Johnny Lindqvist förelÀsning SETT2014 Unga och InternetJohnny Lindqvist
Â
FörelÀsning frÄn SETT 2014 om unga och internet.
Siffror och underlag i presentationen Àr frÄn följande undersökningar:
De blÄ stapeldiagramen, Svenskarna och Internet, 2014
Kurvorna, Ungar och Medier, 2013
Om risker pÄ nÀtet, Se mig, Ungdomsstyrelsen, 2011/13
FörelÀsning om Digital kompetens v44 i UmeÄ. MediaCenter i samarbete med RUC, UmU.
Se förelÀsningen pÄ Bambuser
http://bambuser.com/channel/mediacenterac
16 tips för ett bra förÀldraledarskap i sociala medierMarketinghouse
Â
HÀr fÄr du som förÀlder tips hur du kan agera för att skapa en bÀttre förstÄelse och kunskap kring ditt barns eller tonÄrings aktiviteter i sociala medier.
Johnny Lindqvist förelÀsning SETT2014 Unga och InternetJohnny Lindqvist
Â
FörelÀsning frÄn SETT 2014 om unga och internet.
Siffror och underlag i presentationen Àr frÄn följande undersökningar:
De blÄ stapeldiagramen, Svenskarna och Internet, 2014
Kurvorna, Ungar och Medier, 2013
Om risker pÄ nÀtet, Se mig, Ungdomsstyrelsen, 2011/13
FörelÀsning om Digital kompetens v44 i UmeÄ. MediaCenter i samarbete med RUC, UmU.
Se förelÀsningen pÄ Bambuser
http://bambuser.com/channel/mediacenterac
16 tips för ett bra förÀldraledarskap i sociala medierMarketinghouse
Â
HÀr fÄr du som förÀlder tips hur du kan agera för att skapa en bÀttre förstÄelse och kunskap kring ditt barns eller tonÄrings aktiviteter i sociala medier.
Introdução aos sistemas operacionais ida m. flynnJ Chaves Silva
Â
"Gerenciamento de Processos" - Fragmento do 5Âș capitulo do Livro Introdução aos Sistemas Operacionais. Ida M Flynn / Ann Mclver Mchoes - Pioneira Thomson Learning, 2002
Livet pa nÀtet och skolans demokratiuppdragAndreas Skog
Â
FörelÀsning om livet pÄ nÀtet och skolans demokratiuppdrag.
I en uppkopplad skola har vi ansvar för att se till att elevernas studiemiljöpÄ nÀtet Àr lugn och trygg - hur gör vi det?
FörelÀsningen gavs pÄ konferensen MittlÀrande i Sundsvall 2015
3. Fast telefoni DVD Mobil Ipod WEB- CAM MSN iTunes Barns och ungas medievardag
4. EnkĂ€tundersökning med frĂ„gor om hur man anvĂ€nder och upplever olika medier: 2 000 barn och ungdomar 9 â 16 Ă„r. 2 000 förĂ€ldrar till barn 9 â 16 Ă„r (inte samma familjer). âą barn 9 â 12 Ă„r (upp till 12 Ă„r) âą unga 12 â 16 Ă„r (upp till 16 Ă„r) Genomförs för tredje gĂ„ngen (tidigare 2006 och 2005.) Fakta om Ungar & Medier 2008
5. Vad gör du oftast pÄ fritiden/efter skolan? 56 % 2006 (max fem svar)
6.
7. Andel högkonsumenter (3h eller mer/dag) ⹠Internet 18 % ⹠Tv 16 % ⹠Datorspel 11 % ⹠Tv-spel 4 % ⹠Video/dvd 3 % En vanlig dag pÄ din fritid, hur lÀnge brukar du�
8.
9. Brukar du titta pÄ/lÀsa nyheter? Nyhetsprogrammen pÄ tv, t.ex. Aktuellt, Rapport, TV4-nyheterna Titta pÄ eller lÀsa nyheter pÄ nÀtet/webben? Ja, varje dag Pojkar 13 % Flickor 5 %
10. Hur upplever du nyheterna pÄ tv eller nÀtet? 63 % 2006 26 % 2006 (flera svar) (flera svar)
12. Vilka Àr de tre mest populÀra dator- eller tv-spelen?
13. Vad brukar du göra pÄ internet? (max fem alternativ)
14. Vad brukar du göra pÄ internet? - jÀmförelse pojkar och flickor
15.
16. Har du rÄkat ut för att nÄgon pÄ internet pratar om sex med dig utan att du vill det?
17. Nej, aldrig Flickor 71 % Pojkar 89 % Ja, nÄgon enstaka gÄng Flickor 18 % Pojkar 5 % Har du rÄkat ut för att nÄgon pÄ internet pratar om sex med dig utan att du vill det?
19. Har du nÄgon gÄng stÀmt trÀff med nÄgon pÄ riktigt som du tidigare bara haft kontakt med pÄ internet?
20. Tog du dÄ med dig nÄgon till trÀffen? (flera svar möjliga) Vad hÀnde nÀr du trÀffade personen?
21. Har du kommit i kontakt med sex-/porrsajter pÄ internet? Nej, aldrig Flickor 75 % Pojkar 60 % Nej, aldrig 55 % 2006
22. Hur upplevde du sex och porr pÄ nÀtet? (flera svar möjliga)
23. Har du rÄkat ut för nÄgot av följande via internet, sms, mms, mejl eller chatt? Att nÄgon eller nÄgra har ⊠Mobbade Flickor 18 % Pojkar 9 % Högkons. 23 %
24. Finns det nÄgot innehÄll i tv, film, spel eller pÄ internet du mÄr dÄligt av att se? (max fem svar)
30. Trycksaker finns att bestĂ€lla eller ladda ned pĂ„ MedierĂ„dets hemsida www.medieradet.se DĂ€r du ocksĂ„ finner information om barn och unga och medier i vĂ„r kunskapsbank. Till sistâŠ
Editor's Notes
LÀs igenom denna handledningstext till varje bild innan du hÄller presentationen (anteckningssidor).
AnvÀnd ppt:n som ett bruttomaterial ur vilket du kan anvÀnda det som passar sig för din mÄlgrupp.
FrĂ„ga publiken om den kĂ€nner igen situationen pĂ„ bilden. Bilden illustrerar vad som ofta kan pĂ„gĂ„ pĂ„ en och samma gĂ„ng i en tonĂ„rings rum. (Flickan pĂ„ bilden Ă€r 14 Ă„r.) TonĂ„ringen sitter i timtal i familjens fasta telefon och för ett lĂ„gintensivt samtal med en kompis eller pojkvĂ€n. Inom rĂ€ckhĂ„ll pĂ„ bordet ligger mobiltelefonen ifall nĂ„gon annan vill nĂ„ henne â den vanliga telefonen Ă€r ju upptagen. PĂ„ bordet ligger ocksĂ„ hennes iPod som hon spelar My Chemical Romance pĂ„ via iTunes . PĂ„ datorskĂ€rmen har hon MSN öppet dĂ€r hon pratar med flera kompisar samtidigt som telefonkonversationen pĂ„gĂ„r. Webbkameran Ă€r igĂ„ng sĂ„ att nĂ„gon av kompisarna ocksĂ„ kan se henne nĂ€r de chattar. I fönstret stĂ„r en liten DVD och visar filmen Million Dollar Baby.
Mer fakta om studien Ungar & Medier 2008 : Kvantitativ urvalsundersökning med postal enkĂ€t. Genomfördes 3 mars â 19 maj 2008. Svarsfrekvens 70 % (69% förĂ€ldrar), vilket fĂ„r anses vara högt i jĂ€mförelse med likvĂ€rdiga studier. SlumpmĂ€ssigt urval frĂ„n Skatteverkets folkbokföringsregister. FrĂ„geformulĂ€r i tvĂ„ versioner, en grundversion för de yngre barnen och en lĂ€ngre version för de unga.
Den vanligaste Ă€r att man trĂ€ffar kompisar pĂ„ fritiden. Först pĂ„ fjĂ€rde plats kommer en medieaktivitet, internet. Nytt för i Ă„r Ă€r att âhĂ„lla pĂ„ med internet, surfa och chattaâ har gĂ„tt om âtitta pĂ„ tv, video, dvdâ, som var den vanligaste medieaktiviteten 2006. VĂ€rt att notera Ă€r att för unga (12-16 Ă„r) Ă€r det lika vanligt att trĂ€ffa kompisar som att hĂ„lla pĂ„ med internet.
FrĂ„ga publiken vilken medieform de tror att de sjĂ€lva och deras barn anvĂ€nder mest. TV Ă€r fortfarande Ă€r det enskilt största mediet , bĂ„de bland barnen (9-12 Ă„r) och de unga (12-16 Ă„r). Internet har vuxit de senaste Ă„ren, bĂ„de bland unga och barn . HĂ€r syns ocksĂ„ störst skillnad mellan unga och barn, Ă€ven om internetanvĂ€ndning kryper ned i Ă„ldrarna: 87% av de unga anvĂ€nder nĂ€tet dagligen eller nĂ€stan dagligen, medan ca 1 % svarar att de aldrig anvĂ€nder nĂ€tet. Bland barnen har den dagliga anvĂ€ndningen av internet ökat frĂ„n 17 % 2005, till 28 % 2006, till 30 % 2008. Gruppen av barn som inte anvĂ€nder internet alls har sjunkit frĂ„n 25-30 % Ă„r 2005, till 15 % 2006, till 6 % 2008. Det mĂ€rks inga geografiska skillnader i anvĂ€ndningen av internet (storstad, övriga stĂ€der eller pĂ„ landsbygd). FörĂ€ldrar har kommenterat att barn/ungas mediekonsumtion varierar mycket över tid â vissa perioder kan de vara âsom uppslukadeâ för att sedan inte Ă€gna sig alls Ă„t den senare.
Högkonsumenter (Ă€gnar tre timmar eller mer per dag Ă„t en medieform) Ă€r ingen homogen grupp, men uppvisar Ă€ndĂ„ vissa gemensamma drag. Högkonsumenter ligger signifikant under genomsnittet nĂ€r det gĂ€ller att âlĂ€sa lĂ€xor/göra skolarbetenâ pĂ„ fritiden/efter skolan. Bortsett frĂ„n video/dvd sĂ„ ligger högkonsumenter signifikant under genomsnittet nĂ€r det gĂ€ller att âhĂ„lla pĂ„ med nĂ„gon sportâ. Internet Ă€r den medieform som har högst andel högkonsumenter (18 %) vilket Ă€r ett trendbrott (tidigare tv vanligast). Högkonsumenter av en medieform anvĂ€nder genomgĂ„ende Ă€ven andra medier oftare Ă€n genomsnittet. Högkonsumenter uppvisar riskbeteende i sin medieanvĂ€ndning i högre utstrĂ€ckning Ă€n genomsnittet.
En skillnad frÄn undersökningen Är 2006 Àr att datorn och tv:n har bytt plats i rangordningen för vad som Àr vanligast pÄ det egna rummet. à r 2006 hade 53 % Tv pÄ egna rummet mot 45 % 2008. à r 2006 hade 38 % dator pÄ egna rummet jÀmfört med 48 % 2008.
Det Ă€r inte lika vanligt eller utbrett att ta del av nyheterna via nĂ€tet som det Ă€r att se dem pĂ„ tv. Det finns en signifikant könsskillnad nĂ€r det gĂ€ller svaret âJa, varje dagâ dĂ€r pojkar Ă€r klart överrepresenterade (13 % resp. 5 %) och svaret âJa, men inte sĂ„ oftaâ dĂ€r flickor Ă€r överrepresenterade (38 % resp. 29 %). Sammantaget pekar detta mot att pojkar i högre grad aktivt söker upp nyhetssĂ€ndningar pĂ„ tv. Det upptrĂ€der inga signifikanta könsskillnader nĂ€r det gĂ€ller att ta del av nyheter via nĂ€tet. Det förefaller alltsĂ„ inte som att förklaringen till att flickorna Ă€r underrepresenterade nĂ€r det gĂ€ller tv-nyheter Ă€r att de istĂ€llet vĂ€ljer nĂ€tet.
JÀmfört med 2006 sÄ Àr det fler unga som tycker att nyheterna Àr spÀnnande, medan fÀrre anger att de lÀr sig saker. Flickor anger i högre utstrÀckning Àn pojkar negativa upplevelser - att nyheterna gör dem arga, ledsna eller rÀdda.
Simpsons toppar som det mest populÀra programmet bland bÄde den yngre och den Àldre Äldersgruppen och Andra Avenyn Àr ocksÄ populÀr i bÄda Äldersgrupperna.
Det Ă€r betydligt fler pojkar som spelar Ă€n flickor, 96 % respektive 71 %. Bland de mest populĂ€ra spelen syns vissa signifikanta skillnader mellan barn och unga. Den tydligaste skillnaden visar sig nĂ€r det gĂ€ller World of Warcraft och Counter-Strike som Ă€r betydligt mer populĂ€ra bland unga Ă€n bland barn. Vidare syns signifikanta könsskillnader i spelpreferenser. Som framgĂ„r av tabellen förefaller Sims och Sims 2 vara flickornas favoriter, medan pojkarna spelar World of Warcraft och Counter-Strike . Denna markanta polarisering syns ocksĂ„ pĂ„ spelet Singstar. Guitar Hero förefaller dĂ€remot vara det spel som Ă€r mest gĂ„ngbart oavsett Ă„lder eller kön. Kort om dator- och tv-spelen: The Sims Ă€r ett strategiskt relationsspel utan slutmĂ„l, dĂ€r man styr de dagliga aktiviteter och sociala liv som en eller flera virtuella personer (Simmar) gör i en digital vĂ€rld. Spelet beskrivs ofta som ett âelektroniskt dockskĂ„pâ. World of Warcraft , som ofta förkortas WoW, Ă€r ett MMORPG (Massively Multiplayer Online Role-Playing Game) det vill sĂ€ga en typ av datarollspel pĂ„ internet som kan spelas av flera tusen spelare samtidigt, som Ă€r uppkopplade mot samma server. Counter-Strike , ofta förkortat CS Ă€r ocksĂ„ ett onlinespel men en First Person Shooter och spelas över nĂ€tverk med fysiska motstĂ„ndare. Man spelar i tvĂ„ lag som kĂ€mpar mot varandra. Det ena laget utgörs av terrorister och det andra av insatsstyrkor. Guitar Hero Ă€r ett musikspel dĂ€r man ska spela rĂ€tt ton i rĂ€tt takt. Spelet styrs med hjĂ€lp av en plastgitarr som man âspelarâ pĂ„ och som följer med spelet nĂ€r man köper det. Singstar Ă€r ett slags karaokespel, dĂ€r man sjunger till poplĂ„tar. Liksom Guitar Hero Ă€r det en typ av spel dĂ€r man snarare stĂ„r upp Ă€n sitter ned och som har karaktĂ€ren av sĂ€llskapsspel.
Bland unga Àr den vanligaste internet-aktiviteten att chatta. Bland barn Àr den vanligaste internet-aktiviteten att spela spel. I top-tre ingÄr Àven att titta pÄ klipp (video) pÄ t.ex. Youtube.
Att chatta, titta pÄ videoklipp och spela spel Àr de vanligaste aktiviteterna pÄ internet. Men det skiljer sig mycket mellan flickor och pojkar. Pojkar Àr överrepresenterade nÀr det gÀller att titta pÄ videoklipp, spela spel, ladda ned filer, och söka information. Bland flickor Àr det vanligare att chatta, vistas pÄ sociala nÀtverkssajter/communities, göra lÀxor, mejla, och lÀgga ut egna texter och bilder pÄ nÀtet. Det absolut vanligaste Àr att man chattar med mÀnniskor man redan kÀnner, dvs. jÀmnÄriga kompisar (över 80% anger detta), och att man chattar via kompisprogram sÄsom msn (över 80% - dÀr man kan blockera oönskade kontakter, till skillnad frÄn i öppna chattar). Endast 10% anger att de chattar mest för att lÀra kÀnna nya mÀnniskor, 8% att man ofta anvÀnder webbkamera i chatten, och 4% chattar mest pÄ öppna chattar. NÄgra av de största (mest besökta) sajter bland ungdomar i Sverige under 2008 var: msn.se, youtube.com, facebook.com, bilddagboken.se, hamsterpaj.net, jesper.nu, lunarstorm.se, playahead.se, apberget.se.
Det finns relativt stora genusskillnader i medieanvÀndning och upplevelsen av medier, hÀr presenteras nÄgra av de största skillnaderna samlat.
Basen i denna frÄgan Àr endast unga (12-16 Är) som angett att de anvÀnder internet pÄ sin fritid (92% av de unga).
Basen i denna frÄga Àr endast unga (12-16 Är) som angett att de rÄkat ut för att nÄgon pÄ internet pratar om sex med dem utan att de vill det (föregÄende frÄga).
Basen i denna frÄgan Àr endast unga (12-16 Är) som angett att de anvÀnder internet pÄ sin fritid (92% av de unga).
Basen för dessa tvÄ frÄgor Àr endast unga (12-16 Är) som sagt att de stÀmt trÀff med nÄgon pÄ riktigt som man tidigare bara haft kontakt med pÄ internet (föregÄende frÄga). Svaren visar pÄ hur relativt ovanligt det Àr att unga mÀnniskor rÄkar illa ut vid möten efter att ha trÀffats pÄ internet. Samtidigt Àr det viktigt att komma ihÄg att svarsfrekvensen pÄ undersökningen Àr ca 70%. Bland bortfallet pÄ 30% kan finnas fler unga med negativa erfarenheter av detta, det vet vi helt enkelt inte.
Basen i denna frÄgan Àr endast unga (12-16 Är) som angett att de anvÀnder internet pÄ sin fritid (92% av de unga). Det Àr fÀrre som kommit i kontakt med porr sedan förra undersökningen. 2006 angav 37% att de kommit i kontakt med sex-/porrsajter pÄ internet i olika grad (ofta/ibland/nÄgon enstaka gÄng). 2008 Àr den siffran 28%. Och det Àr fler som uppger att de aldrig kommit i kontakt med sex-/porrsajter pÄ internet 2008 (69%) Àn vad det var 2006 (55%). Dock har frÄgan Àndrats nÄgot sÄ man fÄr inte dra för stora slutsatser av resultaten. FrÄgan gör ingen distinktion mellan om man medvetet sökt sig till en sÄdan sajt eller om man hamnat dÀr av misstag eller av en slump.
Basen i denna frĂ„ga Ă€r endast unga (12-16 Ă„r) som angett att de kommit i kontakt med sex-/porrsajter pĂ„ internet (föregĂ„ende frĂ„ga). Det vanligaste svaret Ă€r âinget sĂ€rskilt, jag brydde mig inteâ. Samtidigt Ă€r det mĂ„nga som svarar âdet var Ă€ckligtâ eller âjag önskade att jag aldrig hade sett detâ (starkt avstĂ„ndstagande).
HÀr bör vi skriva nÄgot om andra undersökningar, och problematisera resultaten utifrÄn det. Finns mÄnga andra undersökningar, t.ex. Datainspektionen, Friends, etc.
Observera att flickor anger i högre utstrĂ€ckning negativa upplevelser av medier överlag, men anger samtidigt alternativet âingetâ i högre grad Ă€n pojkar.
FrĂ„gan gĂ„r inte att besvara med ett enkelt âjaâ eller ânejâ. Det kan finnas risker med att vara stillasittande under alltför lĂ„nga perioder men kategoriska pĂ„stĂ„enden om dator- och TV-spels farlighet bör tas med försiktighet. Vad det gĂ€ller övrig pĂ„verkan behövs mer forskning.
Vill du veta mer? Hela rapporten Ungar & Medier 2008 finns att ladda ned eller bestÀlla gratis via hemsidan under fliken BestÀll & ladda ned.