Vanliga frågor diskuterades, i samband med SGUs kurs om grundvatten 23 oktober 2014 i Luleå.

1. Vanliga frågor

2. När kan kommunerna
införa tillståndsplikt för
vattenborrning?

3. Utgå från miljöbalken
Brist på sött grundvatten = Risk för
saltvatten
ev PBL

4. Området kan vara
förorenat, kan man
borra för energi?

5. Ja, om man återfyller borrhålet
Beakta vattentäkter i omgivningen
Använd Normbrunn07
(kommentar) det går att beräkna ungefär
hur många fastigheter /ytenhet.
Återfyll med:
Vanligtvis en cement bentonit fyllning
med följande funktionskrav
1 Inte påverka grundvattnet kemiskt
2 Tåla frysning
3 Hydraulisk konduktivitet = 10 -9

6. Vad gör man om man
om man får saltvatten
vid vatten- respektive
energiborrning?

7. Tätning
Tryckning
…

8. Bör man fylla på vatten
i brunnar om den sinar?

9. Nej, vattnet flödar ut i omgivningen
och försvinner vanligtvis snabbt.

10. Vad har SGU för
information om
brunnar?

11. Vattenförsörjning vid permanentbostad,
antal personer (ungefärliga siffror)
• Allmän vattenförsörjning 8 000 000
• Grävd brunn 410 000
• Borrad brunn 640 000
• Vattenförening etc 150 000
1 200 000

12. Antal totalt inlagrade (inkl ej lägesbestämda) brunnar i SGUs Brunnsarkiv, 2014-03-27
Anvandning 1_Hushållsbrunn 2_Energibrunn
3_Övrig användning 4_Okänd användning
Antal
0
10000
20000
30000
40000
År
19761977197819791980198119821983198419851986198719881989199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013
Antal brunnar i SGUs brunnsarkiv, 1976 - 2013
Vatten:
ca 4000/år
Bergvärme:
ca 20 000/år
År 2013
Ej komplett

13. Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. Hushållsbrunnar
Totaldjup (m)
-100
-80
-60
-40
-20
0 19761977197819791980198119821983198419851986198719881989199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013
Mediandjup per år. Hushållsbrunnar. SGUs Brunnsarkiv 2013-12-06

14. Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. BergvärmeTotaldjup (m)
-200
-150
-100
-50
0
976977978979980981982983984985986987988989990991992993994995996997998999000001002003004005006007008009010011012013
Mediandjup per år. Energibrunnar. SGUs Brunnsarkiv 2013-12-06

15. Vilka problem finns
inom enskild
vattenförsörjning?

17. Problem med enskild vattenförsörjning
• Kvalitet (mikroorganismer, kemi)
• Kvantitet (låga grundvattennivåer - störst behov)
som kan kopplas till:
• Mänsklig påverkan
• Naturliga orsaker

18. Viktig information som SGUs kan bidra med
• Geologiska förutsättningar
• Grundvattennivå
• Topografi (flödesriktning)
• Förorenande objekt i omgivningarna
• Resultat av provtagning och analys
• Uppgifter om andra brunnar i omgivningen
• Brunnens egenskaper (Brunnsarkivet +
Normbrunn 07)

19. Provtagning av vatten
• Rekommendationer/allmänna råd från Livsmedelsverket
• Provtagning bör upprepas var 3:e år
• Många brunnar provtas ändå inte (!?)
• Borde vara en självklarhet vid köp av fastighet

20. Nya bedömningsgrunder kan ge stöd
• Lättillgänglig information
• Aktuell information
• Kartor
• Statistik
• Tabeller
• Texter
• Lätt att komma vidare-referenser
och länkar
• Tryckt utgåva - vart 6:e år
• Web- presentation ses över årligen

21. VILKEN
BEREDNING ??? Adsorption
Membran
filtrering Jonbyte Oxidation Desinficering Alkalisering
Ämne eller organism som skall
avskiljas
sandfilter
långsamfiltrering
biofilter(torrfiltrering)
VYR
katalytiskamassor
granuleradjärnhydroxid
aktivtkol
nanofiltrering
omvändosmos
anjoniskamassor
katjoniskamassor
blandmassor
luftning1
syre(luftens)
kaliumpermanganat
klorering
UV-bestrålning
alkaliserandemassor
lut,soda,kalk
Mikrober ** **
Arsenik **
Ammonium ** ** **
Fluorid ** **
Lukt och smak * * ** *
Aciditet ** ** **
Humus och färg * * ** ** **
Klorid **
Hårdhet **
Mangan ** ** ** ** ** * **
Nickel ** ** ** **
Nitrit, nitrat ** **
Radon ** **
Järn ** ** ** ** ** **
Svavelväte * ** * **
Bekämpningsmedel **
Uran **

22. Vad är det för skillnader
mellan grävda och
borrade brunnar?

23. Skillnader mellan grävda och borrade
brunnar - kvalitet
Grävda brunnar:
Ofta känsliga för mänsklig påverkan (främst
mikroorganismer, nitrat, nitrit,
bekämpningsmedel…)
Bergborrade brunnar:
Vanligt med naturligt orsakade problem (radon,
arsenik, uran, fluorid, klorid….)

24. Skillnader mellan grävda och borrade
brunnar - kvantitet
Grävda brunnar:
Grunda grävda brunnar känsliga för torka/låga
grundvattennivåer; sommartorka i söder,
vintertorka i norr
Bergborrade brunnar:
Bergborrade brunnar i låglänta/kustnära områden
indirekt känsliga pga. samband mellan låga nivåer
och höga kloridhalter

25. Mindre än var 5:e brunn har problemfritt vatten
Är vattnet tjänligt?
< 1/5 JA
3/5 JA, men med anmärkning
> 1/5 NEJ

26. Skillnader mellan
grävda och
borrade brunnar:
Fluorid

27. Skillnader mellan
grävda och
borrade brunnar:
Klorid
Djupare brunnar - ökad
risk för salt grundvatten?

28. Uran, radon och arsenik i bergborrade brunnar

29. Uppgifter om andra brunnar i omgivningen
Brunnsarkivets
kartvisare
Jorddjup
Brunnsdjup
Brunnars kapacitet
Tekniska uppgifter

30. Vad ska man tänka på
när man anlägger en
energibrunn?

31. Bra vatten
Dåligt vatten,
t ex salt
grundvatten
Vattenbrunn(berg)
med bra vattenkvalitet
Bergvärme kan ge dålig
vattenkvalitet. Återfyllning
kan hjälpa.

32. Bra vatten
Dåligt vatten, t
ex salt
grundvatten
Vattenbrunn(berg)
med bra vattenkvalitet
Två borrhål kan minska risk,
mindre energiförluster men
ökar kostnaden

33. Bra vatten
Vattenbrunn(berg)
med bra vattenkvalitet
Dåligt tätad brunn (t ex
bergvärme) kan ge dålig
vattenkvalitet

34. Foder i berg per år. Alla brunnar. SGUs Brunnsarkiv 2014-03-27
Foderrör i berg EJ_ANGIVET <2 m >=2 m
Antal
0
10000
20000
30000
40000
19761977197819791980198119821983198419851986198719881989199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013
Brunnens egenskaper (Normbrunn 07)
Foderrör i berg 1976 – 2013
Normbrunn97
Normbrunn07

35. Tillräckligt djup för att ge tillräckligt med energi
Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. Bergvärme
Totaldjup (m)
-200
-150
-100
-50
0
976977978979980981982983984985986987988989990991992993994995996997998999000001002003004005006007008009010011012013
Mediandjup per år. Energibrunnar. SGUs Brunnsarkiv 2013-12-06

36. Bergvärme i närheten av vattentäkter
• Avstånd till enskild vattentäkt: > 30 m
• Avstånd till allmän vattentäkt utan
skyddsområde: ?
• Primär skyddszon: Bör vanligtvis inte tillåtas
• Sekundär skyddszon: Kan tillåtas med
iakttagande av försiktighet
Se SGU:s svar på remisser

37. Hur snabbt sprider sig
föroreningar i marken?

38. Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt
mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan
• Från NV rapport 4852, Bedömning av
grundvattnets sårbarhet.
1 m 5 m 10 m
Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h
Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år
Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -
Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år
Torv 1 - 100 m/år > 1 d - -
Jordart Vattenhastighet
Djup till grundvattenytan
Tid till grundvattenytan

39. Uppskattning av strömningshastighet i olika kornstorlekar i den
mättade zonen

40. Hur kan man bedöma
saltrisk i bergborrade
brunnar?

41. Nationell modell för bedömning av
saltvattenrisk
Det är vanligt att man får salt grundvatten i bergborrade
brunnar. SGU har tagit fram en nationell modell för att
bedöma risken för höga kloridhalter. Salt grundvatten, dvs.
höga kloridhalter, är vanligt förekommande i bergborrade
brunnar. Förhöjda salthalter kan ha flera orsaker:
• relikt saltvatten från perioder då stora delar av landet var
täckt av salt havsvatten
• reaktioner med berggrunden som kan ge mycket höga
salthalter (”saltlake”)
• direktinträngning av havsvatten
• vägsalt, eller annan antropogen saltkälla

42. För att bedöma risken för höga kloridhalter i bergborrade
brunnar har SGU, med hjälp av regressionsanalys, tagit fram
en nationell modell. I arbetet med att ta fram modellen
testade vi olika faktorers betydelse för kloridhalten i vatten
från bergborrade brunnar.
De faktorer som visade sig ha störst betydelse för att förklara
kloridhalten är:
• det geografiska läget (nord-sydlig riktning och höjden över
havet),
• låglänta områden under den marina gränsen,
• avstånd till väg och
• avstånd till kust.

43. Risk för salt grundvatten i bergborrade
brunnar - Täby

44. Kloridhalt (mg/l)
0
100
200
300
Låg Hög Mycket hög
> 200 m från väg, > 200 m från kust
Kloridhalter för de
olika riskområdena.
Bergborrade brunnar.
20 % av brunnarna i
högsta klassen,
”Mycket hög”, har
kloridhalter > 100 mg/l
10 % av brunnarna i
klassen ”Hög” har
kloridhalter > 100 mg/l

45. Samband mellan kloridhalt och markytans
höjd över havet. Bergborrade brunnar.
Kloridhalt (mg/l)
0
50
100
150
200
250
Markytans höjd, m ö h
0 10 20 30 40 50 60
Kloridhaltens beroende av Höjdklass över MG, endast B C E F
Kloridhalt (mg/l)
0
50
100
150
200
250
Markytans höjd, m ö h
0 10 20 30 40 50 60
Kloridhaltens beroende av Höjdklass under MG, endast
0 - 10 mÖver marina gränsen Under marina gränsen

46. Samband mellan kloridhalt (mg/l) och avstånd till väg
g/l)
0
10
20
30
40
50
60
Avstånd till väg (m)
0 100 200 300 400 500 600
haltens beroende av avstånd till väg - klasser, jord
Olika klasser
Kloridhalt (mg/l)
0
10
20
30
40
50
60
Avstånd till väg (m)
0 100 200 300 400 500 600
Kloridhaltens beroende av avstånd till väg - klasser, berg
Olika klasser
Jordbrunnar Bergbrunnar

47. Kloridhalt (mg/l)
0
50
100
150
200
250
Avstånd till hav (m)
0 100 200 300 400 500 600
Kloridhaltens beroende av avstånd till hav, endast B C E F
Kloridhaltens beroende
av avstånd till hav.
Bergborrade brunnar

48. Lokala bedömningar behövs ofta:
Gör en grov bedömning utifrån den nationella modellen; höjd över havet, marina
gränsen, sedimentära bergarter. Se även SGUs länskartor
Gå igenom tidigare genomförda hydrogeologiska undersökningar
Vilka jordmäktigheter förekommer i området? Stora jorddjup medför en ökande
magasinerande förmåga för grundvatten och därmed minskad risk för
saltvatteninträngning under sensommaren
Vilka kloridhalter har brunnarna i ett aktuellt område? Ibland kan uppgifter om
kloridhalter finnas tillgängliga.
Vilka brunnsdjup brukar förekomma? Grunda brunnar enligt SGUs brunnsarkiv kan
indikera saltvattenrisk
Vilka erfarenheter har brunnsborrare? Brunnsborrarna har ofta god kännedom om
lokala förhållanden

49. Varför är
grundvattennivåerna
så låga under
sommaren?

50. Under våren och sommaren är växterna
aktiva och tar upp stora mängder av
markens vatten. Om växtligheten kommer
igång tidigt på våren tas därför
sammanlagt större vattenmängder upp av
växterna (och minskar därmed
grundvattenbildningen).

51. Vad ska man tänka på
när
grundvattennivåerna är
låga?

52. Man bör undvika att vattna gräsmattan och
tvätta bilen och att använda
”vattenslukande” apparater i hushållet,
som till exempel pool och badkar. I vissa
kustnära områden, till exempel Stockholms
skärgård, bör man vara försiktig med
vattenförbrukningen under sommaren,
även när grundvattennivåerna är normala

53. Vattnet i brunnen
räcker inte – vad kan
jag göra?

54. Ta först reda på om vattenförbrukningen har ökat eller om det är vattenmängden i brunnen som
minskat. Om inte förbrukningen ökat kan det vara idé att kontrollera om vattenbristen har tekniska
orsaker:
Läckage, till exempel på vattenledningar eller i kopplingar, hydrofor, hydropress eller
varmvattenberedare.
En sliten eller gammal pump. Om det finns sand eller andra partiklar i vattnet kan pumpen slitas
fortare.
För liten hydrofor. Den största belastningen på brunnen är oftast under två timmar på morgonen
och två timmar på kvällen. Har man en grund brunn med liten vattenkapacitet men god
vattenkvalitet kan det vara idé att försöka lagra vatten.
Om dessa orsaker kan uteslutas kan man vidta någon av följande åtgärder:
Högtryckspolning (eller tryckning).
Den absolut vanligaste metoden är att trycka brunnen. Med en högtryckspump öppnar man de
sprickor som kan vara igentäppta av till exempel kemiska utfällningar eller sprickfyllnader. Med
dagens borrteknik med höga lufttryck är det vanligt att borrhål "degar" om man endast får mindre
vattenmängder vid borrning. Med detta menas att borrkax blandas med inkommande vatten och
lägger sig som cement efter borrväggarna. Då verkar det som om brunnen är torr vid borrningen.
Genom att trycka eller spola ur brunnen försvinner oftast detta problem. Om en äldre brunn ska
tryckas bör brunnen spolas ren eftersom slam ofta lagrats på botten av brunnen. Detta slam kan
tryckas ut i sprickorna och missfärga vattnet eller täppa igen sprickorna.
Sprängning av brunnen.
Denna metod var vanligare tidigare. Den har numera oftast ersatts med tryckning av brunn.
Tekniken är att man spränger med dynamit i botten av brunnen. Genom den tryckvåg som bildas
rensas och öppnas eventuella sprickor. Riskerna med denna metod är dels att borrhål kan rasa, dels
att vattnet tar smak av dynamiten.
Fördjupning av brunnen eller borrning av en ny brunn kan ibland vara det bästa alternativet

55. Hur långt är det till
berg?

56. SGU har framställt en rikstäckande databas över jorddjup
som hanterar allt tillgänglig information som exempelvis
data från SGUs Brunnsarkiv och jordarter.
I höglänt terräng och i moränområden är jorddjupen
oftast måttliga, mindre än 10 meter. Större jorddjup, och
därmed längre till berg, förekommer främst i dalgångar
och i låglänta områden.
Man kan också få vägledning av information om
borrningar som gjorts i närheten av den plats där man
själv tänkt borra.

57. Vad ska man tänka på
när man planerar för
enskilt avlopp?

58. Vertikalt skyddsavstånd vid
avloppsinfiltration
• För att den mikrobiella avdödningen skall bli
tillfredställande bör avståndet mellan
infiltrationsytan och högsta grundvattenyta
ligga mellan 1-2 meter och inte understiga 1
meter någon gång under året
Foto: MaskinEntreprenörerna

59. Mät grundvattennivån genom att
1. Gräva en grop eller
2. Använd befintlig brunn, rör eller dyl
3. Ytvatten i närheten (genomsläppliga jordarter)

60. Jämför uppmätt grundvattennivå med
…med normala
grundvattennivåer under
olika delar av året; fördel att
mäta nivån under mars-
april-maj

61. Jämför grundvattennivån
med …
….grundvattenmagasinens
fyllnadsgrad. Ger ett mått på
grundvattennivån i oavsett
tiden på året.

62. Inströmningsområde
Utströmningsområde

63. Hur långt från en
avloppsanläggning bör
en brunn ligga?

64. En brunn bör om möjligt placeras högre i
terrängen, så långt från föroreningskällan som
möjligt. Risken för påverkan beror på
föroreningskällans art samt jordlagrens
mäktighet och genomsläpplighet.
Borrentreprenörens rekommenderade minsta
avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter. Om
man inte kan utesluta påverkan, bör
borrentreprenören täta brunnen till stort djup
eller avråda från borrning.

65. Problem kan undvikas innan de inträffar…….
Planera brunnens läge
Lämpligt avstånd mellan
föroreningskälla och
brunn beror på
- Grundvattenytans lutning
- Jordarts genomsläpplighet
och mäktighet
- Djup till grundvattnet

66. Sammanvägning av flera faktorer

67. Vattenskyddsområde?

68. Varför vattenskyddsområde?

69. Vattenskyddsområden
Grundvatten - bör sammanfalla med
grundvattendelaren
Ytvatten - hela avrinningsområdet ska omfattas
Skyddsområdet indelas i zoner beroende på tiden för
förorening att nå vattentäkten

70. Vad säger allmänna råden? 7 kap. 21 § MB
• ”Ett vattenskyddsområde bör omfatta vattentäktens
tillrinningsområde, såvida inte beslutsunderlaget visar att
skyddssyftet kan uppnås genom fastställande av ett mindre
område som vattenskyddsområde”
• Ju närmare uttagspunkten eller vid känsliga infiltrationsområden
desto starkare skydd för akuta och kontinuerliga föroreningar.
• Utanför dessa behövs framförallt skydd mot föroreningar som på
lång sikt kan påverka vattenkvaliteten negativt.

71. Syfte med vattenskyddsområde
– några saker att tänka på
1. Man kan fastställa skyddsområden där det idag
inte finns en vattentäkt
2. Man får inte införa andra restriktioner i
markanvändning än vad som är motiverat för att
uppfylla syftet
3. Det är inte säkert att skyddsområdet för en
grundvattentäkt sammanfaller med
tillrinningsområdet för grundvattenmagasinet

72. Hur dela in skyddszoner för
grundvattentäkter
• Vattentäktszon
• Primär skyddszon
• Sekundär skyddszon
• Tertiär skyddszon

73. Vattentäktszonen
• Avgränsas som ett område kring en uttagsbrunn eller
grupp av närbelägna uttagsbrunnar. Bör vara skyddad
för obehöriga, exempelvis genom låst inhägnad.

74. Primär skyddszon
Vid avgränsningen måste både uppehållstid i magasinet och
särskilt känsliga inströmnings-områden beaktas. Det kan
förekomma primära zoner på flera ställen inom ett
vattenskyddsområde. Primär zon avgränsas på geologiska/
hydro-geologiska grunder så att akuta föroreningsrisker
minimeras.
I jord bör den primära skyddszonen omfatta ett område så att
uppehållstiden från den yttre gränsen till vattentäktszonen
är minst 100 dygn.

75. Sekundär skyddszon
• Även den sekundära skyddszonen bör skyddas mot
markanvändning eller verksamheter som kan medföra
risk för förorening av grundvattnet.
• Ett lägsta krav på den sekundära skyddszonens
utbredning för grundvattentäkter i jordlager bör vara
att uppehållstiden från dess yttre gräns till
vattentäktszonen är beräknad till minst ett år

76. Tertiär skyddszon
• Omfattar de delar av vattenskyddsområdet
som inte omfattas av övriga zoner.
• Här är det viktigt att beakta föroreningar som i
ett långt tidsperspektiv kan påverka
vattentäkten negativt.

77. Vad regleras inom ett vattenskyddsområde?
• Hantering av
petroleumprodukter
• Kemiska
bekämpningsmedel
• Växtnäringsämnen
• Avloppshantering
• Upplag av avfall eller
snö
• Materialtäkter
• Schaktning, pålning etc.
• Transport av farligt gods
• Miljöfarlig verksamhet

78. Hur regleras det då?
• Tre typer: Förbud, Tillstånd eller anmälan.
• Det som kan vara förbjudet i den primära
zonen kan kräva tillstånd i den sekundära och
anmälas i den tertiära. Övergångsregler inte
ovanliga.

79. Grundvattenkartering-
hur gör SGU?

80. GRUNDVATTENRESURSER
SGUs roll
Undersöker, dokumenterar, beskriver och tillhandahåller
information om Sveriges geologi
SGUs roll - Grundvatten
Ansvarar för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet
Tillhandahålla ett hydrogeologiskt planeringsunderlag
Fungera som expertmyndighet
”Vår uppgift är att verka för en god hushållning och användning av grundvatten ”

81. Hur kan det underlag som SGU tar fram
användas?
Samhällsplaneringen
Vattenförsörjningsplaner, VA-planer, Översiktplaner
Del av underlag till framtagande av vattenskyddsområden
och vattentäkter
Vattenförvaltning
Uppfylla krav ställda i EUs ramdirektiv för vatten
(identifiering och karakterisering av betydelsefulla
grundvattenförekomster)
VISS
Miljömål
I arbetet med att nå miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god
kvalitet"

82. Grundvattenmagasin
Ett grundvattenmagasin
är en geologisk formation
(t.ex. en rullstensås) med
en sammanhängande
grundvattenzon.
Magasinen kan vara
stora,
t ex i våra rullstensåsar,
eller små som i morän.

83. HUR KARTERAR SGU
GRUNDVATTEN?
Arbete är indelat i fyra delar
• Sammanställning av befintlig information
• Brunnar i brunnsarkivet
• Genomförda utredningar
• Kartor
• Kompletterande undersökningar
• Geofysik
• Borrning
• Brunnsinventering
• Avgränsning
• Beskrivning

84. Grundvattenmagasin - Underlag

85. Hydrogeologiska kartor
Lokal (kommun)
skala 1:50 000
(pågår)
Regional (län)
skala 1:250 000
(klar)
Nationell
skala 1:1 miljon

87. Kompletterande undersökningar
• Nivåmätning
I brunnar och observationsrör
• Källinventering
• Geofysiska mätningar
Georadar, seismik
• Avvägning
• Borrningar
• Provtagning

88. Avgränsning
Rb1205

89. Isälvsavlagring

90. Grundvattenmagasin

91. På grundval av
geologisk karta,
information från olika
arkiv och
kompletterande
undersökningar…..
…görs en bedömning
av
grundvattenmagasinet
och dess
uttagskapacitet