1. NVL-distans i samarbete med LKF
inbjuder till
Symposium i Kiruna 27 februari 2012
Distansutbildning som verktyg för
tillväxt i nordligaste Sverige
Välkomna !
2. 9.30 Inledning NVL-Distans, Torhild Slåtto
9.40 “Hur vi arbetar med flexibel
utbildning /distansutbildning i nordligaste
Sverige”
Inspel från
Lennart Andersson LKF, Hanna Niia, LKAB
Karin Simu och Mats Lindell, LTU
12.00-13.00 Lunch, hotell Ferrum
13.00 forts. från förmiddagen
Anna Norberg, Susanna Lörstrand Unga, Umeå
universitet
“What we know about the effect of education on
rural development”
Anna Guðrún Edvardsdóttir, Islands universitet i
Reykjavik
Gruppdiskussioner
15.30 Avslutning och kaffe
3. Över 60 000 km2 !
Ca 55 000 invånare
Välkomna till Lapplands kommunalförbund !
Välkomna till Kiruna !
4. 1. Vår region – våra naturliga förutsättningar
2. Vårt uppdrag
3. Våra erfarenheter av distansutbildning
och blandade undervisningsformer
Distansutbildning som
verktyg för tillväxt i
nordligaste Sverige
5.
6. Om vi vore en egen nation…
•Men vi hade dubbelt så stor areal som Belgien !
•Då hade LKF 60% av Islands areal
Islands befolkningstäthet ca 3 invånare per km2
(På den isfria delen ca 3.4 invånare per km2)
LKF:s befolkningstäthet ca 0.9 invånare per km2
Belgiens befolkningstäthet ca 340 invånare per km2
11. 1. Vår region – våra naturliga förutsättningar
2. Vårt uppdrag
3. Våra erfarenheter av distansutbildning
och blandade undervisningsformer
Distansutbildning som
verktyg för tillväxt i
nordligaste Sverige
13. 1989-90 LKF bildas
1990- De första högskoleutbildningarna
1999- Kraftfält Norr – samverkan inom
nya områden
2004- Samverkan för Gymnasieskolorna och
Vuxenutbildningarna…
2010- Nuläget…
15. Egen förvaltning under
gymnasienämnden från
1 januari 2010
Lapplands lärcentra – förvaltning
direkt under direktionen – från
1 juli 2010
Ett kommunalförbund
med två förvaltningar:
16. Kontinuerligt arbete med behovsinventering:
Näringslivets behov
Behov från offentlig
sektor
Enskilda invånares
efterfrågan
Gemensamma nämnare i
två eller flera av LKF-
kommunerna
= tillräckliga grupper
= genomförbart !
17. •Samverkan med arbetslivet – från start till mål !
•Samverkan med de båda nordligaste
universiteten – en förutsättning sedan 21 år!
•Samverkan – med varandra !
18. 1. Vår region – våra naturliga förutsättningar
2. Vårt uppdrag
3. Våra erfarenheter av distansutbildning
och blandade undervisningsformer
Distansutbildning som
verktyg för tillväxt i
nordligaste Sverige
19. Från Lappmarksmodellen till nätbaserade utbildningar:
Studenterna reser till
samlingar
Lärarna reser till
samlingar
Videokonferens
Lärplattformar
FirstClass
Videokonferens
M-star/Marratech
Lärplattformar
FirstClass
Videokonferens
Färre samlingar…
Färre fysiska möten…
1990 1995 2000 2005 2010
?
20. LKF argumenterade för färre
samlingar/resor och större
nyttjande av distansteknik !
Tillgänglighet prioriterades !
LKF argumenterade för balans
mellan samlingar – gärna på
lärcentra – och nyttjande av
distansöverbryggande teknik.
1990 1995 2000 2005 2010
LKF får allt oftare betona
vikten av fysiska
träffar, ämneshandledning, g
pstudier ”live”.
Kvalitet i
fokus ?
23. Vi har några beprövade ingredienser i skafferiet…
Fysiska träffar,
gruppdiskussioner,
närundervisning
Videokonferens med
envägs- eller
flervägskommunikation
Adobe för mindre
grupper och för
handledning
Våra lärplattformar
Arbetslivskontakter.
LiA, VFU, Praktik, Proje
ktarbeten
24. LKF:s utvärdering av utbildningar vid studiecentrat 98-99
•Studenter på decentraliserade utbildningar från Luleå tekniska
universitet
•Studenter vid dåvarande Vårdhögskolan i Boden
•”Distansgrupper” inom Kunskapslyftet (1997-2002)
•Undervisande lärare på de berörda utbildningarna
• Totalt ca 80 studerande och ca 15 lärare tillfrågade
Gemensamt för de utvalda utbildningarna var att de innehöll tre
huvudsakliga beståndsdelar:
- Videokonferens - Skriftlig kommunikation - Samlingar
(FirstClass)
25. Syftet med utvärderingen fokuserade nyttjandet av den
nya tekniken.
Frågeställningarna handlade om ljudkvalitet,
bildkvalitet, avbrott och störningar…
Fick man tillräcklig tekniksupport?
Ansåg de studerande att lärarna hade tillräcklig kunskap
om hur tekniken skulle nyttjas och vice versa...?
26. De tekniska frågeställningarna balanserades mot området
Kommunikation, gruppstorlek, pedagogik
Arbetshypotesen var att upplevda kvalitetsproblem i
utbildningarna skulle bero på tekniken i sig , eller på
kunskapen om hur den skulle nyttjas!
27. En klar majoritet av alla upplevda kvalitetsproblem hade
inte med tekniken att göra!
Vanliga upplevda problem var
- Bristande information om helhet, schema, inte minst inför
utbildningsstarten
- Bristande struktur i kurser (och i vissa fall oförberedda lärare)
- För lite kommunikation mellan sändningar eller samlingar
Vad skulle en motsvarande utvärdering få för resultat
idag ?
28. Tankar och slutsatser:
•Det mesta vi gör idag är faktiskt ”blandade undervisningsformer” !
•Den aktuella ”blandningen” varierar och ”receptet” har avgörande
betydelse för de studerandes framgång och måluppfyllelse !
•Fungerande teknik och tekniksupport är oerhört viktigt !
•Ännu viktigare än tekniken i sig är sammanhanget vi nyttjar den i !
29. Viktigast av allt är ”gamla” pedagogiska sanningar:
•Tydlig information inför och under utbildningen,
•Struktur
•Omväxlande arbetssätt
•Möjlighet till dialog/
gruppdynamik/aktivitet/laboration
•Att läraren behärskar kursen
•Att de studerande kan påverka sin
utbildning
•Tidig träff ”live” om utbildningen innehåller
distanskommunikation!
•Arbetslivsanknytning
30. Fler egna tankar och slutsatser:
•När vi nyttjar ny teknik får inte allt bli fokuserat på den – det finns inga
patentlösningar!
•De största skillnaderna beträffande IKT-användning mellan 1998 och 2011
finns inte i utbildningssektorn utan i arbetslivet och på vår fritid!
•Vi förbereder våra studerande för en helt annan verklighet idag jämfört med
för 15 år sedan…
31.
32. GÄLLIVARE. I helgen firade studenterna vid distanshögskolan
sin examen. Nu hägrar framtiden, jobb eller vidare studier.
- Utbildningen i bergteknik är relevant för ortens behov. Jag
vill gärna bo i Gällivare och här finns två stora gruvor, säger
Thomas Wettainen.
Högskoleingenjörer med berg som specialitet
Publicerad 04 juni
2008