                        kammare
Blodets väg genom hjärtat

Blodet kommer in
genom hålvener
till
Höger förmak
Blodets väg genom hjärtat




Blodet går ned till
 höger kammare
för att pumpas ut genom
en lungartär till lungan
Blodets väg genom hjärtat


                    Blodet kommer tillbaka
                    från lungorna genom
                    lungvener .
                    Blodet är laddat med
                    syre.
                    Det går in i
                    vänster förmak
Blodets väg genom hjärtat



                                                          Blodet går ned till
                                                          vänster kammare

                                                          Sedan pumpas det
                                                          vidare genom
                                                          aortan ut till hela
                                                          kroppen.


Vänstra sidan är starkare för att orka pumpa blod till hela kroppen.
Klaffar ser till att inte
blodet trycks tillbaka igen.
   Som en backventil.
Vila 50- 80 slag/min
Arbete 150 -180 slag/min
Hjärtat
Varje hjärtslag pumpar ca 70 ml. = 7 cl = 0,7 dl
Alltså nästan en deciliter. På 1 minut har hela
  kroppens blodmängd passerat hjärtat.
Lilla kretsloppet.
 Från hjärtat till lungorna.
Lasta av CO2. Lasta på syre
Stora kretsloppet.
Från hjärtat till alla celler lämna syre
hämta koldioxid och tillbaka
Blodets transport
Artärer : Hjärtat pumpar




    Det är i artärer du känner pulsen .
Blodets transport
Vener :
Muskler spänns och tvingar blodet framåt.
Klaffar ser till att det inte rinner tillbaka




                          Spänd muskel
Blodtryck
Mäter blodets tryck i artärer och vener .

Normalt Ca 120 / 80 mm Hg


Övertryck = Trycket i artärer då
                                    Undertryck = Trycket i artärer när
           hjärtat drar ihop sig.
                                                 hjärtat slappnar av .
Lymfa
Vätska (plasma) som pressas ut i kapillärerna går
  tillbaka till hjärtat via lymfkärl.
 Artär                                Ven


                  Kapillär
Lymfsystemet är ett system av kärl som samlar
ihop lymfan som ”läkt” ut.
I lymfsystemet finns lymfkörtlar tex. armhålorna
och halsen. Dessa svullnar upp och kan vara
ömma då du har en infektion. Det betyder att
   dina vita blodkroppar jobbar hårt.
Kroppens försvar
     Vad händer då du blir sjuk??
1. Du är frisk   2. Du blir smittad.

                  Smittämnen i blodet

                  attackerar dina celler.
Kroppens försvar


3. Dina vita blodkroppar tillverkar antikroppar
  som bekämpar smittan.
Kroppens försvar


4. Då du blivit frisk finns några antikroppar kvar
  och anfaller snabbare vid nästa attack – du
  har blivit immun
Vaccinering.
Din kropp får en dos försvagade smittämnen så
din kropp bildar antikroppar som finns redo i
ditt blod.
Infektion
= ett bakterieangrepp
Sänka
Blodkroppar sjunker snabbare vid infektion.



                Plasma




                Blodkroppar




    Frisk                     Sjuk
Blodgrupper
•   A
•   B
•   AB - Kan få av alla andra
•   O - Kan ge till alla andra

Dessutom är du Rh + eller Rh –
Sjukdomar som drabbar
            blodomloppet
Blodbrist
Man har för lite röda blodkroppar.
Kan bero på järnbrist.

                               Vaddå hjärnbrist……
Åderförkalkning
Fett och kalkavlagringar i blodkärl ger styvare
kärl, som ger högre blodtryck. Ökar risk för
blodpropp.
       Friskt kärl




      Fettavlagringar i kärl




     Blodpropp bildas lättare .
Blodpropp (infarkt)
Något fastnar i blodkärlet och stoppar
blodflödet, med syrebrist som följd.
Händer det i hjärtat kallas det hjärtinfarkt.
Hjärnblödning
Ett blodkärl i hjärnan brister.



Åderbråck
Klaffarna i venerna sluter ej tätt.

Kärlkramp
Hjärtats egna muskler får för lite syre.
Ger bröstsmärtor.
Blodcancer (leukemi)
Det finns många typer av Leukemi ,
gemensamt är att man får för många vita
blodkroppar.

More Related Content

What's hot

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
 
Människokroppen del 4
Människokroppen del 4Människokroppen del 4
Människokroppen del 4
jonathansikh
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetdavidloving
 
Människokroppen del 1
Människokroppen del 1Människokroppen del 1
Människokroppen del 1
Marie Södergren
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkninggulzay12
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
Marie Södergren
 
Bakterier och virus
Bakterier och virusBakterier och virus
Bakterier och virusMalin Åhrby
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Människokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenMänniskokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganen
jonathansikh
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonergulzay12
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Människokroppen del 4
Människokroppen del 4Människokroppen del 4
Människokroppen del 4
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Hjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemetHjärnan och nervsystemet
Hjärnan och nervsystemet
 
Människokroppen del 1
Människokroppen del 1Människokroppen del 1
Människokroppen del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Matspjälkningen
MatspjälkningenMatspjälkningen
Matspjälkningen
 
Bakterier och virus
Bakterier och virusBakterier och virus
Bakterier och virus
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Människokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenMänniskokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganen
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 

Pp blodet och blodomloppet

  • 1. Hjärtat och blodomloppet Hjärtat & Blodomloppet
  • 2. Vår kropp behöver • Syre • Vatten • Näring
  • 3. Syre behövs för att vi ska kunna förbränna maten och få energi. Jämför med ett ljus eller en bensinmotor.
  • 4. Näring Vår mat kan delas in i • Byggnadsmaterial - protein ex kött • Bränsle/energi - kolhydrater ex pasta - fett ex. smör
  • 5. Vatten Vår kropp behöver ca 2 liter/dygn . (beroende på vad du gör, hur varmt det är...)
  • 6. Blodets uppgifter Transportera… • Syre • Avfall(ex. koldioxid, urinämne ….) • Värme • Näring • Signaler (hormoner) • Försvaret
  • 7. En vuxen har cirka 5 liter blod
  • 8. Blodet innehåller 55 % Plasma = den vätska som transporterar vatten, salter, avfall m.m. 45 % blodkroppar (röda, vita, blodplättar)
  • 9. Röda blodkroppar • Gör blodet rött (hemoglobin, Hb) • Innehåller järn • Transporterar syre & CO2 Onödigt vetande • Du bildar 2 milj./s • Det ryms 5 milj./mm3
  • 10. Ja nu börjar man vara Orka hämta mer gammal, snart hamnar syre……… man i mjälten Jag är nyfödd, Oj vad jag har koldioxid, kommer direkt måste skynda mig till från benmärgen lungorna
  • 11. Vita blodkroppar Försvarar kroppen mot främmande ämnen Bakterier Nej tack
  • 12. Blodplättar stoppar blödningar Bildar trådar(fibrinogen omvandlas till fibrin) som blir till ett nät där andra blodkroppar kan fastna och göra så att du slutar blöda. Det bildas en skorpa på såret.
  • 13. Blodet förnyas hela tiden • Nya blodkroppar bildas i röda benmärgen. • Levern och mjälten tar hand om förbrukade blodkroppar. • Vätskan i blodet förnyas också. Vävnadsvätska- lymfkärl- lymfa- renas i lymfkörtlar- renad lymfa tillbaka till blodet via nyckelbensvenen.
  • 14. BLODKÄRL Vener = Blodkärl till hjärtat Artärer = Blodkärl från hjärtat Kapillärer = De minsta blodkärlen. Mellan artär och ven, där blodet ”vänder”
  • 15. Vårt hjärta • Ungefär lika stort som en knuten hand • Pumpar ut ca 70 ml blod varje gång det drar ihop sig • Ihålig muskel • ”Fyra rum”
  • 16. Vi förenklar bilden ; ) Höger Vänster förmak förmak
  • 17. Vårt hjärta har 4 rum Höger Vänster förmak förmak Höger kammare Vänster kammare
  • 18. Blodets väg genom hjärtat Blodet kommer in genom hålvener till Höger förmak
  • 19. Blodets väg genom hjärtat Blodet går ned till höger kammare för att pumpas ut genom en lungartär till lungan
  • 20. Blodets väg genom hjärtat Blodet kommer tillbaka från lungorna genom lungvener . Blodet är laddat med syre. Det går in i vänster förmak
  • 21. Blodets väg genom hjärtat Blodet går ned till vänster kammare Sedan pumpas det vidare genom aortan ut till hela kroppen. Vänstra sidan är starkare för att orka pumpa blod till hela kroppen.
  • 22. Klaffar ser till att inte blodet trycks tillbaka igen. Som en backventil.
  • 23. Vila 50- 80 slag/min
  • 24. Arbete 150 -180 slag/min
  • 25. Hjärtat Varje hjärtslag pumpar ca 70 ml. = 7 cl = 0,7 dl Alltså nästan en deciliter. På 1 minut har hela kroppens blodmängd passerat hjärtat.
  • 26. Lilla kretsloppet. Från hjärtat till lungorna. Lasta av CO2. Lasta på syre
  • 27. Stora kretsloppet. Från hjärtat till alla celler lämna syre hämta koldioxid och tillbaka
  • 28. Blodets transport Artärer : Hjärtat pumpar Det är i artärer du känner pulsen .
  • 29. Blodets transport Vener : Muskler spänns och tvingar blodet framåt. Klaffar ser till att det inte rinner tillbaka Spänd muskel
  • 30. Blodtryck Mäter blodets tryck i artärer och vener . Normalt Ca 120 / 80 mm Hg Övertryck = Trycket i artärer då Undertryck = Trycket i artärer när hjärtat drar ihop sig. hjärtat slappnar av .
  • 31. Lymfa Vätska (plasma) som pressas ut i kapillärerna går tillbaka till hjärtat via lymfkärl. Artär Ven Kapillär
  • 32. Lymfsystemet är ett system av kärl som samlar ihop lymfan som ”läkt” ut. I lymfsystemet finns lymfkörtlar tex. armhålorna och halsen. Dessa svullnar upp och kan vara ömma då du har en infektion. Det betyder att dina vita blodkroppar jobbar hårt.
  • 33. Kroppens försvar Vad händer då du blir sjuk?? 1. Du är frisk 2. Du blir smittad. Smittämnen i blodet attackerar dina celler.
  • 34. Kroppens försvar 3. Dina vita blodkroppar tillverkar antikroppar som bekämpar smittan.
  • 35. Kroppens försvar 4. Då du blivit frisk finns några antikroppar kvar och anfaller snabbare vid nästa attack – du har blivit immun
  • 36. Vaccinering. Din kropp får en dos försvagade smittämnen så din kropp bildar antikroppar som finns redo i ditt blod.
  • 38. Sänka Blodkroppar sjunker snabbare vid infektion. Plasma Blodkroppar Frisk Sjuk
  • 39. Blodgrupper • A • B • AB - Kan få av alla andra • O - Kan ge till alla andra Dessutom är du Rh + eller Rh –
  • 40. Sjukdomar som drabbar blodomloppet Blodbrist Man har för lite röda blodkroppar. Kan bero på järnbrist. Vaddå hjärnbrist……
  • 41. Åderförkalkning Fett och kalkavlagringar i blodkärl ger styvare kärl, som ger högre blodtryck. Ökar risk för blodpropp. Friskt kärl Fettavlagringar i kärl Blodpropp bildas lättare .
  • 42. Blodpropp (infarkt) Något fastnar i blodkärlet och stoppar blodflödet, med syrebrist som följd. Händer det i hjärtat kallas det hjärtinfarkt.
  • 43. Hjärnblödning Ett blodkärl i hjärnan brister. Åderbråck Klaffarna i venerna sluter ej tätt. Kärlkramp Hjärtats egna muskler får för lite syre. Ger bröstsmärtor.
  • 44. Blodcancer (leukemi) Det finns många typer av Leukemi , gemensamt är att man får för många vita blodkroppar.