1. Vad är en blandning? s. 40 Det mesta runt omkring oss är blandningar dvs flera sorters molekyler eller atomer. Exempel Sten, luft, vår mat, våra kläder, saltvatten, kaffe o.s.v. Uppslamning s. 41 En blandning med bitar i, det går att se tydligt vad som är vad i blandningen. Exempel: vatten+bakpulver, mjölk+oboy. Ett tydligt tecken på en uppslamning är att bitarna sjunker till botten.

2. Lösning s. 41 När två ämnen blandats helt och hållet och ingen skillnad syns. I en lösning är det uppdelat ända ner till molekyl- eller atomnivå. Lösningar är genomskinliga men kan ha färg. Exempel: saft, te, saltlösning, ”spökvatten”. Mättad s. 42 Det finns en gräns för hur mycket av ett ämne som kan lösas upp i en vätska. När man har löst upp så mycket som går då är lösningen mättad. Fortsätter man att lägga i mer kommer det att lägga sig på botten. Löslighet s. 42 Ett ämne löser lättare i varm vätska och det går snabbare om man rör om. Vissa ämnen är svårlösliga, det är en egenskap som de har. Exempel krita, är så svårlösligt att man säger att det är olösligt.

3. Lösningsmedel s. 43 Ett lösningsmedel är det ämne som man löser upp någonting i. Exempel saltvatten – vatten är lösningsmedel och salt är det som har lösts upp. Ett lösningsmedel måste kunna bryta loss molekyler som sedan kan blandas upp i lösningsmedlet. Vissa ämnen går inte att lösa med vatten, då måste använda andra lösningsmedel. Exempel lacknafta, aceton, thinner (organiska lösningsmedel). Gaser och vätskor s. 43 Även gaser kan lösa sig i vatten, exempel kolsyrat vatten – koldioxid löst i vatten. Här löser sig mer gas i en kall vätska. Emulsion s. 44 När man blandar två vätskor med varandra och de inte löser sig i varandra får man en emulsion. Exempel är mjölk.