"Förpackningsguide för dagligvaror. Från producent till konsument" (uppdaterad 2008-09-01), är avsedd att ge riktlinjer som underlättar vid utformning och design av nya förpackningar eller justering av existerande. Detta utifrån en bred helhetssyn för samtliga förpackningstyper i flödet av varor och information från producent till konsument. Förpackningsguiden består av två delar där Del 1 förklarar de grundläggande principerna vid framtagning eller ändring av förpackningar. I Del 1 finns också en ordlista som förklarar några av de ord och förkortningar som används i samband med förpackningar i dagligvarubranschen. Del 2 innehåller checklistor som är ett arbetsverktyg för att uppnå bästa möjliga hantering i varu- och informationsflödet. För att få helheten är det viktigt att stämma av med samtliga checklistor oavsett vilken förpackningstyp som är aktuell.

1. UT
GÅ
VA
SE
PT
EM
BE
R
20
08
Förpacknings-
guide
för dagligvaror
Från producent till konsument

2. ECR (”Efficient Consumer Response”) Europe sument. Nytta för konsumenten är ECRs led-
startades för drygt tio år sedan. Då visade nya stjärna. Allt arbete syftar till att öka effektivite-
rön inom varuförsörjningsområdet att handeln ten i varu- och informationsflödet och skapa
och leverantörerna kunde tillgodose konsumen- mervärde för konsumenten.
ternas behov bättre, snabbare och mer effektivt ECR delas in i de två huvudområdena efter-
genom att samarbeta i branschgemensamma och frågan och varuförsörjning. Efterfrågesidan
samtidigt konkurrensneutrala frågor. handlar om att arbeta med sortiment, produkt-
Ytterligare faktorer som bidrog till att ECR- introduktioner och kampanjer på ett effektivare
rörelsen tog fart var förbättringar inom informa- sätt. Exempel på varuförsörjningsfrågor är efter-
tionstekniken, ökande konkurrens, globalise- frågestyrd varupåfyllning innefattande frågor
ring och den nya större europeiska marknaden som automatiska datorbaserade beställningar och
som gjorde det möjligt att flytta varor och transportoptimering.
tjänster enklare över landsgränser. Samtidigt ECR Europe bildades 1994. Två år senare
utvecklades konsumentefterfrågan till att foku- bildades ECR Sverige av DLF (Dagligvaru-
sera på fler faktorer än tidigare, som bättre sorti- leverantörers Förbund) och SDH (Svensk Dag-
ment, lättillgänglighet, kvalitet, fräschhet och ligvaruhandel).
produktsäkerhet.
Alla dessa faktorer medförde en fundamental ECR Sveriges uppgift och mål är att:
förändring när det gäller branschens arbetssätt. • Sprida kunskap om ECR till samtliga aktörer
Den traditionella uppdelningen mellan leveran- inom den svenska dagligvarubranschen
törer på en sida och handel på den andra föränd- • Ta initiativ och medverka till branschakti-
rades. ECR har bidragit till, och bidrar fortsätt- viteter inom ECR-området och genomföra
ningsvis till att ta bort onödiga kostnader i utredningar och projekt när konkurrens-
varuflödeskedjan. Därmed ökar nyttan för kon- neutrala förutsättningar finns
sumenterna. Effekterna har varit stora för • Genomföra utbildningar, seminarier och
branschen och ECR-arbetssättet fortsätter att ge konferenser under namnet ECR-FORUM för
positiva utslag. alla nivåer i branschföretagen
ECR handlar om att skapa en helhetssyn på
hela värdekedjan under varans väg från under- För mer information se www.ecr.se
leverantörer, producenter och detaljister till kon-
Dagligvaruleverantörers Svensk Dagligvaruhandel
Förbund (DLF) (SDH)
DLF har cirka 160 medlemsföretag, som producerar SDH är en sammanslutning av handelsföretagen
och importerar merparten av alla varor som säljs i Axfood Sverige, ICA Sverige, Coop Sverige och
Sveriges dagligvarubutiker. DLFs affärsidé är att BergendahlsGruppen. Ändamålet med verksam-
utveckla och inspirera företag och ledare i daglig- heten är att tillgodose konsumenternas intressen.
varuindustrin för ökad kund- och konsumentnytta. Vidare ska SDH samordna och optimera daglig-
DLF företräder också medlemsföretagen i konkurrens- varuhandelns insatser på utvecklingsområden av
neutrala branschfrågor i relationen med myndigheter, konkurrensneutral natur. SDH arbetar för tre
handeln med flera intressenter. områden: Produktsäkerhet, Näringspolitik och
www.dlf.se Logistik.
www.dagligvaror.se
ARBETSGRUPP
Förpackningsguide för dagligvaror har tagits fram
av en av ECR Sverige tillsatt arbetsgrupp, bestående av följande personer:
Lars Bernhardsson, ICA Sverige, Per-Arne Gustafsson, Metsä Tissue, Ingemar Hansson, ECR Sverige, Anita Kasselstrand, Procordia Food,
Mia Lenman, GS1 Sweden, Ivan Lundmark, Axfood Sverige, Mikael Moberg, BergendahlsGruppen, Bert Rosenquist, Sardus,
Christina Stockinger, ICA Sverige, Anders Vesterblom, Coop Sverige, Ebru Yildirim, Axfood Sverige, Stefan Hasselgren, Kraft Foods Nordic,
Leif G. Johansson, Lantmännen AXA, Anna Thelander, ECR Sverige.
UTGIVARE: ECR Sverige, Box 1178, 111 91 Stockholm
Tel: 08 - 50 10 10 00, Fax: 08 - 50 10 10 01, E-post: info@ecr.se, www.ecr.se
REDIGERING OCH LAYOUT: Kerstin Fahlskog och Cati Galli
ILLUSTRATIONER: Dick Holst
TRYCKERI: EO Grafiska
ECR Sverige innehar exklusiv rätt att ändra i texten.
Varje mångfaldigande av texten för kommersiellt bruk förbehålles ECR Sverige.

3. Förpackningsguide
för dagligvaror
Från producent till konsument
Förord
Varför behövs det en Förpackningsguide för dagligvaror?
Förpackningen har under många år haft tre huvudsyften:
• att skydda och innesluta produkterna
• att vara bärare av varumärket
• att vara informationsbärare till konsument.
Under de senaste decennierna har förpackningen också utvecklats till en
av hörnpelarna för effektiv logistik. Det innebär att förpackningen dels ska
bära mer information till nytta för distributionen från producent till konsu-
ment, dels passa in i en allt rationellare fysisk hantering.
Varu- och informationsflödet från producent till konsument har blivit
alltmer komplext, vilket påverkar den som säljer och tillhandahåller förpack-
ade varor. Fler önskemål och krav ställs på och från aktörerna på marknaden.
Förpackningsguide för dagligvaror är avsedd att ge riktlinjer vid utformning
och design av nya förpackningar eller justering av existerande.
I den här utgåvan, uppdaterad i september 2008, har anpassningar gjorts
mot ECR Europes Blue Book ”Shelf Ready Packaging”.
Förpackningsguiden behandlar olika förpackningar som en helhet där
konsumentförpackningen är en del i denna helhet från producent till
butikshyllan och utgångskassan i butik. Helheten består av konsument-
förpackningar, ytterförpackningar, samlingsförpackningar och pallar. För-
packningsguiden behandlar dock inte konsumentförpackningen ur ett strikt
konsumentperspektiv såsom förvaring och hanterbarhet i hemmet.
Sist i Del I finns en ordlista och aktuella webbadresser.
I Del II av Förpackningsguiden finns checklistor att använda under
processen vid utveckling av nya förpackningar eller justering av
befintliga. Genom att använda checklistorna skapas rätt förutsättningar
för förpackningens hantering genom alla led från producent till
butikshylla och konsument. Det är viktigt att alla checklistorna stäms av
oavsett vilken förpackningstyp som är aktuell.
Förpackningsguide för dagligvaror är framtagen i nära samarbete mellan
dagligvarubranschens olika representanter. Initiativtagare är ECR Sverige.
Förpackningsguiden finns tillgänglig på ECR Sveriges hemsida
www.ecr.se där de uppdateringar som kommer efterhand blir utlagda.
Möjlighet finns att från hemsidan skriva ut hela guiden eller check-
listorna separat.

4. Innehåll
Del I
Kapitel 1 – Bred helhetssyn och konsumenten i fokus 3–7
Så kan det gå till
Vägledande riktlinjer
Krav och önskemål
Förpackningen som informationsbärare
Kapitel 2 – Konsumentförpackningar 8–9
Hållbar märkning och exponering
Kapitel 3 – Ytterförpackningar 10 – 12
Märkning
Säljfärdiga förpackningar
Kapitel 4 – Samlingsförpackningar 13
Märkning
Kapitel 5 – Pallar 14 – 16
Att skapa en pall
Kapitel 6 – Modulsystem 17 – 18
Effektivt varuflöde bygger på moduler
Kapitel 7 – Märkning 19 – 22
GS1-artikelnummer och streckkoder
Att välja numreringsprincip
Streckkoder
Val av streckkod
Tryckkvalitet på streckkoder
Rätt information
Streckkodens placering
Kapitel 8 – Artikelinformation 23
Vad har artikelinformation med förpackningen att göra?
Nyckeln till information
Hur går det till?
GS1s mätregler
Ordlista 24 – 26
Webbadresser 26
Del II
Checklistor 27 – 31
Konsumentförpackningar – KP
Ytterförpackningar – YF
Samlingsförpackningar – SF
Pallar

5. D
EL
1
I
Kapitel
Bred helhetssyn och konsumenten i fokus
Detta kapitel belyser generellt flödet av varor Konsumenten måste hela tiden stå i fokus.
från producent till konsument, informationen Samtidigt måste alla krav och önskemål från
om detta flöde och de förpackningstyper som producent fram till konsument beaktas och
systemet bygger på: vägas in i de beslut som fattas.
Förpackningen ska vara rationell och effek-
• Konsumentförpackning tiv att transportera och hantera, den ska vara
• Ytterförpackning informativ och säljande i butik och den ska
• Samlingsförpackning vara funktionell för konsumenten. Förpack-
• Pall ningen ska skydda och bevara produkten från
producent till konsument. För vissa varor kan
den även bidra till att förlänga hållbarheten.
En central faktor vid utveckling av nya för- Förpackningen är också ett viktigt hanterings-
packningar och vid översyn av befintliga är hjälpmedel, som ska fungera på lastpallar och
att ha en bred helhetssyn. i containrar.
Förpackningens funktion som produktskydd och
hanteringshjälpmedel från varuproducent till
butik och konsument.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 3

6. Så kan det gå till
I korta drag kan man beskriva hanteringen på turlåda eller en låda av engångstyp, som är
följande sätt: öppen eller lätt öppningsbar upptill och som
Förpackningstillverkare förser producenten kan staplas på en lastpall.
med förpackningsmaterial eller färdiga för- Pallen skickas till ett färdigvarulager, där-
packningar. Hos varuproducenten fylls varor- efter till en distributionscentral eller direkt
na i konsumentförpackningar, ofta i direkt till butik. Det är viktigt att tänka på att en
anslutning till produktionslinjen. vara ofta hanteras i flera olika led innan den
Ibland sker både förpackningstillverkning når butiken.
och fyllning som en del av produktionspro- Genom hela distributionskedjan hanteras
cessen. Ett exempel på en sådan process är pallarna med hjälp av gaffeltruckar.
mjölk. I distributionscentralen sker orderplock-
Konsumentförpackningarna packas sedan ning och ytterförpackningarna placeras i rull-
i en ytterförpackning, antingen returlåda eller containrar alternativt på lastpallar för trans-
av engångstyp, som staplas på en lastpall. port till butik.
Ytterförpackningen kan även vara en pall. Vid utformning av både konsument- och
När ytterförpackningen eller produkten ytterförpackning är det viktigt att ta hänsyn
inte kan staplas direkt på lastpall används en till att varorna hanteras många gånger på sin
samlingsförpackning. Det är antingen en re- väg från producent till butikshyllan och där-
4 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

7. ifrån till konsument. Samma gäller vid val av ningsmaterial av plast bör detta vara godkänt
förpackningstyper, såsom flaska och bricka av Normpack (www.packforsk.se). Val av ma-
och vid valen av förpackningsmaterial och terial för konsument- och ytterförpackningar
materialens tjocklekar. bör ske utifrån ståndpunkten att den totala
Ytterförpackningar tillverkas ofta av well- miljöbelastningen är minsta möjliga.
papp eller plast. Det är material som funge- Påfrestningarna kan vara stora. Därför är
rar i existerande återvinnings- och retursys- det viktigt att se konsumentförpackningen
tem. För konsumentförpackningen finns ma- och dess ytterförpackning som en enhet som
terial som kartong, plast, glas och plåt. Om ska klara alla dess hanteringar fram till hyllan
livsmedel kommer i kontakt med förpack- i butiken.
Vägledande riktlinjer
För varu- och informationsflödet finns stan- För att informationsflödet ska fungera
darder utgivna av bland andra ISO, Interna- finns ett regelverk från GS1 (www.gs1.se).
tional Standardisation Organisation, SIS, GS1-artikelnummer (GTIN – Global Trade
Swedish Standards Institute (www.sis.se). En Item Number) och streckkod ska finnas på
basmodul 600 x 400 mm har utarbetats av konsumentförpackningar och ytterförpack-
SIS i samarbete med dagligvarubranschen. ningar. Pallar och i förekommande fall sam-
Denna modul ska vara vägledande vid ut- lingsförpackningar ska ha var sitt GTIN för
formning av alla slags förpackningar. Den identifiering i artikelinformation, se kapitel
kommer då att passa på lastpallen oavsett om 8 Artikelinformation.
den har måtten 800 x 1200 mm eller 1000 x Pallar ska märkas med GS1 palletikett.
1200 mm. Den senare förekommer i vissa Den innehåller till exempel information om
europeiska länder. antal ytterförpackningar och deras GTIN.
Vid utveckling av nya förpackningar finns Med scanneravläsning och/ eller överföring
en rad olika faktorer att ta hänsyn till. Bland av meddelande via EDI kan olika funktioner,
de viktigaste är att storleksmässigt stämma exempelvis ankomstkontroll, i varu- och in-
av de olika förpackningstyperna. Konsument- formationsflödet effektiviseras.
förpackningen bör utformas så att ytterför- Vidare finns branschöverenskommelser
packning och pall fylls upp väl. och rekommendationer för exempelvis arti-
kelinformation, (www.gs1.se) och för pall-
höjd.
OBS!
Förpacknings-
guiden är avsedd att ge
riktlinjer vid utformning
och design av nya förpack-
ningar och justering av AVGRÄNSNINGAR
existerande. Förpackningsguide för dagligvaror
behandlar olika förpackningar som en
UNDANTAG helhet där konsumentförpackningen är
Vid speciella förutsättningar kan undantag en del i denna helhet från producent till
från standard, branschöverenskommelser butikshyllan och utgångskassan i butik.
eller liknande vara motiverade. Ett exempel Den behandlar förpackningens funktion,
kan vara om besparingen eller effektivi- men inte dess miljöbelastning. Guiden
tetsvinsten i ett led överstiger motsvarande behandlar inte konsumentförpackningen
negativa effekter i andra led. Överenskom- ur ett strikt konsumentperspektiv såsom
melser kan då träffas mellan berörda parter. förvaring och hanterbarhet i hemmet.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 5

8. Krav och önskemål
I varu- och informationsflödet ingår många led och i varje led finns
aktörer, som har krav och önskemål på förpackningen. De varierar
beroende på produkt och vilket led i kedjan det gäller. Allt det som
görs är för konsumentens bästa. Här är några exempel:
• Maxvikten 15 kg gäller för ytterförpack-
ning, som kommer att plockas/hanteras
manuellt, om inte berörda parter kom-
mit överens om annat.
LEVERANTÖREN
• Förpackningskostnaderna ska vara så
låga som möjligt.
• Konsument- och ytterförpackningar ska
vara lätta att fylla och försluta.
BUTIKEN
• Ytterförpackningen ska vara märkt så
att det är lätt att identifiera innehållet.
• Streckkoden på såväl ytterförpackning
som konsumentförpackning ska vara så
TRANSPORTÖREN
tydlig att den kan läsas med scanner.
• Pallöverhäng kan orsaka godsskador och
bör därför undvikas. • Ytterförpackningen ska vara lätt att
öppna.
• Tydlig märkning på pallarna, enligt
gällande regelverk. • När ytterförpackningen är en bricka ska
kanten vara så hög, att konsumentför-
• Två pallar, med pallhöjden högst 1250
packningarna står stadigt, när ytterför-
mm inklusive lastpall, på varandra ger
packningen öppnats.
lägre transportkostnader.
• Säljande information på konsumentför-
packningen ska vara väl synlig, även när
förpackningen står på en bricka i hyllan.
• Antalet konsumentförpackningar i
en ytterförpackning bör anpassas
så att fyllnadsgraden optimeras
DISTRIBUTIONSCENTRALEN samtidigt som butiksom-
• Ytterförpackning och pall ska vara lätta sättningen för artikeln
att identifiera både i klartext och med blir tillräckligt snabb.
streckkod.
• Streckkoden ska vara tryckt med tydliga
kontraster för att kunna avläsas med
scanner.
• Olika ytterförpackningar ska kunna
blandas i en rullcontainer eller på en KONSUMENTEN
lastpall, utan att godsskador uppstår. • Informationen på
• Ytterförpackningarna ska vara modul- förpackningen ska vara lättläst.
anpassade för att ge bästa fyllnadsgrad • Konsumentförpackningen ska vara lätt
i rullcontainern eller på lastpallen. att öppna och att använda.
6 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

9. Förpackningen som informationsbärare
För varje led i varuflödet har förpackningen en möjligheterna till utvärdering av kampanjer.
viktig roll som informationsbärare. Konsu- Dessutom kan man med hjälp av POS-data
mentförpackning, ytterförpackning, samlings- effektivisera varuflödet.
förpackning och pall är alla informationsbära- Streckkodens läsbarhet och placering på
re, men på olika sätt. Informationen förekom- konsument- och ytterförpackningar samt på
mer dels i form av artikelnummer och streck- pallar är viktig. Trycket måste vara av sådan
kod, enligt GS1s regelverk, dels i form av kvalitet att streckkoden kan avläsas med
klartext. Streckkodsmärkningen är en av scanner även efter det att förpackningen och
förutsättningarna för att, internt och mellan pallen har hanterats genom hela distribu-
olika aktörer, effektivisera verksamheten. tionskedjan.
GTIN och streckkod på ytterförpack-
ningar och pallar är ett medel för logistisk ef-
fektivitet i hela distributionskedjan. Det är
ett sätt att till exempel underlätta ankomst-
kontroll och att säkerställa att rätt pallar
sätts in i och tas ut ur lagret. Den kan se till
att rätt ytterförpackningar plockas från pal-
len och faktureras.
På konsumentförpackningen kan det fin- Streckkodens
nas innehållsdeklaration, anvisningar för an- läsbarhet och placering är viktig.
vändare, bäst-före-datum och uppgift om
vem konsumenten ska kontakta för mer in-
formation om varan. Konsumentförpack- Den information som finns på förpackningen
ningen ska vara försedd med streckkod. Den- kan förutom att användas för identifikation
na registreras i butikens utgångskassa för att även användas för spårbarhet och ursprungs-
ge konsumenten information om varans pris. märkning.
Scanneravläsning i butik (POS-data, Point En pusselbit i ett effektivt varu- och in-
of Sale) bildar underlag för betalning och för- formationsflöde är att det för en förpackning
säljningsstatistik. Den kan bland annat an- finns artikelinformation (tidigare VCD, läs
vändas för att utvärdera hur en produktintro- mer i kapitel 8 Artikelinformation). Där
duktion lyckats eller för att utläsa försälj- finns uppgifter om längd, bredd, höjd, antal
ningsutvecklingen totalt eller på enskilda konsumentförpackningar i en ytterförpack-
artiklar. ning, antal ytterförpackningar på en lastpall,
Direkt utbyte av POS-data mellan är ytterförpackningen en slitslåda eller en
handelsföretag och dess leverantörer ökar wrap-around-förpackning etc.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 7

10. Konsumentförpackningar
2
Kapitel
Det finns många varianter Andra benämningar på
på konsumentförpackningar.
konsumentförpackning
kan vara:
• Consumer Unit
Konsumentförpackningen ska göra varan • Kfp
säljande genom tilltalande design och dekor • K-pack
samt skydda och bevara produkten. • Primärförpackning
Exempel på andra faktorer att ta hänsyn • Multipack
till när man utformar en konsumentförpack- • Flerpack
ning är produktinformation, storlek på för-
packningen samt att den är lätt att öppna
och återförsluta.
Konsumentförpackningens yttermått är
viktiga. De ska tillsammans med ytterför- logistiska effektiviteten försämras. En redu-
packningen anpassas till Modulsystemet, se cerad fyllnadsgrad påverkar risken för godss-
kapitel 6 Modulsystem. Hänsyn ska tas till kador när pallar ställs på varandra.
materialtjockleken i ytterförpackningen. Butikernas inredning är en annan viktig
Fyller ytterförpackningarna inte lastpallens faktor att ta hänsyn till. Butiksinredningen
bottenyta reduceras fyllnadsgraden och den är anpassad till basmodulen 600 x 400 mm.
8 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

11. Hållbar märkning och exponering
Märkningen på konsumentförpackningen Konsumentförpackningens bottenyta och
ska omfatta streckkod och klartextinforma- höjd ska anpassas till butikernas inredning
tion, till exempel innehållsdeklaration. Om och hyllutrymmet i butik för den aktuella
förpackningen innehåller en hälso- eller mil- produktgruppen. Utforma konsument- och
jöfarlig vara krävs därtill särskild märkning. ytterförpackning så att de kan exponeras som
Streckkodsmärkningen måste vara läsbar en enhet. Konsumentförpackningen ska ock-
längs hela vägen från producent till utgångs- så kunna exponeras separat.
kassa i butik. Övrig märkning måste kunna Förpackningen ska vara lätt för konsu-
läsas under förpackningens hela livslängd – menten att plocka ur hyllan.
det vill säga minst lika länge som bäst-före-
datum anger.
Står förpackningen på en bricka måste
märkningen vara väl synlig ovanför brickans
kant. Brickans kant måste vara så hög att
konsumentförpackningen står stadigt, men
inte så hög att den skymmer information om
produkten på förpackningen.
Storleken på förpackningen bör anpassas
till hyllplatsens utrymme för den aktuella
produktgruppen. Passar konsument- och ytterför-
packning i butikens hyllinredning?
400 –
500
0
90
600
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 9

12. Ytterförpackningar
3
Kapitel
I många fall är ytterförpackningen lika med
en beställningsbar enhet. Ytterförpackningar Andra benämningar på
finns i många varianter. ytterförpackning kan vara:
Ytterförpackningens viktigaste uppgift är • B-pack
att skydda och hålla samman konsumentför- • Dfp
packningarna till de står i butikshyllan. • Expopall
Ytterförpackningen ska anpassas så att den • Kolli
enkelt kan identifieras, hanteras, lagras, lastas
• Sekundärförpackning
och lossas under sin väg från producent till
• SKU
butik. Där ska den vara lättöppnad och sedan
enkel att efterhantera. • Trade Unit
Ytterförpackningar
finns i många varianter.
10 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

13. Den pall som kommer från varuproducenten Märkning
splittras vanligtvis i distributionscentralen.
Där sker då en samlastning med varor från Ytterförpackningen ska vara försedd med in-
andra producenter. Varorna samlastas i rull- formation i klartext, GTIN och streckkod, se
containrar eller på lastpallar. kapitel 7 Märkning. Därtill kan finnas upp-
gifter om till exempel leverantörens artikel-
nummer, antal konsumentförpackningar i
ytterförpackningen, bäst-före-datum och
batchnummer. Om förpackningen innehål-
ler en hälso- eller miljöfarlig vara krävs
särskild märkning.
Rullcontainer. Plockpall.
Det är viktigt att ytterförpackningen modu-
lanpassas så att samlastning underlättas och
att den tål de påfrestningar, som denna han-
tering innebär. Maxvikten 15 kg gäller för
ytterförpackning, som kommer att plockas Exempel på strikt
och hanteras manuellt, om inte berörda parter orientering av
ytterförpackningar
kommit överens om annat. på lastpall.
Andra typer av ytterförpackning är
displayenheten och expopallen.
GS1 rekommenderar streckkodsmärkning på
minst en sida. I de fall märkning bara finns
på en sida gäller huvudregeln, att tillämpa
strikt orientering vid palläggning av ytterför-
packningarna. Det innebär att förpackning-
arna placeras så att streckkoderna är vända åt
samma håll som någon av de två palletiket-
terna (se strikt orientering www.ecr.se).
Streckkoden ska vara av minst sådan tryck-
kvalitet att den är läsbar ända tills ytterför-
packningen bryts.
Displayenhet. Expohalvpall. Om annan information, utöver artikel-
nummer, ska byggas in måste streckkoden
I utvecklingsarbetet med nya förpackningar GS1-128 användas.
är det viktigt att utgå från det gällande mo-
dulsystemet. Det finns närmare beskrivet i
kapitel 6 Modulsystem.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 11

14. Säljfärdiga förpackningar
Säljfärdiga förpackningar (SRP) är ett be-
grepp som används för att beskriva en för- Andra benämningar på en sälj-
packning som är färdig att ställa i butikshyl- färdig förpackning kan vara:
lan. Syftet är att minska hanteringen av pro- • SRP
dukten mellan produktion och butikshyllan • Shelf Ready Packaging
eller exponeringen vid butikshyllans gavel. • RRP
Den ska vara lätt att identifiera, lätt att öpp- • Retail Ready Packaging
na, lätt att exponera, lätt att efterhantera och
lätt att köpa. Säljfärdiga förpackningar (SRP)
inkluderar alla typer av förpackningar inklu-
sive displayer, pallar, brickor, backar etc.
LÄTT ATT IDENTIFIERA LÄTT ATT KÖPA
• Lätt att identifiera längs hela försörjnings- • Ytterförpackning
kedjan, se kapitel 7 Märkning. och konsument-
förpackning till-
LÄTT ATT ÖPPNA sammans ska se
• Det ska finnas tydlig attraktiv ut och
öppningsanvisning, gär- informationen
na med illustration och till konsumenten ska vara väl synlig. Kon-
väl fungerande öpp- sumentförpackningen ska vara lätt att
ningshjälpmedel, t ex plocka.
rivtejp eller perforering,
som inte förstör dekor eller märkning.
Öppningshjälpmedlet ska vara av bra kva- ECR Sverige har, utifrån ECR Europes rikt-
litet för att undvika användning av kniv. linjer riktlinjer, och i nära samarbete med
Eventuell krympfilm ska vara lätt att ta av. dagligvarubranschens aktörer, tagit fram ett
utvärderingsformulär för säljfärdiga förpack-
LÄTT ATT EXPONERA ningar. Detta verktyg är tänkt att bidra till
• Använder man bricka för att facilitera SRP-diskussioner mellan par-
exponering ska den vara så terna i dagligvarubranschen så att SRP an-
stabil att konsumentför- vänds på ett effektivt sätt i hela kedjan, där
packningarna står stadigt. det är relevant. Utvärderingsformuläret för
Förpackningen ska vara säljfärdiga förpackningar finns att ladda ner
anpassad efter modulsyste- på www.ecr.se
met, se kapitel 6 Modulsystem.
LÄTT ATT EFTERHANTERA
• Mängden material
ska vara anpassad
efter varje produkts
behov och tomma Det är viktigt med
förpackningar ska en enkel och tydlig
vara lätta att efter- öppningsanvisning
hantera. på ytterförpackningen.
12 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

15. Samlingsförpackningar
4
Kapitel
Andra benämningar på
samlingsförpackningar
kan vara:
Samlingsförpackning
• Grossistförpackning av engångstyp.
• Hanteringsenhet
• Transportförpackning
Samlingsförpackning. Svenska
Retursystems returlåda.
Samlingsförpackningar kan användas för en
rad olika ytterförpackningar, som på grund
av sin form kan vara svåra att stapla på last- Märkning
pall. Ofta är denna samlingsförpackning
någon form av låda med öppen ovansida eller Samlingsförpackningen behöver inte märkas
som är lättöppnad upptill. då denna förpackningstyps enda uppgift är
Vanligen plockar man ur varorna på dis- att hålla samman ett antal ytterförpackning-
tributionscentralen för att där lasta dessa ar. Förpackningen ska inte kunna beställas
tillsammans med andra varor, som butiken eller senare säljas som en enhet. Däremot ska
beställt. Vid val av samlingsförpackning samlingsförpackningen ha ett eget GTIN för
behöver därför inte hänsyn tas till exponer- att kunna identifieras och lagras i olika data-
ing i butik. baser.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 13

16. 5
Kapitel
Pallar
För att hantera, transportera och lagra
ytterförpackningar i varuflödet behövs last- OBS! Med pall avses lastpall
bärare. med varor.
Följande typer av lastpallar är godkända Andra vanliga benämningar
av den svenska dagligvarubranschen: på pallar kan vara:
• Svenska Retursystems plasthalvpallar, • Enhetslast
600 x 800 mm (www.retursystem.se). • Dispatch Unit
• Palettens plasthelpallar, 800 x 1200 mm • Tertiärförpackning
(www.retursystem.se). • Unit load
• EUR-pallen – helpall, 800 x 1200 mm,
SS-EN 13698-1 (www.sis.se).
• EUR-halvpallen, 600 x 800 mm,
SS 84 20 04 (www.sis.se).
• CHEP-pallar i format hel- och halvpall 800
(www.chep.com). 0
120
Lastpallar av format 600 x 800 mm är att
betrakta som en del av en ytterförpackning.
Om i undantagsfall lastpallar av engångs-
modell används ska dessa vara anpassade till
Palettens plasthelpall.
SIS-mått.
Tre olika typer av pallar – lastpall lastad
med förpackningar – kan skapas: 0 800
60
• Sortren helpall
• Lavpall
• Blandpall
Svenska Retursystems
plasthalvpall.
1200
800 600
EUR-pallen, helpall.
800
EUR-pallen, halvpall.
14 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

17. Den sortrena helpallen motsvarar artikelin- lav (varv) med samma artikelnummer på
formationens (VCD) grundkonfiguration och ytterförpackningarna.
är lastad med samma artikelnummer på alla Blandpallen består av en lastpall lastad
ytterförpackningar. med ytterförpackningar med olika artikel-
Lavpallen är en delad sortren helpall, dvs nummer.
en lastpall, som är lastad med ett eller flera
Exempel på olika pallar.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 15

18. Att skapa en pall
• Den av förpackningar uppbyggda pallen • För pallar som hanteras via distribution-
ska vara stabil och hanteringsvänlig. scentraler gäller maxvikten 1 000 kg
inklusive lastpall och förpackningar.
• Varje lav ska innehålla samma antal
ytterförpackningar. Gäller inte bland-
• Då pallen ska märkas med GS1 pall-
pallar.
etikett, ska detta ske med två lika eti-
• Av transport- och distributionstekniska ketter innehållande streckkod och klar-
skäl rekommenderas att höjden, inkl textinformation. Klartextinformationen
lastpall, är så nära maximihöjden 1250 ska innehålla leverantörens artikelnum-
mm som möjligt. Det gör det möjligt mer, varubenämning etc, så att pallen
att utnyttja lastfordonens maximala inre lätt kan identifieras. Streckkoden ska
lasthöjd. vara av sådan kvalitet att den är läsbar
Pallhyllorna i många lager är byggda med scanner ända till dess att pallen
för pallhöjden 1250 mm. Denna pallhöjd bryts. Innehåller pallen en hälso- eller
är också bra ur ergonomisk synvinkel vid miljöfarlig vara krävs särskild märkning.
manuellt plockningsarbete.
• Målsättningen är att skapa staplingsbara
pallar som klarar att belastas med sin
egen vikt.
• Används tejp runt pallen är risken stor
att märkning och dekor på ytterförpack-
ningarna förstörs när den tas bort.
• Är pallen försedd med krymp- eller
sträckfilm får den inte vara så hårt spänd
att förpackningarna blir deformerade.
Samma gäller pallar som är säkrade med
transportband.
16 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

19. Modulsystem
6Kapitel
Effektivt varuflöde
bygger på moduler
För att effektivt utnyttja produktionsutrust-
ning, transport- och lagerresurser, butikssys-
tem med mera är det viktigt att anpassa alla
enheter till Modulsystemet 600 x 400 mm.
Det gäller såväl konsumentförpackningar som
ytterförpackningar och samlingsförpackningar. 400 – 5
00
Modulsystemet 600
är framtaget av
400
SIS i samarbete
med dagligvaru-
800
0
90
branschen. 600
Denna mått-
standard passar 1200 Butiksinredningar är anpassade
efter modulsystemet.
både på lastpallen 800 x 1200 mm och på last-
pallen 1000 x 1200 mm. Den senare används
i vissa europeiska länder.
ATT TÄNKA PÅ
• Anpassa ytterförpackningen till last-
pallens mått. Det gör man enklast
genom att reducera ytterförpack-
ningens mått med 5 – 10 mm per
ytterförpackning. I praktiken betyder
det att en ytterförpackning enligt
basmodulen 600 x 400 mm bör ha
yttermåtten 590 x 390 mm.
• Anpassa konsumentförpackningen till
Modulanpassade ytterför-
ytterförpackningens innermått för att packningar i rullcontainer
uppnå högsta möjliga fyllnadsgrad. och på lastpall.
Beräkningen måste göras med hänsyn
till ytterförpackningens tjocklek.
• Provpacka alltid innan slutgiltiga
mått fastställs.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 17

20. På basmodulen 600 x 400 mm bygger en innermått. Därför är det också viktigt att
mängd idealmoduler. När man tar fram såväl tänka på förpackningsmaterialets tjocklek.
konsumentförpackningar som ytterförpack- Förpackningen måste klara normal belast-
ningar är det viktigt att använda sig av dessa ning under transport, lagring och hantering.
idealmoduler. Konsumentförpackningens Förpackningsmaterialet ska vara rätt anpas-
yttermått måste passa i ytterförpackningens sat, varken för tjockt eller för tunt.
600 x 400 300 x 400 200 x 400 150 x 400 120 x 400 300 x 200 200 x 200
Exempel på idealmoduler som används i dagligvarubranschen.
600 x 400
200 x 400
150 x 400
300 x 400
18 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

21. Märkning
7
Kapitel
GTIN och streckkoder
GS1-artikelnummer (GTIN) och streckkods- även den inledande LV-koden, där LV är för-
märkning ska tillämpas för konsumentför- kortning för logistisk variant.
packning, ytterförpackning och pall. För Observera att artikelregistren alltid ska
samlingsförpackning GTIN. innehålla 14 siffror (högerställda).
För respektive förpackning gäller olika EAN 13 och EAN 8 är de streckkoder
strukturer. I Sverige hanteras registrering som kan läsas i butikernas utgångskassor.
och samordning av GS1 Sweden. På hemsi-
dan www.gs1.se framgår hur det går till att GTIN-13
få tillgång till GS1-systemet. GTIN-13 är den mest använda GS1-num-
Numrering av förpackningar kan göras mertypen. Numret innehåller 13 siffror och
enligt fyra olika strukturer. De är GTIN-13, är internationellt. Samma nummer ska an-
GTIN-8, GTIN-14 och GTIN-12. Dessa vändas oavsett till vilket land varan expor-
numreringsstrukturer kallas GTIN – Global teras.
Trade Item Number. All numrering inom Numrering av varan sker normalt hos
ramen för GTIN leder till unika identiteter. varuproducenten, som ansöker om ett GS1-
Numret ligger till grund för beställning- företagsprefix, hos sitt eget lands GS1-
ar, lagerredovisning, statistik etc. Därför är organisation.
det ett krav att alla förpackningar får ett Det finns en variant av artikelnummer
unikt nummer. GTIN-13, som är nationell och avsedd för
Ett GTIN kan delas in i tre beståndsdelar. varor med variabel vikt. Detta nummer får
GS1 Företagsprefix, artikelnummerdelen och endast användas på konsumentförpack-
en kontrollsiffra (K). För GTIN-14 finns ningen.
Numrering av Position 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1(K)
förpackningar GTIN-13 0 7 3 5 0 0 0 0 0 0 1 2 3 5
kan göras enligt GTIN-8 0 0 0 0 0 0 7 3 0 0 1 1 1 9
fyra olika struk- GTIN-14 1 7 3 5 0 0 0 0 0 0 1 2 3 2
turer. GTIN-12 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 19

22. GTIN-8 Streckkoder
GTIN-8 används på förpackningar där
streckkoden EAN 13 inte får plats. GTIN-8
rymmer endast åtta siffror totalt och får bara
användas på konsumentförpackningar. Med Streckkod EAN 13 är
GTIN-8 kan man koda högst 10 artiklar. den mest använda på
7 350000 000016 konsumentförpackningar.
GTIN-14 Streckkod EAN 13 innehåller endast GTIN.
GTIN-14 kan inte läsas i butikernas Den har fyra olika streckbredder. Därför krä-
utgångskassor och används därför endast vid ver den god tryckkvalitet för att vara läsbar.
numrering av ytterförpackningar och pallar.
Streckkod ITF 14 har två streckbredder och ram.
Numrering med GTIN-14 innebär att för- Den används endast för ytterförpackningar.
packningen identifieras med den förpackade
produktens GTIN-13-nummer i kombina-
tion med en inledande logistisk variant-kod,
LV-kod.
• LV-koden kan anta värdena 1 – 8 på
enhetsvaror.
• LV-koden 9 talar om att det är en 173 50000 00001 3
viktvara. Streckkod ITF 14 innehåller endast GTIN.
Den har två streckbredder. Därför blir den
läsbar med scanner även om den trycks eller
Att välja numreringsprincip skrivs med bläckstråle direkt på exempelvis
wellpapp.
Konsumentförpackning, KP, numreras med
GTIN-13 och GTIN-8. Streckkod GS1-128 gör det möjligt att lägga in
Ytterförpackning, YF, och pallar numre- både GTIN och annan information.
ras med GTIN-13 och GTIN-14.
För numrering av viktvaror finns aktuell
information på www.gs1.se
EXEMPEL 1: Numrering med GTIN-13
(01)07350000000023(15)041223(10)437825
KP: 73 5000000 001 6
YF: 73 5000000 002 3 Streckkod GS1-128 är en streckkod, som
Pall: 73 5000000 003 0 innehåller GTIN och dessutom erbjuder möj-
lighet till annan streckkodad information.
EXEMPEL 2: Numrering med GTIN-13 Det kan vara olika typer av datum, såsom
och GTIN-14 bäst-före och förpackningsdatum, spårbar-
KP: 73 5000000 001 6 hetsuppgifter som batchnummer eller serie-
YF: 1 73 5000000 001 1 nummer och i förekommande fall viktupp-
Pall: 2 73 5000000 001 0 gift.
GS1-128 kräver ungefär lika god tryckkva-
litet som EAN 13. I gynnsamma fall kan
streckkoden skrivas med bläckstråle direkt
på wellpapp. Om inte det går måste etikett
användas.
20 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

23. EXEMPEL 1:
Numrering med GTIN-13 Streckkodsalternativ
KP: 73 5000000 001 6 EAN 13
YF: 73 5000000 002 3/ 073 5000000 002 3 EAN 13 /ITF 14, GS1-128
EXEMPEL 2:
Numrering med GTIN-13 och GTIN-14 Streckkodsalternativ
KP: 73 5000000 001 6 EAN 13
YF: 1 73 5000000 001 1 ITF 14, GS1-128
Val av streckkod Streckkodens placering
Konsumentförpackningen ska märkas med PÅ KONSUMENTFÖRPACKNINGAR:
någon av streckkoderna EAN 13 eller EAN 8.
Det är de koder butikernas utgångskassor kan
Det är viktigt hur
läsa. streckkoden placeras
Ytterförpackningen, märks med streck- på konsumentför-
koderna GS1-128, EAN 13 eller ITF 14. För packningen.
att kunna använda ett artikelnummer med
13-positioner i en kod med 14-positioners
måste LV-kod 0 användas. • Etikett med streckkod placeras minst
För streckkodsmärkning av pallar finns en 20 mm från förpackningens kant.
standardiserad etikett som ska användas.
Palletiketten är streckkodad med GS1-128. • Etikett med streckkod får aldrig placeras
Fullständig beskrivning finns på www.gs1.se runt hörn, över skarvar, perforeringar
eller förseglingar.
Tryckkvalitet på streckkoder • Streckkod placeras på slät yta.
Streckkoden ska vara läsbar minst till varans • Streckkod får inte ligga under skarvar på
”bäst-före-datum”. Tryckkvaliteten på streck- genomskinlig film.
koden måste därför vara av den kvalitet som
• Streckkod bör inte placeras på förpack-
motsvarar ”Overall Symbol Grade C” enligt
ningens botten.
ISO 154 16. Det innebär ibland att minst
”Overall Symbol Grade B” bör väljas vid • Streckkod placeras stående, som en stege,
tryckning. på runda burkar eller andra cylinder-
formade förpackningar med en diameter
Rätt information på mindre än 120 mm.
För att få rätt information på förpackningar
märkta med streckkod GS1-128 läs mer på
hemsidan www.gs1.se där utförliga instruk-
tioner finns. Det gäller ytterförpackningar,
pallar och butikspack.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 21

24. PÅ YTTERFÖRPACKNINGAR: PÅ PALLAR:
• Pallen ska märkas på två närliggande
sidor. En kortsida och dess högra långsida.
• Streckkoderna på etiketten bör sitta minst
400 mm och högst 800 mm från botten.
• Etiketten bör sitta så högt som möjligt
Streckkoden på ytterför-
inom nämnda intervall, men ska vid
packningen ska placeras så att behov ge utrymme för transportetikett
den är lättillgänglig vid hantering. ovanför palletiketten.
• Ingen etikett ska sitta närmare pallens
• Streckkodsetikett eller streckkod tryckt kant än 50 mm.
direkt på förpackningen ska finnas. GS1
rekommenderar märkning på minst en
sida. I de fall märkning bara finns på en
sida gäller huvudregeln, att tillämpa strikt
orientering vid palläggning av ytterför-
packningarna.
• Streckkoden bör inte placeras i botten av
förpackningen.
• Streckkoden bör placeras så att streckens
underkant ligger 32 mm +/- 3 mm från
förpackningens botten. För ITF 14 gäller
att ramen runt streckkoden ska ligga med
underkanten 27,2 mm ovanför förpack-
ningens bottenplan. Ramen är 4,8 mm
bred. Pallen ska märkas på två närliggande
sidor. Streckkoden ska sitta minst 400 mm
• Avståndet mellan förpackningens sida och och högst 800 mm från botten.
streckkod bör vara minst 19 mm.
Förpackningstyp GS1-artikelnummer Streckkod
Konsument- GTIN-13 EAN 13
förpackning GTIN-8 EAN 8
GTIN-12 UPCA
UPCE
Ytterförpackning GTIN-13 EAN 13/ ITF 14 / GS1-128
GTIN-14 ITF 14/ GS1-128
Samlingsförpackning GTIN-13
GTIN-14
Pall GTIN-13 GS1 Palletikett
GTIN-14 GS1 Palletikett
22 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

25. Artikelinformation
8
Kapitel
Vad har artikelinformation
med förpackningen att göra?
Informationsutbytet inom dagligvarubran-
schen är ständigt pågående och intensivt.
Mellan handelsföretag och leverantörer av
dagligvaror sker informationsutbytet allt i Sverige låtit GS1 Sweden utveckla en tjänst
oftare elektroniskt. Order, leveransavisering för kvalitetssäkring av artikelinformation,
och fakturor är exempel på affärstransaktio- Validoo artikel.
ner som i växande omfattning sänds elektro- GTIN (GS1 artikelnummer), förpacknin-
niskt. För att ett elektroniskt informa- gens längd, bredd, höjd, vikt, antal konsu-
tionsflöde ska fungera effektivt, är det vik- mentförpackningar i en ytterförpackning
tigt att parterna har gemensamma och kor- och antal ytterförpackningar på en pall är
rekta grunddata som bas. några av de uppgifter som ska lämnas.
När man tar fram en ny artikel och en ny Exempel på andra uppgifter som ska lämnas
förpackning, eller ändrar i en befintlig, är det är förpackningstyp, förvaringsanvisningar,
viktigt att köparen får information om artik- artikelmarkeringar (t ex KRAV-märkning),
lars, förpackningars och pallars beskaffenhet. uppgifter om moms och REPA-registrering.
Det är en förutsättning för att beställningar Artikelinformation skickas enklast via en
och leveranser ska bli rätt, men också för pla- systemleverantör. Det finns ett antal sådana
nering av transporter, lagerhantering samt på marknaden. Deras lösningar innebär
hyllutrymme i butik. Kort sagt är det en oftast att man enkelt fyller i sina uppgifter
förutsättning för ett effektivt varu- och infor- på en hemsida.
mationsflöde. För att säkerställa att informationen i
artikelinformationen är riktig, skickas upp-
Hur går det till? gifterna via Validoo artikel. Ansökan om
denna tjänst görs på www.gs1.se/validoo.
Dagligvaruleverantörerna i Sverige har sedan
länge skickat artikelinformation (tidigare
VCD) till handelsföretagen för att säkerställa Läs mer om artikelinformation och
korrekt logistisk grunddata för artiklar Det Validoo artikel på www.gs1.se. Där
är en förutsättning för att leverantörens hittar du även en förteckning över
artiklar ska kunna säljas genom handelsföre- verifierade systemleverantörer.
tagens butiker. För att hanteringen av artike-
linformation ska ingå i det elektroniska Det finns regler för hur olika för-
packningar ska mätas. Läs mer på
informationsflödet, har dagligvarubranschen
www.gs1.se/forpackningsdatabas.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 23

26. Ordlista
Varje bransch har sina egna speciella ord, uttryck och förkortningar.
Denna lista visar några av de som är vanliga inom dagligvarubranschen.
Listan gör inte anspråk på att vara fullständig.
Artikelinformation (tidigare VCD) – Informa- Dispatch Unit – Se Pall.
tion från säljare till köpare om artiklars,
förpackningars och pallars beskaffenhet. Displayförpackning – Förpackning som
används både för att skydda och
B-pack – Butiksförpackning. Se Ytterförpack- exponera varan i butik.
ning.
Dolly – Vagn med fyra hjul för interntransport
Beställningsenhet – Den enhet, exempelvis av till exempel plastbackar.
styck eller vikt, som butiken beställer
varan i. DUN 14 – Dispatch Unit Number. Kallas
numera ITF 14 streckkod och GTIN.
Blandpall – En av svenska dagligvaru-
branschen godkänd lastpall med måtten EAN/UCC – Se GS1.
800 x 1200 mm med ytterförpackningar till-
hörande flera olika artikelnummer. EANCOM – Beskrivning av GS1s utvalda
delar av EDIFACT.
Butikspack – En av leverantör sammanställd
leveransenhet till en specifik butik. Kan be- ECR – Efficient Consumer Response –
stå av en av svenska dagligvarubranschen arbeta tillsammans för att uppfylla
godkänd lastpall med måtten 600 x 800 mm konsumentens önskningar bättre,
eller 800 x 1200 mm eller en ytterförpack- snabbare och till lägre kostnad.
ning (t ex en returlåda) som är butiksmärkt
hos leverantör för distribution till butik EDI – Electronic Data Interchange – dator
(eventuellt via cross-docking hos till dator-överföring av strukturerad
grossist/DC). information mellan handelspartner.
Brätte – Mellanlägg på pall för att hålla sam- EDIFACT – EDI för Finance, Administration,
man exempelvis dryckesförpackningar. Commerce and Transport. En UN-överens-
kommelse om internationella standarder
CHEP – Globalt lastpalls- och containerpoolfö- och riktlinjer för utbyte av strukturerade
retag. data.
Cross docking – Hantering hos DC/grossist där EN – Europa Norm.
varorna från leverantören till en
butiksorder inte läggs på lager hos Enhetslast – Se Pall.
DC/grossist. Den inkomna leveransen blir di-
rekt uppdelad i specifika butiksorder Enhetsvara – En vara som säljs med samma
alternativt ankommer de färdigupp- vikt eller volym i samtliga förpackningar.
delade och varuleveranserna överflyttas
(cross-dockas) till distributionsbilar. Expopall – En av svenska dagligvarubranschen
godkänd lastpall med måtten 600 x 800 mm
CU – Consumer Unit – Se Konsument- eller 800 x 1200 mm med
förpackning. konsument- eller ytterförpackningar
tillhörande ett eller flera olika artikelnum-
DC – Distribution Centre, Distributions- mer byggd för att kunna exponeras i
central, Distribunal. butik. En Expopall har ett unikt artikelnum-
mer. Motsvarar artikelinformations grund-
DLF – Dagligvaruleverantörers Förbund. konfiguration för sekundärförpackning.
Dfp – Detaljistförpackning. Se Ytterför- Flerpack – En konsumentförpackning med fle-
packning. ra sammanhållna konsumentförpackningar.
24 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

27. Fse – Försäljningsenhet. Se Ytterförpackning. Paletten – Ett av Svenska Retursystem ägt bo-
lag och system för plasthelpallar.
Grossistförpackning – Se Samlingsförpackning.
Plock-kolli – Används som statistikenhet för
GS1 – En global organisation med standard för den enhet som levereras till butik.
informations- och varuflödet, innehållande
identifiering, märkning och elektronisk han- Plockpall – En av grossist/DC sammanställd leve-
del. ransenhet till en specifik butik.
Det är en av svenska dagligvarubranschen
GTIN – Global Trade Item Number. GS1-artikel- godkänd lastpall med måtten 800 x 1200
nummer. Tidigare EAN-artikelnummer. mm, som lastas och butiksmärks hos gros-
sist/DC med ytterförpackningar tillhörande
Hanteringsenhet – Se Samlingsförpackning. flera olika artikelnummer för distribution till
butik.
Halvpall – En typ av Expopall. Se Sortren halv-
pall eller Expopall. POS – Point of Sale. Den punkt där försäljning-
en till konsument registreras, till
Helpall – Se Sortren helpall. exempel kassaterminal.
ISO – International Standardisation POS-Data – Information om konsumentens köp,
Organisation. som registreras i butikens kassaterminal (ar-
tiklar, antal etc).
Kfp – Annan benämning på Konsument-
förpackning. Primärförpackning – Se Konsument-
förpackning.
Kolli – Se Plock-kolli.
RC – Rullcontainer, se Rullcontainer.
KP – Konsumentförpackning. Se Konsumentför-
packning. REPA – Register för producentansvar.
Näringslivets system för återvinning
Konsumentförpackning – Konsument- av förpackningar.
förpackningens huvuduppgift är att
göra produkten tillgänglig och samtidigt Retail Ready Packaging (RRP) – se Shelf Ready
skydda och bevara dess egenskaper. Packaging
K-pack – Se Konsumentförpackning. RFID – Radio Frequency Identification.
En teknik att, med hjälp av radiovågor, hålla
Lastbärare – Anordning särskilt utformad för kontroll på var en viss vara
att bära och hålla samman gods befinner sig vid en given tidpunkt.
under transport och hantering. Exempelvis
lastpall, rullcontainer och mjölkvagn. RP – Rullpall. Se Rullcontainer.
Lastpall – Lastbärare, exempelvis helpall Rullbur – Se Rullcontainer.
enligt SIS standard SS-EN 13698-1.
Rullcontainer – Branschstandardiserad
Lavpall – Del (ett eller flera lav – varv) av enhet, som används vid transport av
en sortren helpall. butiksbeställda varor från distributions-
central till butik.
Mellanlägg – Skiva av exempelvis papp som
läggs mellan de olika lagren på en lastpall. Rullpall – Se Rullcontainer.
Mixpall – Se Expopall. Samlingsförpackning – Öppen wellpapplåda el-
ler plastback, som används för
Modulsystem – En av svenska daglig- att hålla samman ett antal ytterförpackning-
varubranschen framtagen standard ar som är svåra att stapla på lastpall.
SS 84 70 02 där måtten 600 x 400 mm
är basmodulen. Sekundärförpackning – Se Ytterförpackning.
Multipack – Se Flerpack. SDH – Svensk Dagligvaruhandel.
Pall – Lastpall med förpackningar (gods). SF – Samlingsförpackning. Se Samlings-
förpackning.
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I 25

28. Shelf Ready Packaging (SRP) – ett begrepp SSLF – Livsmedelshandlareförbundet.
som används för att beskriva en förpackning
som är färdig att ställa in i butikshyllan. Den Strikt orientering – Ytterförpackningarna pla-
ska vara lätt att identifiera, lätt att öppna, ceras på lastpallen så att streckkoderna är
lätt att exponera, lätt att efterhantera och vända åt samma håll som
lätt att köpa. SRP inkluderar alla typer av någon av de två palletiketterna.
förpackningar inklusive displayer, pallar,
brickor, backar etc. Svenska Retursystem – Ett av DLF och SDH ge-
mensamt ägt bolag och system för plasthalv-
SIS – Swedish Standards Institute. pallar och returlådor i plast.
SKU – Stock Keeping Unit. Kan användas som Säljfärdiga förpackningar – se Shelf Ready
annan benämning för Ytterförpackning. Packaging
Slavpall – En av svenska dagligvarubranschen Terminal – Annan benämning för
godkänd lastpall med måtten distributionscentral.
800 x 1200 mm, som används till exempel vid
hantering, lagring och transport av icke god- Tertiärförpackning – Se Pall.
kända lastpallar.
Trade unit – Se Ytterförpackning.
Sortren halvpall – En typ av Expopall. En av
svenska dagligvarubranschen godkänd last- Transportetikett – Svenska Transport-
pall med måtten 600 x 800 mm med ett an- industriförbundets etikett STE
tal ytterförpackningar tillhörande samma ar- (standardiserad transportetikett).
tikelnummer. Motsvarar artikelinformations
grundkonfiguration för sekundärförpack- Transportförpackning – Se Samlings-
ning. förpackning.
Sortren helpall – En av svenska dagligvarubran- Transportoptimerad pall – Flera pallar
schen godkänd lastpall med måtten 800 x staplade på varandra.
1200 mm med ett antal ytterförpackningar
tillhörande samma artikelnummer. Motsvarar Unit Load – Se Pall.
artikelinformations grundkonfiguration för
tertiärförpackning. Ursprungsmärkning – Information till
konsument om var varan till exempel
Spårbarhet – Möjlighet att genom alla odlats eller fötts upp.
stadier spåra och följa livsmedel, foder, livs-
medelsproducerande djur eller ämnen avsed- Varucertifikat för dagligvaror, VCD – Se
da att, eller som kan förväntas, ingå i ett liv- Artikelinformation.
smedel eller ett foder.
Viktvara – Varje förpackning har individuell
Spårbarheten omfattar alla stadier i
vikt.
produktions-, bearbetnings- och
distributionskedjan. Ytterförpackning – Benämning på den
förpackningsnivå, som normalt är
SS – Svensk Standard.
beställningsbar enhet.
SSCC – Serial Shipping Container Code. Unik
identitet för leveransenhet.
Webbadresser
CHEP: www.chep.com Normpack: www.stfi-packforsk.se
DLF: www.dlf.se Paletten: www.retursystem.se
ECR Europe: www.ecrnet.org SDH: www.dagligvaror.se
ECR Sverige: www.ecr.se SIS: www.sis.se
GS1 Sweden: www.gs1.se Svenska Retursystem: www.retursystem.se
26 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I

29. D
D
EL
EL
I II
Checklistor
Förpackningsguide för dagligvaror
Del II av Förpackningsguide för dagligvaror innehåller check-
listor att använda vid utveckling av nya eller justering av
redan existerande konsumentförpackningar, ytterförpack-
ningar, samlingsförpackningar och pallar. Checklistorna är
ett arbetsverktyg för att uppnå bästa möjliga hantering i hela
varu- och informationsflödet från producent till konsument.
För att få helheten är det viktigt att stämma av med samtliga
checklistor, oavsett vilken förpackningstyp som är aktuell.
Bakgrundsinformation till checklistorna finns i Del I av
publikationen.
Förpackningsguide för dagligvaror finns tillgänglig på ECR
Sveriges hemsida www.ecr.se där uppdateringar kommer att
bli utlagda. Checklistorna kan skrivas ut separat från ECR
Sveriges hemsida.
Innehåll
Konsumentförpackningar – KP 28
Ytterförpackningar – YF 29
Samlingsförpackningar – SF 30
Pallar 31
F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I I 27

30. Konsumentförpackningar – KP
CHECKLISTA VID FRAMTAGNING AV
KONSUMENTFÖRPACKNINGAR – KP Andra benämningar på
konsumentförpackning
Är höjden på hel pall, KP med dess YF KP, kan vara:
inklusive lastpall så nära maximihöjden • Consumer Unit
1250 mm som möjligt? • Kfp
• K-pack
Är storleken på KP anpassad till hyll- • Primärförpackning
utrymmet i butik för den aktuella
produktgruppen?
Utnyttjas lastpallens bottenyta fullt ut? Finns GS1-artikelnummer (GTIN) och
streckkod, samt information i klartext?
Är yttermåtten på KP anpassade så att
YF fylls upp i så hög grad som möjligt? Är streckkoden på KP av sådan kvalitet
och placering att den lätt kan läsas med
Blir exponeringen av KP tydlig när den scanner i butikens utgångskassa?
står på bricka i butikshyllan?
Har hälso- och miljöfarliga varor den
Behöver valda förpackningsmaterial ett märkning på förpackningen som krävs?
Normpack-godkännande?
Är information till konsumenten
Är förpackningsmaterial i samtliga väl synlig?
ingående förpackningar – KP, YF,
eventuell SF – valda så att den samman- Är det lätt för konsumenten att plocka
lagda miljöbelastningen blir så liten produkten från hyllan?
som möjligt?
Stämmer uppgifterna i artikelinformatio-
Klarar kombinationen förpacknings- nen (VCD) gentemot den fysiska arti-
material och konstruktioner hos KP och keln?
dess YF att hanteras på lastpall, i rull-
container samt lagring och transport,
utan att skada uppstår på förpackning Information om detaljer finns i
och vara? publikationen ”Förpackningsguide
för dagligvaror” Del I, utgiven av
ECR Sverige.
28 F Ö R PA C K N I N G S G U I D E F Ö R D A G L I G VA R O R – U T G Å VA S E P T E M B E R 2 0 0 8 – D E L I I