Vilka är problemen med enskild vattenförsörjning? Vilka är skillnaderna mellan grävda och bergborrade brunnar? Bo Thunholm från SGU berättar.

1. Enskild vattenförsörjning
GeoArena, 17 Oktober 2012
Bo Thunholm, SGU

2. Enskild vattenförsörjning, dagordning:
• Bakgrundsinformation
• Problem med enskild vattenförsörjning
• Vilken befintlig information kan användas som stöd?

3. Vattenförsörjning vid permanentbostad,
antal personer (ungefärliga siffror)
• Allmän vattenförsörjning 8 000 000
• Grävd brunn 410 000
• Borrad brunn 640 000 1 200 000
• Vattenförening etc 150 000

4. Antal brunnar i SGUs brunnsarkiv, 1976 -
Antal totalt inlagrade (inkl ej lägesbestämda) brunnar i SGUs Brunnsarkiv, 2012-10-12
2012
Antal
40000
30000
Vatten:
ca 4000/år
20000
Bergvärme:
ca 20
10000
000/år
0
År 2012
Ej komplett
År
Användning Hushållsbrunn Energibrunn Övrig Okänd användning
Antal, totalt: 138 000 274 000 9 000 89 000 Totalt: 510
000

5. Brunnsdjupets förändring 1976 - 2012
0
-20
-40
-60
Vatten
-80
Energi
-100
-120
-140
-160
-180

6. Problem med enskild
vattenförsörjning
• Kvalitet (mikroorganismer, kemi)
• Kvantitet (låga grundvattennivåer - störst behov)
som kan kopplas till:
• Mänsklig påverkan
• Naturliga orsaker

7. Skillnader mellan grävda och
borrade brunnar - kvalitet
Grävda brunnar:
Ofta känsliga för mänsklig påverkan (främst
mikroorganismer, nitrat, nitrit,
bekämpningsmedel…)
Bergborrade brunnar:
Vanligt med naturligt orsakade problem (radon,
arsenik, uran, fluorid….)

8. Skillnader mellan grävda och
borrade brunnar - kvantitet
Grävda brunnar:
Grunda grävda brunnar känsliga för torka/låga
grundvattennivåer; sommartorka i söder,
vintertorka i norr
Bergborrade brunnar:
Bergborrade brunnar i låglänta/kustnära områden
indirekt känsliga pga. samband mellan låga
nivåer och höga kloridhalter

9. Mindre än var 5:e brunn har problemfritt
vatten
Är vattnet tjänligt?
< 1/5 JA
3/5 JA, men med anmärkning
> 1/5 NEJ

10. Skillnader
mellan grävda
och borrade
brunnar:
Fluorid

11. Exempel på naturliga variationer och påverkan,
Vellinge SGU, Grundvattennätet, Vellinge, station 1:7
Grundvattennivåer, meter under markytan
­2
”Opåverkad” ­3
Låga nivåer ­4
1976 och 1996 ­5
­6
­7
­8
­9
­10
­11
72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
SGU, Grundvattennätet, Vellinge, station 1:8
Grundvattennivåer, meter under markytan
­2
Påverkan fr o m ­3
1997; uttag från ­4
trafikplats ­5
­6
­7
­8
­9
­10
­11
72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

12. Vilken befintlig information kan
användas? förutsättningar
• Geologiska
• Grundvattennivå
• Topografi (flödesriktning)
• Förorenande objekt i omgivningarna
• Resultat av provtagning och analys
• Uppgifter om andra brunnar i omgivningen
• Brunnens egenskaper (Brunnsarkivet +
Normbrunn 07)

13. Geologiska förutsättningar: Jordart
och jorddjup
Olika skydd och transporttid

14. Olika geologiska kartor, SGUs kartgenerator
Exempel: jordarter

15. Grundvattnets nivå:
Grundvattensituationen,
anpassad för enskild
vattenförsörjning.
Redovisar avvikelse från
månadens normalvärde.

16. Grundvattnets nivå:
Grundvattenmagasinens
fyllnadsgrad. Ger ett mått på
grundvattennivån i oavsett
tiden på året.
Användbar exempelvis vid
planering av enskilt avlopp.

17. Topografi och föroreningskällor
Uppströms/nedströms
föroreningskälla

18. Provtagning av vatten
• Rekommendationer/allmänna råd från Socialstyrelsen
• Provtagning bör upprepas var 3:e år
• Många brunnar provtas ändå inte (!?)
• Borde vara en självklarhet vid köp av fastighet

19. Uppgifter om andra brunnar i
omgivningen
Brunnsarkivets
kartvisare
Jorddjup
Brunnsdjup
Brunnars kapacitet
Tekniska uppgifter

20. Brunnens egenskaper (Normbrunn 07)
Foder i berg per år. Alla brunnar. SGUs Brunnsarkiv 2012-10-12
Antal Foderrör i berg 1976 – 2012
40000
30000
20000
10000
0
Foderrör i berg Ej angivet <2 m >=2 m

21. Bedömningsgrunder för
grundvatten
Ny version nästan klar
Tidigare version från år 1999

22. Nytt för i år:

23. Tack
för
uppmärksamheten!