SlideShare a Scribd company logo
1 of 47
Download to read offline
Resurser
för språkutvecklande praktik
inom sfi
Karin Sandwall, NC
Lotta Nyborg, Kompetenscentrum
Gotland
Innehållet, fokus
• Resurser för en individ- och arbetslivsrelevant
sfi-undervisning
– Forskning och beprövad erfarenhet (Skollagen)
– Koppla samman sfi-undervisningen och omvärlden
– Hur ser språkanvändningen/interaktionen ut?
• Situerad muntlig interaktion
• Potentiellt medierande resurser
– Didaktiska verktyg
• Integreringsuppgifter (praktikläxor)
Ordningen, arbetssättet
• Karins studie om sfi och praktik
– Språkanvändningen, integreringen sfi - praktik
• Lottas arbete med sfi och praktik
– Konkreta exempel organisation och didaktik
• Föreläsning, par-/gruppsamtal
• Spara frågor till t.ex. minglet + NCs
Facebookgrupper
• Powerpoint på www.andrasprak.su.se senare
Resursen bredvid dig
1. Jag heter XX och arbetar som
lärare/skolledare/? på Y-skolan i Z-stad.
2a) Vi har sfi med praktik och vi är bra på …
2b) Vi har inte sfi med praktik men jag vill veta
mer om…
Karins studie
Sfi enligt kursplanen
• Syfte
– ”en kvalificerad språkutbildning”
– ... funktionellt andraspråk ... för kommunikation och aktivt
deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv
• ”arbetsliv” först i kurs C
– … ska planeras och utformas tillsammans med eleven
– … anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga
kunskaper och långsiktiga mål (individualisering)
• Mål
– insikter i hur man lär sig språk
– inlärnings- och kommunikationsstrategier
för sin fortsatta språkutveckling
Sfi enligt arbetslinjen
• Kommunens mål – arbetslinjens mål
• ”Sfi-undervisningen [är] inte tillräckligt effektiv”
• ”…så snabbt som möjligt få ett arbete och därmed egen
försörjning” (Göteborg Stad 2007)
Sfi i Göteborg
• 6000 studerande
• 3000 integrationsplatser i ordinarie sfi + bransch-sfi,
yrkes-sfi
• ”aktivt påskynda språkutvecklingen”
• ”känna delaktighet i ett arbetslag”
• ”inblick i svenskt samhälls- och arbetsliv”
• ”branschintresse, yrkesskicklighet”
• Integrera lärandet på skolan och på
integrationsplatsen
Studien (1)
• Sfi-studerandes möjligheter till interaktion och
(andraspråks-)lärande på praktikplatser
• Hur kan man övergripande beskriva den interaktion som
praktikanterna deltog i på praktikplatserna?
– Kvantitativt – kvalitativt
• Är undervisningens innehåll relevant?
• Hur kan lärandepotentialen i de båda kontexterna i högre grad tas
tillvara och stärkas?
Studien (2)
• Ht 2006 – vt 2013
– Datainsamling ht 2007-vt 2009
• Personer (B/C)
– Merilinka, förskola, gymnasium (1,5 år)
– Noor, stor mataffär, fd analfabet, hemarbete (3,5 år)
– Roya, klädbutik, universitet, statistiker (2 år)
– Toma, vaktmästare kyrka, grundskola, mångsysslare (2,5 år)
• På praktikplats och i skola
– ordinarie sfi – inte bransch
– 2/3 dgr/v i 3-5 mån
• Metoder
 Observation +anteckningar
 Video-/audioinspelningar, 1-3 ggr
 Samtal-intervjuer (tolk)
 Insamlat material; texter, undervisning, foto
Resursen bredvid dig
– erfarenhetsutbyte!
• Lärde sig inte svenska
• Samtal 3 minuter
– Varför + varför?
• Språket – interaktionen
• Arbetsuppgifterna, plats och tiden
• Relationerna
• Vuxnas informella andraspråkslärande - ej
kunskap/erfarenhet av strategier
Språket, interaktionen – kvantiteten
(”De pratade så lite”)
1. Hur stor del av den inspelade tiden var praktikanterna ”i
interaktion” (inte enbart samtal)?
4-16% (41%, varav 85% med 2-3-åringar, upprepningar)
2. Ökade eller minskade interaktionen över tid?
Minskade
3. Hur stor andel (%) av den talade interaktionen var
transaktionell (om arbetets utförande, ej relationell)?
76-95%
4. Hur många minuter pratade praktikanterna i transaktionella
samtal med handledare/ arbetskamrater per praktikdag?
30 sek – 2 min
Språket, interaktionen - kvaliteten
– Klädbutik
– Cecilia och Roya
– Hämta tröjor
– Hur såg Cecilias instruktion ut?
Situerad muntlig interaktion
C Ta ner allt som är, eh, ljungen, ljungfärgen… [tittar/gest mot hörn/hylla] och galga det
till mej så är du snäll allting
R [går till hyllan, tar ner en hög ljusrosa tröjor, hämtar galgar bakom disken, går tillbaka
till bordet, sätter galgar i tröjorna
…
C Hej vill du ha hjälp?
Co Jag bara undrar om det var rea på den här
C Ja halva priset också
…
R [går till hyllan, tar ner en hög ljusrosa tröjor
lägger en hand på tröja, tar ett steg framåt, nickar mot/tittar på C]
C Ja-a
…
R [går tillbaka till bordet, galgar tröjor , lägger en hand på klädhögen, nickar mot/tittar
på C]
C Ja dom tar vi
R [fortsätter galga]
C [hand på klädhög] Dom ska på lagret. Lägg dom på samma plats som dom andra så är
du snäll
Hon hade själv, sa resten du
kan hämta den. /.../ Jag
chansade på vilka jag skulle ta.
/.../ samma modell som hon
hade. /.../ Det kanske är gud
som talade om för mig.
Språket, interaktionen – kvaliteten
 Ekologiskt lingvistiskt perspektiv (van Lier 2004)
 När aktiv/engagerad i situerad muntlig interaktion:
resurser/ledtrådar/stöd
 Stödjer tolkning, (inter-)aktion
 Yttrande/språk
 Kropp, gest, blick
 Hur/vad andra personer gör
 Fysiska miljön
 Artefakter (saker, text, bild) som används
 Tidigare (gemensamma) erfarenheter och kunskaper
 Potentiellt medierande resurser
 Tillsammans/samtidigt stöd för att ”läsa av” en situation
Möjligheter att interagera
och lära
• Medierande resurser stödjer
interaktionen/förståelse
– vad som sägs mindre viktigt
– ”läsande” av situationer
– Inga missförstånd,
inget behov fråga
• Medierande resurser
begränsar möjligheter lära
– ”för bra” stöd för förståelse
– Liten omfattning, begränsad vokabulär
• Fokus på arbetsuppgiften
• Lär inte automatiskt svenska på arbetsplatser…
Noor: Hon sagt med
munnen och gjort med
handen så jag visste vad
hon säger.
Roya: Vissa ord som,
vissa situationer som
jag förstår inte jag
gissade /…/ nån
upplevelse på nåt sätt
/…/ För mesta jag bara
gissade utan att tänka.
Roya: Det
behövdes inte
prata.
Att hantera praktiken…
 Nöjda
 Kunde hantera interaktionen och arbetsuppgifterna – kunde hantera
praktiken…
 Inte så nöjda
 Lärde inte svenska
 Använde inte vad de lärde i skolan på praktikplatserna
 Utnyttjade som gratis arbetskraft
 Alla anklagade sig själva, frustrerade, besvikna. Hur lära sig? Hur stötta?
 Avslutade praktikperioden
Sfi-undervisning
Praktikplatser
Vardags-, samhälls-,
arbetsliv
10 nya ord, ”berätta
lite”, spontana
berättelser
Två skilda världar och språk
• Ingen integrering
– Undervisningen inte relevant
• Två skilda världar – två skilda språk
– Skolsvenska – vanlig, riktig svenska
C: En del säger att det finns två sorters svenska – som lärarna
pratar, långsamt och så finns det vanlig svenska med konstiga ord
och snabbt. På praktiken ska ni träna den vanliga svenskan. På
praktiken finns det riktiga språket, det vanliga språket.
S: I skolan är det inte på riktigt, där pratar jag bara med andra
invandrare.
Roya: I skolan man får
nån artikel som är
jättesvåra ord som man
ska jobba med /…/ men
det är såna ord som
förekommer aldrig [på
praktikplatsen]
Funktionellt, autentiskt språk
– kommunikationssätt
Talat
Nära
Dialogiskt, direkt feedback
Förståeligt, funktionellt
där och då, tack vare
medierande resurser
Skrivet
Distanserat
Monologiskt, ingen
direkt feedback
Förståelsen
beroende av språket
Efter Magnusson (2009)
Interaktion I en
situation, på
praktikplats (i skolan)
Interaktion OM en
situation på en
annan plats
Sfi-undervisning,
Praktikplatser
Arbete
med språket;
fokus på form
/vokabulär,
analysera;
reflektera,
jämföra
Språket
i arbete;
observera,
reflektera,
pröva
(Semi-)autentiska texter,
Integreringsuppgifter
Ta med ut
(”bringing the inside out”)
Kopplingsfrågor
Vardags-, samhälls-,
arbetsliv
Hämta in
(”bringing the outside in”)
Sandwall 2013
 Vad?
 av läraren formulerat uppgifter/praktikläxor för samtal
på praktikplats och för undervisning
 Förbereds, tas med ut - genomförs, efterarbetas
 Lottas exempel, avhandlingen (bilaga 5)!
 Varför?
 öka möjligheterna till
 aktivt deltagande i interaktion i båda kontexterna
 Stödjer handledaren och praktikanten att samtala/lära
 Stödjer integreringen av (in-)formellt lärande sfi – praktik
 Synliggör undervisningens relevans och lärandemöjligheter på
praktikplatsen
Didaktiska verktyg
– integreringsuppgifter
Integreringsuppgifter
1. Interaktion
2. Relationer
3. Arbetsuppgifter
4. Lärande i olika kontexter
Kommunikationssätt
Talat
Nära
Dialogiskt, direkt feedback
Förståeligt där och då,
tack vare medierande
resurser
Skrivet
Distanserat
Monologiskt, ingen
direkt feedback
Förståelsen
beroende av språket
Efter Magnusson (2009)
Interaktion I en
situation, på
praktikplats (i skolan)
Interaktion OM en
situation på en
annan plats
Lottas arbete med sfi och praktik
• ”Att hantera praktiken” av Karin Sandwall
• Utvecklingsbehov av vår språkpraktik
• Statsbidrag för utbildning i sfi 2014
Sfi med praktik på Gotland
– bakgrund
Språkpraktik och
arbetslivsorientering
Ett sfi-utvecklande projekt på
Kompetenscentrum Gotland i Visby
SPRAO
Kompetenscentrum Gotland
www.gotland.se/kompetenscentrum
• Kopplingsfrågor i klassrummet
• Integreringsuppgifter – praktikläxor
• Utvecklad samverkan mellan lärare och
handledare
Arbetsmodell
- vår tolkning av Sandwalls arbetsmodell
1. Kartläggningssamtal
2. Praktiksamordnare hittar praktikplats
3. Introduktionsmöte på praktikplatsen
4. Lektion med förberedelser inför praktiken
två timmar/vecka
5. Lektion med praktikläxa två timmar/vecka
6. Lärare besöker praktikplatsen
7. Utvärdering
Så arbetar vi
Foldrar
Förberedande lektioner
• Vad är syftet med praktik
• Hur kan man få ut så mycket som möjligt av praktiken
– Strategier för informellt lärande
• Olika språk i skolan och utanför skolan
• Farhågor
• Vad ska bli intressant, spännande, roligt?
• Tidigare erfarenheter av praktik/jobb
• Ska man ha speciella kläder? Skyddsutrustning? Sekretess?
• Sjukanmälan
• Säga du till chefen?
• Passa tider
• Titta i ögonen på den du pratar med
• Ta egna initiativ
• Var en god förebild för nästa praktikant
• Lära sig hantera Ipad och använda appen Skitch
• Du har nu börjat din praktik.
Första gången, eller någon av de första
gångerna, som du är på praktik ska du
fotografera med din Ipad. Ta ett foto på
entrén till din praktikplats. Kanske du kan
ta en selfie? Ett foto på dig utanför entrén.
• Fråga din handledare om du får ta ett foto på
honom/henne. Fråga också din handledare om
det går bra att ta några foton inne på arbetsplatsen.
• Du ska kunna berätta lite om din arbetsplats och lite om din
handledare för oss i SPRAO-gruppen på tisdag. Det behöver inte
vara någon längre intervju med din handledare. Det tar vi senare
under din praktikperiod. Det räcker med namn och yrke. Testa gärna
appen ”Skitch” om du vill. Där kan du skriva ord och rita direkt på
fotografiet.
Praktikläxa - presentera
Praktik på en vårdcentral
Praktikläxa - arbetsuppgifter
• Din andra praktikläxa är
att beskriva dina arbets-
uppgifter. Vilka olika moment
ingår? Vad gör du först?
Vad gör du sedan? Vad gör du sist?
Vad tycker du om det?
Är det roligt, svårt, lätt, spännande
eller jobbigt?
• Du kan till exempel berätta så här: …..
Språkflöde
Klassrum
Bearbetning
Analys
Reflektion
Jämförelser
Praktikplats
Observation
Reflektion
Insamling (iPad)
Pröva igen
Ta med ut
Hämta in
Resursen bredvid dig
– erfarenhetsutbyte!
Utskickat material – samtala med varandra
1. Skulle du vilja använda den här typen av uppgifter i
din verksamhet? Varför (inte)? Vad skulle du
eventuellt vilja ändra?
2. Vilken uppgift tror du skulle kunna fungera bäst
respektive sämst? Varför?
3. Ge varandra tips på andra typer av bra uppgifter som
rör praktik eller arbetsplatser!
Tack för oss!
Karins avhandling
• Att hantera praktiken – om sfi-studerandes
möjligheter till interaktion och lärande på
praktikplatser
• https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3202
9/1/gupea_2077_32029_1.pdf
Resurser för språkutvecklande praktik inom sfi
Resurser för språkutvecklande praktik inom sfi
Resurser för språkutvecklande praktik inom sfi
Resurser för språkutvecklande praktik inom sfi

More Related Content

More from Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet

More from Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet (20)

SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
SO och NO i ett andraspråksperspektiv: Vad särskiljer ämnesspråken?
 
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutvecklingTranslanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
Translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling
 
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågornaAtt utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
Att utmana och stötta de språkliga och kognitiva och förmågorna
 
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnenAtt utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
Att utveckla språk och tänkande genom skapande ämnen
 
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
Vi vet att muntlig interaktion är viktig – men hur åstadkommer vi den?
 
Att lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära inAtt lära ut vad inlärare kan lära in
Att lära ut vad inlärare kan lära in
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
 
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildningLitteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
Litteracitetsbegreppet i forskningen och som verktyg för andraspråksutbildning
 
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelseBedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
Bedömning och stöttning av andraspråkselevers textrörlighet och läsförståelse
 
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningenAtt räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
 
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtidenVuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
 
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
Kollegialt lärande för elevers språk- och kunskapsutveckling
 
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
Formativ och summativ bedömning av elevtexter inom sfi och grundläggande vuxe...
 
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
Nihad Bunar Nyanlända och lärande 150916
 
Bjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelseBjerregaard strategier för ordförståelse
Bjerregaard strategier för ordförståelse
 
Bjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalenBjerregaard frågor i marginalen
Bjerregaard frågor i marginalen
 
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnenBjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
Bjerregaard Framgångsrika läsare i alla ämnen
 
Bjerregaard informationstjuvar
Bjerregaard informationstjuvarBjerregaard informationstjuvar
Bjerregaard informationstjuvar
 
Åse Mårtensson, vuxkonferens
Åse Mårtensson, vuxkonferensÅse Mårtensson, vuxkonferens
Åse Mårtensson, vuxkonferens
 
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson LarssonMona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
Mona Åström och Anna-Karin Zachrisson Larsson
 

Resurser för språkutvecklande praktik inom sfi

  • 1. Resurser för språkutvecklande praktik inom sfi Karin Sandwall, NC Lotta Nyborg, Kompetenscentrum Gotland
  • 2. Innehållet, fokus • Resurser för en individ- och arbetslivsrelevant sfi-undervisning – Forskning och beprövad erfarenhet (Skollagen) – Koppla samman sfi-undervisningen och omvärlden – Hur ser språkanvändningen/interaktionen ut? • Situerad muntlig interaktion • Potentiellt medierande resurser – Didaktiska verktyg • Integreringsuppgifter (praktikläxor)
  • 3. Ordningen, arbetssättet • Karins studie om sfi och praktik – Språkanvändningen, integreringen sfi - praktik • Lottas arbete med sfi och praktik – Konkreta exempel organisation och didaktik • Föreläsning, par-/gruppsamtal • Spara frågor till t.ex. minglet + NCs Facebookgrupper • Powerpoint på www.andrasprak.su.se senare
  • 4. Resursen bredvid dig 1. Jag heter XX och arbetar som lärare/skolledare/? på Y-skolan i Z-stad. 2a) Vi har sfi med praktik och vi är bra på … 2b) Vi har inte sfi med praktik men jag vill veta mer om…
  • 6. Sfi enligt kursplanen • Syfte – ”en kvalificerad språkutbildning” – ... funktionellt andraspråk ... för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv • ”arbetsliv” först i kurs C – … ska planeras och utformas tillsammans med eleven – … anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål (individualisering) • Mål – insikter i hur man lär sig språk – inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling
  • 7. Sfi enligt arbetslinjen • Kommunens mål – arbetslinjens mål • ”Sfi-undervisningen [är] inte tillräckligt effektiv” • ”…så snabbt som möjligt få ett arbete och därmed egen försörjning” (Göteborg Stad 2007)
  • 8. Sfi i Göteborg • 6000 studerande • 3000 integrationsplatser i ordinarie sfi + bransch-sfi, yrkes-sfi • ”aktivt påskynda språkutvecklingen” • ”känna delaktighet i ett arbetslag” • ”inblick i svenskt samhälls- och arbetsliv” • ”branschintresse, yrkesskicklighet” • Integrera lärandet på skolan och på integrationsplatsen
  • 9. Studien (1) • Sfi-studerandes möjligheter till interaktion och (andraspråks-)lärande på praktikplatser • Hur kan man övergripande beskriva den interaktion som praktikanterna deltog i på praktikplatserna? – Kvantitativt – kvalitativt • Är undervisningens innehåll relevant? • Hur kan lärandepotentialen i de båda kontexterna i högre grad tas tillvara och stärkas?
  • 10. Studien (2) • Ht 2006 – vt 2013 – Datainsamling ht 2007-vt 2009 • Personer (B/C) – Merilinka, förskola, gymnasium (1,5 år) – Noor, stor mataffär, fd analfabet, hemarbete (3,5 år) – Roya, klädbutik, universitet, statistiker (2 år) – Toma, vaktmästare kyrka, grundskola, mångsysslare (2,5 år) • På praktikplats och i skola – ordinarie sfi – inte bransch – 2/3 dgr/v i 3-5 mån • Metoder  Observation +anteckningar  Video-/audioinspelningar, 1-3 ggr  Samtal-intervjuer (tolk)  Insamlat material; texter, undervisning, foto
  • 11. Resursen bredvid dig – erfarenhetsutbyte! • Lärde sig inte svenska • Samtal 3 minuter – Varför + varför? • Språket – interaktionen • Arbetsuppgifterna, plats och tiden • Relationerna • Vuxnas informella andraspråkslärande - ej kunskap/erfarenhet av strategier
  • 12. Språket, interaktionen – kvantiteten (”De pratade så lite”) 1. Hur stor del av den inspelade tiden var praktikanterna ”i interaktion” (inte enbart samtal)? 4-16% (41%, varav 85% med 2-3-åringar, upprepningar) 2. Ökade eller minskade interaktionen över tid? Minskade 3. Hur stor andel (%) av den talade interaktionen var transaktionell (om arbetets utförande, ej relationell)? 76-95% 4. Hur många minuter pratade praktikanterna i transaktionella samtal med handledare/ arbetskamrater per praktikdag? 30 sek – 2 min
  • 13. Språket, interaktionen - kvaliteten – Klädbutik – Cecilia och Roya – Hämta tröjor – Hur såg Cecilias instruktion ut?
  • 14. Situerad muntlig interaktion C Ta ner allt som är, eh, ljungen, ljungfärgen… [tittar/gest mot hörn/hylla] och galga det till mej så är du snäll allting R [går till hyllan, tar ner en hög ljusrosa tröjor, hämtar galgar bakom disken, går tillbaka till bordet, sätter galgar i tröjorna … C Hej vill du ha hjälp? Co Jag bara undrar om det var rea på den här C Ja halva priset också … R [går till hyllan, tar ner en hög ljusrosa tröjor lägger en hand på tröja, tar ett steg framåt, nickar mot/tittar på C] C Ja-a … R [går tillbaka till bordet, galgar tröjor , lägger en hand på klädhögen, nickar mot/tittar på C] C Ja dom tar vi R [fortsätter galga] C [hand på klädhög] Dom ska på lagret. Lägg dom på samma plats som dom andra så är du snäll Hon hade själv, sa resten du kan hämta den. /.../ Jag chansade på vilka jag skulle ta. /.../ samma modell som hon hade. /.../ Det kanske är gud som talade om för mig.
  • 15. Språket, interaktionen – kvaliteten  Ekologiskt lingvistiskt perspektiv (van Lier 2004)  När aktiv/engagerad i situerad muntlig interaktion: resurser/ledtrådar/stöd  Stödjer tolkning, (inter-)aktion  Yttrande/språk  Kropp, gest, blick  Hur/vad andra personer gör  Fysiska miljön  Artefakter (saker, text, bild) som används  Tidigare (gemensamma) erfarenheter och kunskaper  Potentiellt medierande resurser  Tillsammans/samtidigt stöd för att ”läsa av” en situation
  • 16. Möjligheter att interagera och lära • Medierande resurser stödjer interaktionen/förståelse – vad som sägs mindre viktigt – ”läsande” av situationer – Inga missförstånd, inget behov fråga • Medierande resurser begränsar möjligheter lära – ”för bra” stöd för förståelse – Liten omfattning, begränsad vokabulär • Fokus på arbetsuppgiften • Lär inte automatiskt svenska på arbetsplatser… Noor: Hon sagt med munnen och gjort med handen så jag visste vad hon säger. Roya: Vissa ord som, vissa situationer som jag förstår inte jag gissade /…/ nån upplevelse på nåt sätt /…/ För mesta jag bara gissade utan att tänka. Roya: Det behövdes inte prata.
  • 17. Att hantera praktiken…  Nöjda  Kunde hantera interaktionen och arbetsuppgifterna – kunde hantera praktiken…  Inte så nöjda  Lärde inte svenska  Använde inte vad de lärde i skolan på praktikplatserna  Utnyttjade som gratis arbetskraft  Alla anklagade sig själva, frustrerade, besvikna. Hur lära sig? Hur stötta?  Avslutade praktikperioden
  • 18. Sfi-undervisning Praktikplatser Vardags-, samhälls-, arbetsliv 10 nya ord, ”berätta lite”, spontana berättelser
  • 19. Två skilda världar och språk • Ingen integrering – Undervisningen inte relevant • Två skilda världar – två skilda språk – Skolsvenska – vanlig, riktig svenska C: En del säger att det finns två sorters svenska – som lärarna pratar, långsamt och så finns det vanlig svenska med konstiga ord och snabbt. På praktiken ska ni träna den vanliga svenskan. På praktiken finns det riktiga språket, det vanliga språket. S: I skolan är det inte på riktigt, där pratar jag bara med andra invandrare. Roya: I skolan man får nån artikel som är jättesvåra ord som man ska jobba med /…/ men det är såna ord som förekommer aldrig [på praktikplatsen]
  • 20. Funktionellt, autentiskt språk – kommunikationssätt Talat Nära Dialogiskt, direkt feedback Förståeligt, funktionellt där och då, tack vare medierande resurser Skrivet Distanserat Monologiskt, ingen direkt feedback Förståelsen beroende av språket Efter Magnusson (2009) Interaktion I en situation, på praktikplats (i skolan) Interaktion OM en situation på en annan plats
  • 21. Sfi-undervisning, Praktikplatser Arbete med språket; fokus på form /vokabulär, analysera; reflektera, jämföra Språket i arbete; observera, reflektera, pröva (Semi-)autentiska texter, Integreringsuppgifter Ta med ut (”bringing the inside out”) Kopplingsfrågor Vardags-, samhälls-, arbetsliv Hämta in (”bringing the outside in”) Sandwall 2013
  • 22.  Vad?  av läraren formulerat uppgifter/praktikläxor för samtal på praktikplats och för undervisning  Förbereds, tas med ut - genomförs, efterarbetas  Lottas exempel, avhandlingen (bilaga 5)!  Varför?  öka möjligheterna till  aktivt deltagande i interaktion i båda kontexterna  Stödjer handledaren och praktikanten att samtala/lära  Stödjer integreringen av (in-)formellt lärande sfi – praktik  Synliggör undervisningens relevans och lärandemöjligheter på praktikplatsen Didaktiska verktyg – integreringsuppgifter
  • 23. Integreringsuppgifter 1. Interaktion 2. Relationer 3. Arbetsuppgifter 4. Lärande i olika kontexter
  • 24. Kommunikationssätt Talat Nära Dialogiskt, direkt feedback Förståeligt där och då, tack vare medierande resurser Skrivet Distanserat Monologiskt, ingen direkt feedback Förståelsen beroende av språket Efter Magnusson (2009) Interaktion I en situation, på praktikplats (i skolan) Interaktion OM en situation på en annan plats
  • 25. Lottas arbete med sfi och praktik
  • 26. • ”Att hantera praktiken” av Karin Sandwall • Utvecklingsbehov av vår språkpraktik • Statsbidrag för utbildning i sfi 2014 Sfi med praktik på Gotland – bakgrund
  • 27. Språkpraktik och arbetslivsorientering Ett sfi-utvecklande projekt på Kompetenscentrum Gotland i Visby SPRAO Kompetenscentrum Gotland www.gotland.se/kompetenscentrum
  • 28. • Kopplingsfrågor i klassrummet • Integreringsuppgifter – praktikläxor • Utvecklad samverkan mellan lärare och handledare Arbetsmodell - vår tolkning av Sandwalls arbetsmodell
  • 29. 1. Kartläggningssamtal 2. Praktiksamordnare hittar praktikplats 3. Introduktionsmöte på praktikplatsen 4. Lektion med förberedelser inför praktiken två timmar/vecka 5. Lektion med praktikläxa två timmar/vecka 6. Lärare besöker praktikplatsen 7. Utvärdering Så arbetar vi
  • 30.
  • 31.
  • 33. Förberedande lektioner • Vad är syftet med praktik • Hur kan man få ut så mycket som möjligt av praktiken – Strategier för informellt lärande • Olika språk i skolan och utanför skolan • Farhågor • Vad ska bli intressant, spännande, roligt? • Tidigare erfarenheter av praktik/jobb • Ska man ha speciella kläder? Skyddsutrustning? Sekretess? • Sjukanmälan • Säga du till chefen? • Passa tider • Titta i ögonen på den du pratar med • Ta egna initiativ • Var en god förebild för nästa praktikant • Lära sig hantera Ipad och använda appen Skitch
  • 34. • Du har nu börjat din praktik. Första gången, eller någon av de första gångerna, som du är på praktik ska du fotografera med din Ipad. Ta ett foto på entrén till din praktikplats. Kanske du kan ta en selfie? Ett foto på dig utanför entrén. • Fråga din handledare om du får ta ett foto på honom/henne. Fråga också din handledare om det går bra att ta några foton inne på arbetsplatsen. • Du ska kunna berätta lite om din arbetsplats och lite om din handledare för oss i SPRAO-gruppen på tisdag. Det behöver inte vara någon längre intervju med din handledare. Det tar vi senare under din praktikperiod. Det räcker med namn och yrke. Testa gärna appen ”Skitch” om du vill. Där kan du skriva ord och rita direkt på fotografiet. Praktikläxa - presentera
  • 35. Praktik på en vårdcentral
  • 36.
  • 37.
  • 38. Praktikläxa - arbetsuppgifter • Din andra praktikläxa är att beskriva dina arbets- uppgifter. Vilka olika moment ingår? Vad gör du först? Vad gör du sedan? Vad gör du sist? Vad tycker du om det? Är det roligt, svårt, lätt, spännande eller jobbigt? • Du kan till exempel berätta så här: …..
  • 39.
  • 41. Resursen bredvid dig – erfarenhetsutbyte! Utskickat material – samtala med varandra 1. Skulle du vilja använda den här typen av uppgifter i din verksamhet? Varför (inte)? Vad skulle du eventuellt vilja ändra? 2. Vilken uppgift tror du skulle kunna fungera bäst respektive sämst? Varför? 3. Ge varandra tips på andra typer av bra uppgifter som rör praktik eller arbetsplatser!
  • 43. Karins avhandling • Att hantera praktiken – om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser • https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3202 9/1/gupea_2077_32029_1.pdf