2. Innehållsförteckning
Inledning................................................................................................................................ 3
Bakgrund............................................................................................................................... 4
Syfte och mål...................................................................................................................... 5
Metod...................................................................................................................................... 5
Sammanfattning............................................................................................................... 7
Frågor och svar................................................................................................................ 9
Diskussion / analys........................................................................................................ 18
Analys / Rekommendation......................................................................................... 20
Bilaga 1. Kommunernas hemsidor
Bilaga 2. Medverkande vid kommunbesöken
Bilaga 3. Marie Bergdahls sammanfattning efter seminariet CP.
Bilaga 4. Örebro folder - ett gott exempel
!
2
3. inledning
Under ett antal år har man inom regionförbundet arbetat med projekt, som
syftar till att utveckla de kreativa näringarna. ( Några av dessa är KRUT,
KURT och UCP).
En återkommande arbetsform har varit att arbeta med Mötesplatser där
aktörer inom konst och kultur tillsammans med andra lokala aktörer bildat
nätverk för samverkan. I Linköping med Hemslöjden som bas och Finspång
med Rejmyre som bas är två exempel.
Som ett led i arbetet initierades projektet fördjupad dialog om samhällsutveckling och
kultur med huvudsyfte att inventera vilka kulturella resurser som finns i kommunerna och
att undersöka behov/ möjlighet att skapa en arena för kultur och samhällsutveckling.
Projektperiod: 20130201 tom 20131231 ( motsvarande 50%)
Projektledare: Åse Berglund
Projektet initierades av regionförbundets kulturchef Peter Karlsson och utvecklades i
samarbete med Jan-Erik Lund, samhällsbyggnadsavdelningen samt Bo Olls konst och
form ansvarig.
Projektgrupp: Åse Berglund, Peter Karlsson, kulturchef (tom juni 2013), Jan-Erik Lund,
samhällsbyggnad ( tom juni 2013), Bo Olls, kulturgruppen, Petra Nordin Carlsson,
kulturgruppen (i inledningsfasen), Mats Helander, chef samhällsbyggnad ( from 1 augusti
2013) Ann Hederén tf. kulturchef from september 2013.
Linköpings Universitet - CKS, Mats Brusman medverkade vid två projektgruppsmöten
samt vid ett kommunbesök.
!
3
4. Bakgrund
I böcker, rapporter och andra dokument beskrivs kulturens viktiga roll för samhällets
utveckling och dess förmåga att möta olika utmaningar på ett nytt och mer offensivt sätt.
Slutsatsen är att kultur kommer att ha större betydelse i framtiden, men för att potentialen
ska tas tillvara måste kulturen ges ökad tyngd.
Det gäller inte minst i politiken, både i kulturpolitiken och i politiken för andra
samhällsområden.
Även om det finns en stor samsyn på vilka utvecklingsfrågor som är viktigast att arbeta
med i Östergötland, så sker arbetet ofta på olika arenor.
I det samtal som pågår om den framtida kulturpolitiken för Östergötland, handlar det
alltmer om att tillvarata kulturella resurser och arbeta mer strategiskt och integrerat med
kulturfrågor i samhällsplaneringen.
Projektet syftar till att ge underlag för ett fortsatt arbete kring hur kultur kan inkluderas i
samhällsplaneringen (stadsplaneringen) för att bidra till enskilda orters och kommuners
utveckling samt i förlängningen även i regionens utveckling.
Projektet har att förhålla sig till de övergripande styrdokumenten RUP och Kulturplanen.
RUP (regional utvecklingsplan) för Östergötland
I den regionala utvecklingsplanen står att läsa: En plats, en stad, en region har vissa
faktiska tillgångar, resurser och möjligheter att utveckla. Hur dessa förutsättningar kan
utnyttjas är i hög grad beroende av den samlade handlingsförmågan bland regionens
aktörer.
De sju övergripande strategierna är:
1 Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland,
2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang
3. Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion
4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar
5. Främja östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling
6. Stimulera ett dynamiskt företags-och innovationsklimat i Östergötland
7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region.
Kulturen (kulturplanen)
Syftet med kulturplanen är att vara ett regionalt planeringsverktyg och underlag för att visa
hur det statliga anslaget till regional kultur kommer att användas i Östergötland när
ansvaret för fördelningen av medel överförs till regionen (enligt den nya modellen).
Grunden för den regionala kulturplanen bygger på det regionala utvecklingsprogrammet
(RUP) och de regionala kulturpolitiska målen.
I den fastställda kulturplanen beskrivs hur Östergötland avser/vill arbeta med
platsutveckling och kreativa kulturella näringar.
!
4
5. Syfte och Mål
Syfte
Projektet syftar till att ge underlag för ett fortsatt arbete kring hur kultur kan inkluderas i
samhällsplaneringen, för att bidra till enskilda orters och kommuners utveckling och i
förlängningen till regionens utveckling.
Mål
Projektet ska resultera i en kartläggning av dels vilka resurser man bedömer sig ha i
kommunerna och hur man vill använda och utveckla dessa. Förutsättningar skapas då för
en bra dialog mellan regionen och kommunerna, om kultur och samhällsutveckling och om
hur de regionala och de kommunala insatserna på bästa sätt bör komplettera och förstärka
varandra.
Projektet har som mål att lägga grunden för en arena i Östergötland för samtal,
kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, nätverkande och projektfinansiering för frågor
som bidrar till kultur och samhällsutveckling.
Metod
1. Identifiera nyckelpersoner i kommunerna (politik, kultur, samhällsbyggnad,
kommunchef mfl).
2. Skriftligt bakgrundsmaterial: Översiktlig planering, RUP (Regional utvecklingsplan),
Kulturplan, rapport KRUT, rapport KURT, information angående mötesplatser,
kommunernas hemsidor samt kommunernas egenproducerade informationsmaterial,
turistbroschyrer, SKL utredning om tillväxtkommuner, Vinnova – attraktiva städer, KTH
stadens attraktivitet, Umeå Universitet stadens attraktivitet och det offentliga, samt
relaterade artiklar.
Medverkan i konferens Cultural Planning vid två tillfällen samt vid CKS konferens om
platsutveckling.
!
5
6. 3. Kommunbesök/inventering
Projektledaren tillsammans med en representant från samhällsbyggnadsavdelningen och
en representant från kulturavdelningen.
Inför de fysiska mötena i kommunerna skickades underlag med projektbeskrivning och de
aktuella frågeställningarna till samordnare / kontaktperson i kommunen (kommunchef eller
den de utser).
I samarbete med projektgruppen valde man att ställa följande frågor
1. Vilka kvaliteter och resurser finns i kommunen?
2. Vilken särprägel har kommunen ur ett kulturellt perspektiv
3. Vilka kvaliteter och resurser saknas?
4. Vilka svagheter och hot ser ni som hindrar / kan hindra en utveckling av de
kulturella resurserna?
5. Vad ser ni som angeläget att utveckla?
6. Hur är kulturfrågorna integrerade med samhällsplaneringen i er kommun?
7. Vad kan regionen bidra med för att stödja den önskvärda utvecklingen? ( gäller ej
ekonomiskt stöd).
Svaren summerades och vid behov bokades ytterligare möten in.
Minnesanteckningar skickades för godkännande och för eventuella tillägg till
kommunens kontaktperson. Samt för kännedom till följeforskare Mats Brusman, CKS.
4. Identifiera de viktigaste kulturresurserna i varje kommun samt identifiera
utvecklingsbara orter/ kommuner, företeelser.
5. Medverkan i kulturavdelningens årliga konferens – 4 oktober 2013 tema:
kommunerna.
Representanter från Vadstena kommun, Motala kommun, Söderköpings kommun samt
Finspångs kommun medverkade och ingick i panelsamtal.
Valet av kommuner grundades på de genomförda besöken /inventeringen där dessa
fyra kommuner representerade olika inriktningar.
Motala – Finspång två bruks /industriorter med olika sätt att hantera kulturfrågor.
Vadstena – Söderköping två småstäder med tydlig kulturhistorisk koppling men med
olika syn på hur man tillvaratar det historiska arvet och kommunernas starka koppling
till kultur.
5. Anordna ett halvdagsseminarium/ workshop på tema Cultural Planning.
Inbjudan till samtliga som medverkade i inventeringen / samtalen under året en
maxgräns på 30 personer.
12 (av 13) kommuner representerade under dagen.
32 personer (inklusive regionförbundets egna representanter) medverkade under
seminariet.
Konsult Marie Bergdahl, föredrag samt workshop på tema: Cultural Planning.
6. Rapport , december 2013, samt medverkan på konferens med K2 16 januari 2014,
(kulturpolitiker).
!
6
7. Sammanfattning
Efter genomförda besök i samtliga 13 kommuner (i somliga kommuner vid 3 -4 tillfällen)
samt med bakgrund i det skriftliga material som hänvisats till kan man utläsa att
Östergötland är en region med stor utvecklingspotential.
Samtliga kommuner ställde upp med såväl chefstjänstemän som politiker, samtliga
kommuner har varit behjälpliga när fler besök krävdes och om underlag och/eller
frågeställningar behövde förtydligas.
Projektets syfte var att ge underlag för ett fortsatt arbete kring hur kultur kan inkluderas i
samhällsplaneringen, för att bidra till enskilda orters och kommuners utveckling och i
förlängningen till regionens utveckling och därmed dess attraktivitet.
Det visade sig att få kommuner inkluderar kulturen i samhällsutvecklingen i initialt skede
dvs i samband med stadsplanering. Däremot lyfter man kulturen som en viktig del i
samhället när det gäller befintlig kultur (kulturskolor, kulturarv, museum, folkbildning etc).
Merparten av kommunerna lyfter naturen och kulturarvet som det allra viktigaste i
beskrivningen av kommunen. Barn och ungdomskultur anses viktigt att utveckla men
ingen kommun har den samtida kulturen som ett utvecklat huvudnummer.
Skillnaden mellan de två stora kommunerna Linköping – Norrköping och 11 små och
medelstora kommunerna är givetvis stor men man ser tydliga synergi effekter.
I synnerhet mellan Norrköping och Söderköping.
Närheten mellan storstad och småstad möjliggör pendling och skapar större valfrihet i
fråga om boende och tillgång till kultur, fritid och utbildning.
Man efterfrågar kompetensutveckling och vissa kommuner har uttryckt önskan om
processledning för att kunna utveckla samarbete.
Man kan se en gräns - ett avstånd mellan västra Östergötland och östra Östergötland
således mellan Vättern och Skärgården. Detta har påtalats av kommunrepresentanter och
en önskan om att öka samarbetet finns.
Identifiera de viktigaste kulturresurserna
Regionen har oändligt många kulturresurser. Enligt de svar som framkom vid samtal med
kommunföreträdarna finner man allt från framstående enskilda utövare till stora
institutioner med hög klass och ett starkt föreningsliv.
Det finns kulturarv av världsklass, slott, kloster, kyrkor, museer, konsertsalar, teater, opera,
film, kändisar i världsklass från Heliga Birgitta till Louise Hoffsten. Men i de allra flesta
kommuner lyfter man naturen som den viktigaste tillgången.
Regionens två stora kommuner särskiljer sig av naturliga skäl beträffande såväl tillgång till
befolkningsunderlag, ekonomi och som värdkommuner för institutioner.
!
7
8. Linköping och Norrköping med stora institutioner som Östergötlandsmuseum, länsteater,
Industrilandskapet, Visualiseringscenter, Symfoniorkester, konstmuseum mfl har en
mångfald men Ydre, en av landets minsta kommuner, har andra kulturresurser som
Riskteatern och ett mycket starkt föreningsliv.
Varje kommun har sin särart.
I regionen finns inte en enskild kommun som kan ses som ”dragare” för hela regionen.
Man ser snarare områden som omfattar flera kommuner.( Vissa kommuner ingår under fler
rubriker).
!
Skärgården med Söderköping, Norrköping och Valdemarsvik.
Ingår i Skärgårdsprojekt och samverkar med hela kustremsan – speciell
skärgårdsutvecklare finns på regionförbundet Östsam. Östergötlands skärgård är ett
område som har stor potential i området ingår småstad, medeltid, storstad med stort utbud
av konst och kultur, naturvärden av hög klass. ( Ingår i ett omfattande EU projekt).
Bruks/Industriorter i förändring Finspång, Motala, Åtvidaberg (Norrköping även här)
samtliga kommuner arbetar aktivt med utvecklingsprojekt. Här ingår även Boxholm men
där pågår inte något omfattande utvecklingsprojekt.
Skogsbygd – Odlingslandskap Ydre – Kinda – (Mjölby) här är naturen det som är mest
framträdande. Närproducerad mat är en utvecklingsfaktor.
Natur och Kultur och kulturarv Motala – Vadstena – Ödeshög – Skänninge (Mjölby och
Linköping). Motala arbetar med Vision Motala ett omfattande utvecklingsprojekt.
Storstad Linköping, Residensstad – Universitetsstad med stora Kulturinstitutioner i likhet
med Norrköping. De bägge storstäderna kompletterar varandra och stärker kopplingen till
de mindre orterna genom Universitetet och länsinstitutionerna mm.
Det område (de kommuner) som tydligast uttalat vilja att samarbeta och utveckla
verksamhet tillsammans är västra Östergötland: Motala, Vadstena, Ödeshög och Mjölby
(Skänninge).
Området från Motala till Ödeshög har stora möjligheter att utvecklas, kombinationen natur
och kultur av nationell och internationell klass är påfallande. I området rör sig
hundratusentals besökare, Tåkern har Naturens Hus med ca 50 – 60 000 besökare,
Omberg hundratusentals besökare, Ellen Keys Strand, Rökstenen, Alvastra klosterruin,
och det kulturarvsstarka Vadstena med klosterområde, Vadstena slott, spets /knyppling,
Vadstena Akademien, Shakespeare på gräsgården mm.
Enligt länsantikvarie Jan Eriksson har området en stor utvecklingspotential och menar att
en samverkan mellan kommunerna, region och stat skulle öka kraften och möjligheten att
stärka området.
Förutsättningar finns att utveckla området i västra Östergötland om man kan skapa en
gemensam plattform.
Arena
Resultatet av besöken och projektet visar att det finns behov av en Arena/plattform eller
liknande, om man med begreppet Arena omfattar kompetensutveckling vilket samtliga
kommuner efterfrågat.
!
8
9. Stärka befintliga plattformar eller skapa en ny?
Det som talar för en ny arena/ plattform är att man kan utveckla den tanke som legat till
grund för projektet dvs att fortsätta utveckla samarbetet mellan kultur och
samhällsutveckling och att arbeta långsiktigt med de frågor som kommunerna själva
prioriterar.
Det som talar för att man kan stärka upp befintliga arenor/plattformer är att de som arbetar
med de befintliga arenorna redan byggt upp ett kontaktnät och har tillgång till
specialkompetens och har i stort sett samma målgrupp.
Exempelvis: Vadstena Forum, Centrum för lokalhistoria och CKS.
För vem?
En Arena för platsutveckling förutsätter att man engagerar ledande politiker och ledande
tjänstemän och har ett för målgruppen intressant innehåll. Ett samarbete med Linköpings
Universitet och Länsstyrelsen är att föredra.
För vem? Är en intressant fråga. Är detta för ledande politiker och tjänstemän eller är det
öppet för alla? Hur förhåller man sig till befintliga nätverken och övriga regionala aktörer?
Frågor och svar
Frågor och svar – en kortversion
Här följer en kortversion av de svar på de frågor som ställdes i samband med
kommunbesöken.
Fråga 1: Kommunernas kvaliteter.
Vadstena
Starkt varumärke med utvecklingspotential.
Närheten till Vättern, Omberg, Tåkern, det historiska arvet och småstadsidyllen och
livskvalité är några saker man nämner. ( Östergötlands kulturhuvudstad).
Ödeshög
Det geografiska läget. Natur och Kulturmiljöer såsom Vättern, Omberg, Ellen Key´s
Strand, Rökstenen, Naturum, Pålbyggnaden, Alvastra klosteruin, och skogsbygden. Bra
och billigt boende och god företagsmiljö. Stark politisk vilja. Nära E4:an och goda
pendlingsmöjligheter.
Mjölby
Goda pendlingsmöjligheter. Bra boendemiljö. Utvecklingen av de centrala delarna av
staden, resecentrum, Skänninge med småstadsmiljö, Mantorp travet, Mantorp park och
Skänningemarknad. Skogssjöområdet, Villastaden. Tillväxtkommun.
Mantorp stark pendlingsort, Skänninge medeltid, Väderstad med bykänsla kompletterar
Mjölby centralort. Bra näringslivsklimat.
!
9
10. Motala
Sjöstaden Motala, god infrastruktur, god boendemiljö, satsning på utvecklingsprojekt
Vision Motala som innehåller fyra delprojekt. 1. Motala centrum 2025, 2. Kulturstadsdel
Gamla Motala verkstad, 3. Idéprogram för Varamobadet, 4. Idéprogram för idrotts och
friluftsanläggningar. Man lyfter bl.a Varamobadet, Vätternrundan, Göta kanal som dragare.
Linköping
Stora institutioner, residensstad med länsstyrelse, biskopssäte, LIU, konstnärsateljéer.
Levande centrum, en lärdomsstad starkt inom teknik, miljö, biogas kommunen har
spetskompetens inom dessa områden.
Linköping är en kreativ stad, trygg och öppen.
Norrköping
Många kvaliteter – många nationaliteter. Handeln är central i Norrköping finns såväl stora
institutioner som enskilda aktörer. Det oplanerade kulturlivet skapar kreativitet.
Stadskärnan, vattnet, Industrilandskapet där universitetet har etablerat sig är en viktig del i
stadsbilden. Ostlänken, närheten till Söderköping, Valdemarsvik, Linköping och Stockholm
möjliggör såväl in som utpendling. Yngre ”inflyttare” och positiv befolkningsutveckling.
Söderköping
Boendemiljön, småstaden, atmosfären, det historiska arvet, god livsmiljö och trygghet.
Man arbetar efter Vision 2020 och är väl medveten om vad den yttre miljön betyder. Göta
kanal, närhet till Skärgården samt till Valdemarsvik och Norrköping.
Resursstarkt på tjänstemannasidan gott samarbete och aktiva politiker.
Pendlingsort såväl ut som inpendling. I Söderköping kan man tillgodogöra sig både
småstadens charm och den större stadens hela utbud av universitet, kultur, shopping etc.
Valdemarsvik
Valdemarsvik har Östergötlands ”närmaste” skärgård, den enda fjorden. Närheten till
Norrköping positivt. Naturen och skärgården är det starkaste intrycket. Projektet ingår i
olika utvecklingsprojekt ex. EU projekt.
Samverkan med skärgårdskommuner från Oxelösund till Oskarshamn.
Två stora saneringsprojekt pågår i Viken ( Sveriges största saneringsprojekt). Kommunen
kan delas in i fyra områden: Gryt – skärgården. Östra Ed, Tryserum: Natur, kultur, historia,
Valdemarsvik- Shopping, Gusum, Risinge; Kultur, konst, brukskultur.
Handeln fungerar bra.
Åtvidaberg
Bruksort med anor inom gruvbrytning och kopparframställning. Starkt kulturarv och mycket
vacker natur, många sjöar. Ett utmärkande drag är det positiva näringsklimatet och det
goda samarbetet mellan skola och näringsliv.
Trädgårdsstaden, arkitekturen, brukskulturen är centrala. Framåtanda, mod, helhetssyn
och framåtanda är ledord.
Pendlingsort till såväl Linköping som Norrköping.
Fotboll och starkt föreningsliv, aktiva hembygsgårdar.
Finspång
Historisk bruksort som under senare år förändrats. Bruksortens slutenhet på väg att
luckras upp. Man möter nya grupper med nya krav. . Starkt näringsliv. Stark Natur( 368
sjöar) och kulturort. Starkt föreningsliv med många ungdomsföreningar. Finspång är en
pendlingsort. Kommunens organisation är en styrka med politisk och
tjänstemannamognad uppbyggd under senare år.
Ydre
Stark social sammanhållning. Det personliga engagemanget, det starka föreningslivet
driver merparten av all verksamhet inom kultur och fritid.
Kommunens natur och god boendemiljö är andra positiva delar i Ydre.
!
10
11. Boxholm
Bruksort med starkt föreningsliv, vacker natur och god potential att öka invånarantalet..
Pendlingsort till Tranås och orter i Östergötland. Många fritidsboende i Malexander och
Blåvik.
Sommenbygd med vacker natur och goda pendlingsmöjligheter ger styrka till Boxholm
som pendlingsort.
Kinda
Kommunen omfattar tre orter med olika karaktär; Rimforsa, Horn och Kisa. Kommunen
kan ses som en stark pendlingsort. Kindas kvaliteter är i första hand boendemiljö, natur
och kultur. Med 400 sjöar och vacker kuperad terräng och odlingslandskap ges unika
möjligheter.
Aktivt arbete med matkultur / mattradition, lokalt producerad mat ( bl.a genom
upphandlingsförfarande).
Fråga 2. Särprägel ur kulturellt perspektiv
Vadstena
De historiska miljöerna, Heliga Birgitta, spets och knyppling. Vadstena Akademien,
Shakespeare på gräsgården, biblioteket och fria aktörer.
Ett kulturpolitiskt program omfattande sju punkter är framtaget – man lyfter särskilt barn
och ungdomskulturen. Kulturplanearbete pågår.
Ödeshög
Förutom de kultur och naturhistoriskt intressanta platserna lyftes den mångfald av
konstnärer och kulturarbetare som bedriver verksamhet i kommunen.. Biblioteket är en
samlingsplats som även omfattar turistbyrå.
Mjölby
Mjölby är en stark musikstad med körer, blåsorkestrar med koppling till kulturskolan och
föreningslivet. Skänninge, Bjälbo och Väderstad goda exempel inom kultur och näringsliv.
Konstrundan, skulpturstigen och biblioteket är andra delar som man lyfter.
Kulturplan finns.
Motala
Starkt föreningsliv. Man ser kulturen som ett tillväxtområde bl.a genom utveckling av
kulturstadsdelen GMV inom projektet Vision Motala. Här nämns även Övralid, Medevi
Brunn, Göta Kanal, Rundradio museet mm.
I kommunen satsar man på att integrera kultur inom samtliga områden. Man har
huvudbibliotek samt två filialer samt en bokbusss. Folkets Hus, teaterförening, konsthall,
kulturskola. Konsumringen ( lokal för kulturföretagare). Motala vill stärka sin roll som
kulturstad.
Barn och ungdomskultur prioriteras.
Linköping
Stora institutioner, i Linköping såsom Länsteater, länsmuseum, Hemslöjden, Östgöta
musiken mfl många gallerier, stark körstad. Konsthall, Dansens Hus och konstnärsateljéer,
kulturskola, Man upphandlar verksamhet enl LOU ex. Skylten, Arbis och Elsas Hus. Ny
ridhusanläggning planeras till 2016 ( ett av landets bästa), välutvecklad fritidssektor med
ny Arena 2013, ny simhall planeras.
Stora institutioner men framförallt folklig förankring och ett starkt folkligt engagemang. Hög
föreningsaktivitet, Starkt kulturliv och starkt politiskt engagemang. Man bevarar det
befintliga trots nytänk och utveckling – man arbetar för att integrera.
!
11
12. Norrköping
Industrilandskapet – stora institutioner och stort gräsrotsengagemang. Fria grupper –
starkt föreningsliv. Det oplanerade kulturlivet är en viktig del i kommunens kultursyn.
Söderköping
Söderköping har en stark ställning som vilar på det medeltida arvet - medeltiden ingår i
stadsbilden genom utställningar i befintlig miljö. Pågående utvecklingsplaner vid kanalen
med café, restaurang mm. Man arbetar aktivt med att utveckla barnkultur och har tagit
fram en barnkulturplan för barn mellan 0 – 8 år. Utomhusmuseum i form av
medeltidscentrum integrerar stadsmiljö, kultur och historia. Kultur ses som en tillgång. En
kulturberedning identifierar utvecklingsområden och tar fram strategidokument. Man
betonar arbetet med kultur i skolan.
Valdemarsvik
Starka nätverk, livaktigt föreningsliv, Teaterscen Folkets Hus ( digital bio) man arbetar
aktivt med utveckling. Nytt bibliotek i Valdemarsvik.Många kulturarbetare, stort intresse för
musik och dans mm.
Åtvidaberg
Många kulturarbetare i bygden ( ett 100-tal), omvandling av ÅSSA området med museum,
bibliotek, skola samt näringsliv planeras för att skapa ett kulturcentrum.
Mycket aktivt arbete med utveckling av kultur, näringsliv och ideella krafter. Åtvidaberg 100
år 2012. Konstrundor, utvecklade program för skolklasser och besöksnäringen.
Finspång
Stor satsning på kultur, kulturhuset invigdes 2011 med turistbyrå, restaurang, biograf,
konferenslokal där man visar utställningar, teater mm. Musikskolan har sin bas i
kulturhuset. Rejmyre glasbruk är ett av landets äldsta glasbruk.
Nytt bibliotek planeras med invigning år 2014, nytt gymnasium Curt Nicolingymnasiet
( även det nybyggnation) – en av Finspångs större satsningar. Övrigt: Häfla Bruk, Grytgöl
( stark kulturort inom föreningsliv), teaterförening, konstförening, skogsröjet
( hårdrocksfestival), Ridhus, ishall, golfbana, bad och friskvårdsanläggningar mm.
Boxholm
Starkt föreningsliv. Aktiva invånare. Bibliotek, Folkets Hus med digital bio. Närhet och gott
samarbete mellan politiker, invånare och tjänstemän. Man genomför regelbundet dialoger
för att fånga upp ideér från medborgarna. Man lyfter samarbetet i Sommenbygd, Ångbåten
Boxholm II, bruksmuseum, Boxholms Ost, golf, Naturum. Folkets Park, musikkår,
musikfestival samt sommarteater. Barnkulturgaranti dvs alla barn ska få ta del av
professionell kultur en gång per år.
Ydre
Det starka föreningslivet är kommunens bästa tillgång. Bibliotek har en stark roll i
kommunen (med länets högsta utlåningssiffror). Riskteatern en stark förening som
engagerar hela bygden från 5 – 75 år man ger 15 föreställningar vartannat år ( 300
platser) alltid fullsatt. Bio finns.
Kinda
Kommunen har ett starkt musikliv och en musikskola samt brett utbud av kultur och
fritidsaktiviteter. God acceptans för olika kulturyttringar ex. grafittimålningar i gångtunnlar.
Tre bibliotek (ett i Kisa, ett i Horn och ett i Rimforsa).
Fråga 3. Kvalitéer och resurser som saknas.
Vadstena
Det historiska arvet är en tillgång men samtidigt en hämsko - arbetet med att utveckla
barn och ungdomssatsningar ses som prioriterat.
!
12
13. Ödeshög
Personal (och ekonomi) En tjänsteman som ansvarar för biblioteks och kulturfrågor.
Stadsplaneringsärenden /cityutveckling handhas av inhyrd konsult.
Mjölby
Saknas mindre scen för kulturarrangemang.
Motala
Ett regionalt uppdrag.
Linköping
Man saknar en större kultursatsning som sticker ut och profilerar kommunen. Gärna med
inriktning ungdom. Möjligen bör man se över infarter (i likhet med övriga kommuner).
Norrköping
Dansutveckling samt att utveckla barnkulturen än mer.
Söderköping
Ett komplement till Stinsen – en lokal för utställningar, information och
programverksamhet.
Valdemarsvik
Boende för äldre (vilket gör att bostadsmarknaden stagnerar). Utvecklad hotellverksamhet.
Kommunen tredubblar sin befolkning under sommaren).Central plats för konst och kultur.
Kulturplan, kulturarvsplan, mötesplatser mm
Åtvidaberg
Ekonomi
Finspång
Saknar offentlig konst
Föreningsbidraget bör förnyas.
Ydre
Personal och ekonomi
Boxholm
Entréerna till kommunen, centrum, torg och mötesplatser.
Kinda
Ingen tydlig brist uppges.
Fråga 4. Svagheter och hot
Vadstena
Saknas tydlighet. Svårt att enas och fokusera. Handeln i centrum försvagas.
Ödeshög
Ekonomin begränsar. En viss tröghet gällande förändringar. I likhet med övriga landet ser
man en tillbakagång inom föreningslivet. Brit på kontinuitet gällande planeringsfrågor och
att kompetensen inte stannar inom kommunen.
Mjölby
Beroendet av Linköping och av två storföretag, kan ses som ett hot.
Motala
Bristen på fokusering ( nämndes i första hand i samband med Framtid Motalaprojekten).
Linköping
Inget särskilt, det går bra för Linköping man arbetar strategiskt med demokrati och
jämlikhet.
Norrköping
Institutionernas stagnation. Gäller symfoniorkestern, Östgötateatern samt även
Norrköpings konstmuseum.
!
13
14. Söderköping
Det tidigare så starka föreningslivet avtar något, viss oro för centrumhandeln. Att man
bygger kvantitet och inte kvalitet.
Valdemarsvik
Ekonomiska resurser och utflyttning.Tillägg: Vilja och intresse saknas. Inget samarbete.
Åtvidaberg
Inte något anges.
Finspång
Rejmyre glasbruk saknar långsiktig hållbarhet. Glasbruket är privatägt och en viktig del
inom besöksnäringen.
Bostäder – brist på långsiktighet. Saknas lägenheter och villor. Lång bostadskö.
Saknas hotell och camping.
Ydre
Vikande befolkningsunderlag. Ekonomi, vilket leder till svårighet att utveckla kulturen.
Boxholm
Utflyttning från landsbygden. Den yngre generationens nya vanor dvs risken finns att
föreningslivet avtar.
Kinda
Utflyttning från landsbygden, osäker situation för landsbygden inkluderar böndernas
situation.
Fråga 5. Angeläget att utveckla
Vadstena
Ungdomskultur, kulturhus, kulturskola anses viktigt att utveckla samtidigt som man bör ta
tillvara och stärka de kulturhistoriska miljöerna och arvet efter Heliga Birgitta.
Ödeshög
Öka antalet invånare ( man har en vision om att öka invånarantalet till 5500 invånare) Öka
samarbetet inom besöksnäringen stärka det pågående samarbetet med Gränna –
Jönköping. Ett samarbete med Vadstena och Motala ses som en möjlighet.
Mjölby
Kommunen har starka kvaliteter som skulle kunna synliggöras än mer i synnerhet koppling
natur och kultur.
Motala
Projektet Framtid Motala samt Vision 2025
Linköping
Designexpo, City Art Link, verksamhet i anknytning till Bokmässan.
Norrköping
Utveckla samverkan mellan andra aktörer ex. Bråvallafestivalen, barn och
ungdomskulturen, fullmäktigebeslut på att alla barn och ungdomar ska ha tillgång till kultur.
Söderköping
Skärgårdsutveckling
Fortsatt satsning på att utveckla området vid kanalen.
Valdemarsvik
Bredbandsutbyggnad i skärgården.
Äldreboende
En mer levande hamn.Kulturturism, ökad kunskap och ökat samarbete.
!
14
15. Åtvidaberg
Vidareutveckling av Åssa området.
Stallet med hotell bör utvecklas.
Finspång
Bostäder, hotell, camping.
Förädling av centrum.
Ydre
Fler bostäder
Kultur och besöksnäring
Boxholm
Kinda
Kulturskola, Fördjupad översiktsplan ( FÖP), kulturarvsplan, fler invånare, ökad attraktivitet
som arbetsgivare.
Utveckla arbetet med att lyfta närproducerad mat. Besöksnäring – landsbygdsutveckling –
lyfta det egna kulturarvet.
Fråga 6. Kulturfrågorna integrerade i samhällsutvecklingen?
Vadstena
Samverkan mellan kulturpolitiken och stadsplaneringen ska utvecklas för att stärka de
konstnärliga och estetiska värdena i kommunen.
Motala
I projektet Vision Motala ingår utveckling av Kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad där
man samverkar och har genomfört ett antal workshops.
Ödeshög
Inget samarbete i nuläget.
Mjölby
Samverkan i samband med FÖP arbete i Skänninge i övrigt inte definierat men intresse
finns.
Linköping
UCP, vidareutveckling av KKN ett samarbete mellan regionförbundet, Linköpings kommun
och Hemslöjden.
Använder 1 % regeln.
BO16 – bomässa som arbetar över gränserna ( samtliga enheter medverkar i arbetet).
Norrköping
Utveckling av Hallarna
Söderköping
Samarbetet mellan kultur och samhällsbyggnad är gott och utvecklas. Bägge enheterna
finns representerade i kommunstyrelsen.
Använder 1% regeln.
Valdemarsvik
Vid framtagande av ÖP genomfördes workshop med sammantaget 120 personer. 4
workshops /medborgardialog. Kulturen är inte integrerad.
Konstprojekt i samarbete med regionförbundet.
Åtvidaberg
I Åtvidaberg har man ett kultur och samhällsutskott som samarbetar gällande
utvecklingsfrågor i kommunen.
I samarbete med regionförbundet och Trafikverket har en ny infart / entré anlagts.
!
15
16. Finspång
Kulturen är en integrerad del i kommunens utvecklingsarbete. Man har ett
samhällsbyggnadsråd.
Ydre
I en liten kommun som Ydre blir samverkan naturligt och nödvändigt. Uttalad organiserad
samverkan gällande utvecklingsfrågor finns ej.
Boxholm
I ÖP anges att den bygger på kommunens regionala läge och attraktiva livsmiljö. ( 6
punkter varav en: Berikande livsmiljö stort utbud på kultur och fritidsaktiviteter).
Kinda
Kulturfrågorna ingår i den FÖP som planeras. Konstnärlig utsmyckning på torget.
Fråga 7. Hur kan regionförbundet finnas som resurs?
Vadstena
Samordning mellan kommunerna (i synnerhet mellan de små och medelstora
kommunerna), region, nationella instanser (ex kulturrådet).
Regionförbundet bör definiera vilka resurser som finns att tillgå.
Processledare för att möjliggöra samverkan.
Ödeshög
Kommunen önskar stöd med att utveckla natur och kulturmiljöerna.
Mjölby
Regionen borde ha helikopterperspektiv.
Behjälpliga att anordna större konferenser.
Nyttja kompetens som finns i kommunerna – lyfta goda exempel.
Västra Östergötland borde kunna stärkas med gemensam ÖP.
Kompetenshöjande insatser (stöd i arbetet med kulturplan etc).
Hjälp med paketering – besöksnäringen.
Motala
Kulturen bör ses som en utvecklingsfaktor i hela regionen. Saknar gemensam policy för
konst och kultur.
Gemensam marknadsföring och att nyttja kommunernas kompetens och resurser bättre.
Önskas information om de regionalt finansierade institutionernas uppdrag ( i förhållande till
kommunerna).
Linköping
Tydliggöra vad som är lokal och vad som är regional kultur.
Hjälpa till med expertkunskap och omvärldsanalys.
Norrköping
Ett regionalt uppdrag inom barnkultur
Definiera vad som är regional kultur
Hur går man vidare med scenkonstutredningen?
Söderköping
Utveckla skärgården och se den som resurs för hela regionen.
Lyft in kulturen i de stora sammanhangen.
Använd den kompetens som finns i kommunerna.
Valdemarsvik
Stärk regionen som helhet minska avstånd mellan östra och västra Östergötland.
Stöd med marknadsföring
Utvecklingsprojekt och samordning av pågående satsningar.
!
16
17. Åtvidaberg
Regionen kan bidra genom att undvika att arbeta i stuprör – att se helhet och vara
områdesöverskridande.
Kompetenshöjande verksamhet
Cultural Planning
Finspång
Regionen kan bidra med: kompetensutveckling. Kompetensgrupperingar måste finnas
kvar.
Tydliggör relationen till kulturinstitutionerna.
Ydre
Stöd och hjälp med marknadsföring och att stärka sin position.
Kompetenshöjande verksamhet
Tydliggöra länsinstitutionernas uppdrag i förhållande till kommunerna.
Boxholm
Kompetenshöjande, nätverk, tydliggöra vilka möjligheter som finns ex. gällande de
regionala aktörerna.
Kinda
Statistikunderlag (socioekonomiskt underlag) kompetensutveckling, samverkan mellan
kommunerna – vetskap om hut länsinstitutionerna kan samverka med kommunerna.
Gemensam marknadsföring.
!
!
Skulptur Motala
17
18. Diskussion / Analys
Projektet ligger inom ramen för den regionala utvecklingsplanen (RUP)och kulturplanen
en eventuell fortsättning bör inlemmas inom den ordinarie verksamheten.
Att fördjupa dialogen mellan de olika enheterna, kultur och samhällsutveckling, är ett
långsiktigt arbete som bör ske såväl på regional som lokal nivå.
Huvudfrågorna i projektet var hur kulturen kan stärka en orts / kommuns ( i förlängningen
regionens) attraktivitet, om kommunerna samverkar inom kultur och samhällsutveckling
och om vi behöver en gemensam Arena /plattform för att arbeta vidare och utveckla dessa
frågor?
Vid besök i kommunerna framkom givetvis olika behov och önskemål om hur man kan och
vill stärka den egna orten.
Hur kommunrepresentanterna själva identifierar de viktigaste kulturresurserna i sin
kommun och viljan att utveckla sina resurser är i detta sammanhang det centrala.
Om man ställer frågan om kultur är integrerat med samhällsplaneringen i kommunen delas
frågan i två delar.
I den fysiska planeringen dvs stadsmiljö, byggnader, torg och grönytor är det sällsynt att
samarbeta i ett initialt skede. De kommuner som nyttjar 1% regeln vid nybyggnation tar
oftast in konstnärer, formgivare när området / platsen redan är projekterad. Vid
kommunbesöken lyftes även frågan om torg, allmänna mötesplatser och infarter till
kommunerna. Samma sak gäller här konstnärer, formgivare engageras i projekteringens
slutskede. Precis som i andra landsändar kan man konstatera att infartsvägar är ett
sorgligt kapitel oftast med fabrikslokaler och andra - säkert funktionella - men alls inte
tilltalande byggnader.
Torg och samlings/mötesplatser är centrala för trivsel och sänder signaler om hur man vill
profilera sig. Konstnärlig utsmyckning, grönytor och rätt belysning skapar en atmosfär som
ökar människors vilja att befolka torget.
Samarbete - i ett initialt skede - mellan stadsarkitekter, konstnärer och belysningsexperter
borde vara en framkomlig väg för att skapa ett attraktivare stadsrum.
I kommunerna är det ovanligt med samverkan mellan Samhällsbyggnad och kultur i fråga
om fysisk planering. Det är inte ovilja snarare ovana. I mindre kommuner saknas ofta
stadsarkitekt och planeringsarbete utförs av konsulter vilket ökar risken för att man inte ser
helheten och inte heller tar hänsyn till ortens / kommunens historia och kulturella tillgångar.
Om man breddar frågeställningen och ser kulturen som en resurs för invånare och
besökare ur ett verksamhetsperspektiv lyfter frågan. Här anges kulturskolor, körer,
konstmuseum, idrottsanläggningar, bibliotek, föreningsliv mm. Här kan man se en viss
koppling mellan kultur och samhällsbyggnad ex. i samband med nybyggnation av Bibliotek
där arbetet ofta sker i samarbete/ samförstånd med bibliotekschef.
Få kommuner lyfter kulturen som tillgång i samband med stadsplanering eller arbete med
översiktsplaner men verksamheten – innehållet oavsett om det är en kulturskola eller en
Symfoniorkester ses däremot som en kulturell resurs.
Kommunens samlade kulturella resurser omfattas till stor del av tillgången till natur, kultur,
kulturarv, folkbildning och friluftsliv.
!
18
19. Om man kompletterar kommunernas egen bild av sina kulturella resurser med information
på hemsidor och informationsmaterial/ turistinformation blir bilden mer komplex.
Kulturella resurser är inte alltid en kommunalorganisatorisk fråga. Privata initiativ och
föreningsdriven verksamhet bidrar starkt till den samlade bilden.
Även om man inte kan ge ett entydigt svar på vad som är kommunernas kulturella
resurser, genom en så schematisk undersökning som denna, kan man se strukturer och
sammanhang.
Möjligheterna att utveckla en enskild kommun kan kanske inte anses vara ett regionalt
uppdrag däremot att stärka områden som inkluderar flera kommuner. Ett fortsatt
samarbete mellan regionförbundets avdelningar för samhällsutveckling och kultur borde
kunna ge en bredd och en naturlig koppling till politiker och tjänstemän i kommunerna.
Projektets mest givande synergieffekt har varit att sammanföra politiker och tjänstemän för
gemensamma samtal om kultur och samhällsutveckling.
Man kan se behovet av att genomföra ett mer omfattande arbete med Cultural Planning/
platsutveckling där man inkluderar lokalbefolkningen för att få en så bred bild som möjligt
och dessutom skapa ett lokalt engagemang och lokal förankring.
Intresset för platsutveckling är stort och är en bra och förhållandevis enkel metod för
kommunerna att arbeta med.
Vad kan regionen bidra med?
En av frågeställningarna vid kommunbesöken var: Vad kan regionförbundet bidra med för
att stödja den önskvärda utvecklingen i kommunen? (frågan avsåg inte ekonomiskt stöd).
Samtliga kommuner önskade kompetensutveckling.
Merparten önskade att få klarhet i vad som är lokal kultur och vad som är regional kultur
och kännedom om länsinstitutionernas uppdrag.
Merparten önskade stöd gällande marknadsföring. (besöksnäring).
Tre kommuner önskar att man nyttjar kommunernas kompetens.
Tre kommuner önskade hjälp med processledning för att utveckla sina kulturella resurser.
Två kommuner önskar hjälp med kulturplan.
Samtliga kommuner menar att de på ett eller annat sätt har utvecklingspotential.
Östergötland har ca. 417.636 invånare
(kommundirekt)
!
19
20. Slutsats
Avslutningsvis kan man konstatera att samtliga kommuner har utvecklingspotential och
att merparten dessutom har vilja att arbeta för den egna kommunens utveckling.
Ökad samverkan mellan kultur och samhällsutveckling är väsentlig om en helhetssyn
ska kunna uppnås.
Kommunerna önskar Information om regionförbundets möjligheter dvs vad man kan
och vad man inte kan stödja kommunerna med. Information om länsinstitutionernas
uppdrag och möjligheter att samverka med kommunerna (samma sak där vad kan och
vad kan de inte samarbeta kring). Informationen bör gå till såväl tjänstemän som
politiker.
En del i kommunikationsbristen kan ligga i att information inte når ut från politiker till
tjänstemän eller mellan tjänstemän ( kulturchefer – kultursekreterare - stadsarkitekter
mfl).
Hur stärka dialogen mellan kultur och samhällsutveckling?
1. Arbeta med områden – inte enskilda kommuner. Förslagsvis Västra Östergötland
2.
3.
4.
5.
!
som har uttryckt önskemål om resursstöd för att utveckla ett samarbete. Även
länsstyrelsen anser att västra Östergötland har stark utvecklingspotential.
En Arena/plattform för gemensamma frågor rörande platsutveckling och
kompetensutveckling är av stort intresse. Om man stärker CKS, Centrum för
lokalhistoria, Vadstena Forum eller skapar en ny plattform avgörs av vilka resurser,
såväl personella som ekonomiska som finns att tillgå. Om inriktningen följer
projektets mål bör både kultur och samhällsavdelningen finnas med.
Öka samarbetet/ samordning med marknadsföringsinstanser såsom Visit
Östergötland och Marknadsbolaget.
( Kanske bör även de ingå i en Arena/plattform?)
Nyttja befintlig kompetens. I kommunerna finns stor kompetens inom olika
områden. Använd kommunernas kunskap i regionala sammanhang. Det stärker
sammanhållningen.
Uppföljning av projektet. De personer (i kommunerna) som engagerat sig i
samtalen om - fördjupad dialog om kultur och samhällsutveckling- förväntar sig en
uppföljning. Oavsett om man enas om att skapa en Arena/ plattform eller inte så är
projektuppföljning viktig för att bibehålla engagemanget.
20
21. Bilaga
1.
Kommunernas
hemsidor
Bilaga
2.
Medverkande
vid
kommunbesök
(
besök
1)
Bilaga
3.
Marie
Bergdahls
summery
efter
konferensen
om
Cultural
Planning.
Bilaga
4.
Örebro
folder
Referenslitteratur:
Innovativa
kommuner,
SKL
och
Vinnova
Stadens
attraktivitet,
KTH
Stadens
attraktivitet,
Umeå
universitet
Kulturlivet,
näringslivet
och
pengarna,
Myndigheten
för
kulturanalys
Cultural
Planning,
Linköping
den
23
december
2013
Åse
Berglund
Projektledare
2. Idéformulering
!
21
