16.00 Autonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk, Anna Carlsson

1. Autonoma Drift- och Underhållsfordon för Cykelstråk
Anna Carlsson Tekn. Dr. Viveca Wallqvist Tekn. Dr.
CIT – Stiftelsen Chalmers Industriteknik SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

2. BAKGRUND
Ökad cykelpendling
Positiva Effekter
- Miljö
- Hälsa
Sedan 2008 utgör cyklister den
största gruppen av skadade väg-
trafikanter som vårdas på sjukhus
[VTI (2013) rapport 801]
=>Cyklar
Bilar
Negativa Effekter
- Olyckor
- Skador

3. BAKGRUND
Kan man få fler att cykla och
samtidigt minska risken för olyckor och skador?
”Om cykeln är på väg att bli ett fullvärdigt
alternativ till personbil och kollektivtrafik så bör
denna säsongsvariation minska.”
[TRAFA (2015) rapport 2015:14]
Dubbelt så många cykelresor
maj–okt jämfört med nov–apr
[TRAFA (2015) rapport 2015:14]
=>
Detta återspeglas även i
skadestatistiken
[VTI (2013) rapport 801]
=>
=> ~90% i tätort
=> 8 av 10 i singelolyckor
=> 44% pga brister i DoU*
*Drift- och Underhåll
=> Var tredje pga halka
Allvarligt skadade cyklister:
[VTI (2013) rapport 801]

4. BAKGRUND
Tid på dygnet
Fördelning
Allvarligt skadade cyklister (singelolyckor pga halka på is/snö)
Kan man få fler att cykla och
samtidigt minska risken för olyckor och skador?
Allvarligt skadade cyklister:
[VTI (2013) rapport 801]
Hälften av halkolyckorna
på is/snö inträffar på
morgonen mellan kl. 6−10
=>
Viktigt att säkerställa god
halkbekämpning före kl. 6
=>

5. SYFTE
Autonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk – Barmark
Pågående FFI-finansierad förstudie
Projektledare: Viveca Wallqvist (SP)
Mål: Skapa underlag för större projektansökan
=>
Förberedelser pågår för en större projektansökan
Planerat: Hösten 2016
Mål: Ta fram en körbar prototyp
=>

6. RESULTAT FÖRSTUDIE
Autonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk – Barmark
Dagens metoder för drift- och underhåll
Nyttor med autonoma drift- och underhållsfordon
=> Även till nytta för fotgängare och andra trafikantgrupper
=> Har begränsningar
=> Kräver intensiva arbetsinsatser på obekväma arbetstider
=> Kontinuerligt underhåll/övervakning + Komplement
=> Förbättrad arbetsmiljö
=> Frigör resurser från vården (minskad skaderisk + ökad folkhälsa)
=> Behöver inte ta pauser; kan köra på obekväm arbetstid

7. RESULTAT FÖRSTUDIE
Autonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk – Barmark
Frågeställningar – Exempel
*Dagens metod: Personalkostnad ~50% av kostnaden (=grov uppskattning)
=> Konfliktsituationer (cyklist, gångtrafikant, etc)
=> ”Misuse” (hackning, tolkning, …)
=> Körförhållanden & Körscenarier
=> Detektion, Optimering & Kvalitetssäkring
=> Användningsområden (säsongs-/ branschoberoende)
=> Kostnader*

8. Robotmaskiner (snöröjning, gräsklippning)
(Exempel: http://robotnyheter.se/2014/11/29/har-ar-robotarna-som-skoter-snorojningen/#more-28646)
STATE-OF-THE-ART
Sopsaltning (=vald snöröjningsmetod)
Har visat på god effekt
[Niska & Blomqvist (2016)]
Två varianter:
*Fördel: Olika redskap kan kopplas på beroende på säsong
(gräsklippare, grus- och lövsopare, transportörer, …)
Flygplatssnöplog (Yeti, Øveraasen)
(http://www.dagbladet.no/2015/10/27/nyheter/okonomi/hegnarno/snomaking/avinor/41695064/)
1) Integrerat i fordon
2) Kopplat till redskapsbärare*
[Niska & Blomqvist (2015) VTI-notat 29]
SaltlösningRedskapsbärareSopning

9. IDÉSKISS
Autonoma drift- och underhållsfordon för cykelstråk – Barmark II
=> Teknik från fordonsindustrin (radar/LIDAR/kamera + DGPS + IKT)
=> Flera användningsområden
(snöröjning, renhållning, cykelväg, flygplats, gräsklippning, inspektion, …)
=> Elektrifiering (miljö, buller, manövrerbarhet)
Utformning
=> Redskapsbärare
=> Autonom drift
=> Sensorpaket för positionering, uppkoppling, monitorering
=> Iterativt (Prototyp 1.0, prototyp 2.0, …)

10. TACK FÖR
UPPMÄRKSAMHETEN

11. Arbetet har utförts med stöd från programmet
Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, FFI