2. Bakgrund Nuvarande effektsamband (Vägverkets EVA-modell) Huvudsakligen för motorfordon Bygger på polisrapporterade olyckor Huvudsakligen för landsbygd Nytt underlag STRADA Sjukhus Cykling i fokus
3. Projektöversikt Mål: Förbättrade effektsamband för cyklister och fotgängares säkerhet Projektdelar: Sammanställning av åtgärdseffekter Olycksmodeller Utveckling av kalkylverktyg (liknande Lill-EVA)
4. Effektsamband - Beräkningsgång Olycksmodell (och olyckshistorik) Nuläge Framtid utan åtgärd Åtgärdseffekt Framtid med åtgärd
6. Olycksmodeller - Struktur Separata modeller för: Korsningar mellan två huvudgator Huvudgatulänkar (inkl. korsningar med lokalgator) [Utanför huvudgatunät] Modellskattningar för olika miljöer, uppdelning baserad på: Hastighetsgräns Antal körfält Separeringsgrad av cykeltrafik Avvägning mellan uppdelning i homogena grupper och att fortfarande ha tillräckligt många objekt i varje grupp
7. Data - Tätorter Data har samlats in för huvudgatunätet i sex tätorter: Göteborg (delar) Halmstad Helsingborg Kristianstad Umeå Västerås Tätorterna är utvalda med utgångspunkt från tillgång till data från STRADA-sjukhus
8. Datakällor STRADA - Antal olyckor och skadade 2003-2008 Kommun - Motorfordonsflöde Egna fältmätningar - Flöde av fotgängare och cyklistersamt Miljöbeskrivning
11. Modell - Indelning Olyckstyper Motorfordon – Cykel Cykel-Singel & Cykel-Cykel Motorfordon – Fotgängare Fotgängare – Singel
12. Modell – Indelning Gatulänkar - Cykel 30 km/h 50 km/h - Separeradcykeltrafik - 2 körfält 50 km/h - Separeradcykeltrafik - 4 körfält 50 km/h - Cyklisteriblandtrafik 70 km/h Gatulänkar – Fotgängare 30 km/h 50 km/h - 2 körfält 50 km/h - 4 körfält 70 km/h Korsningar IngenUppdelning Fotgängareantasalltidvarasepareradelängsgatan Ingenuppdelningeftermiljöförkorsningarpågrundavdetlågaantalet(13) korsningaravtypencirkulationsplatsochstopp/väjning/högerregel.
13. Modell - Indelning En avvägningharfåttgörasmellanatt ha separatamodellerförolikaplatstyperochattfåsåstabila (signifikanta) modellersommöjligt Allaparametrarärintealltidsignifikantskildafrån 0 eftersom de oftahar 1) småvärden, 2) olycksantalethar en storslumpmässigspridningoch 3) antaletobservationer per platstypärbegränsat.
20. Modeller – Fotgängare, singel NF1000 är en sammansatt variabel: antal längsgående plus antal korsande per 1000 m
21.
22. “Safety in numbers” Antalet olyckor ökar med ökande GC-flöde, men inte lika snabbt som flödet. -> Större GC-flöde ger lägre risk per fotgängare/cyklist
23. Modeller, skadeföljd För respektive olyckstyp har det genomsnittliga antalet skadade av olika allvarlighetsgrad använts för att skatta konsekvenserna av olyckorna
25. Åtgärdseffekter Litteraturstudie - Effekter av åtgärder: i anslutning till bilnät, på sträckaex separat cykelbana, gångfartsområde i anslutning till bilnät, för korsande av bilnätex signalreglering, hastighetsdämpning vid korsning friliggande från bilnätex friliggande GC-bana, drift & underhåll Uppdelat på effekter på: Exponering-Risk-Konsekvens
26. Åtgärdseffekter MigrationseffektFotgängare och cyklister är friare och mer rörliga i sina vägval än bilister. Förbättrad miljö leder till fler fotgängare och cyklister Effekterna på antalet olyckor sällan god eftersom antalet fotgängare och cyklister tenderar att öka, men risken per trafikant minskar (samt att ökning av cykel- och gång är positiva effekter i sig själva)
28. Sammanfattning Dominerande olycksbild Olycksplats: Friliggande från huvudgatunätet (utanför modellernas användningsområde) Olyckstyp: Singelolyckor (och Mf-Cykel) Åtgärdseffekter Bristande kunskap om åtgärder utanför huvudgatunät Inte bara riskförändring utan även exponering, migration Åtgärdseffekter i korsning Huvud- och lokalgata problematisk rent tekniskt
29. Sammanfattning Mörkertal - Olyckor Sjukhusdata ger oss mycket bättre olyckstäckning än bara polisdata Men det finns fortfarande mörkertal för GC-olyckor Störst mörkertal då motorfordon inte är inblandat och/eller då skadorna är lindriga
