Den nya kollektivtrafiklagen - planering och praktisk verksamhet

1. 1

2. Uppdraget från SKL
• Utvärdering av
trafikförsörjningsprogram, (TFP)
remissversioner
• Fokus på lagens krav
• Underlag för utveckling;
 planeringsprocess
 programinnehåll
2

3. Trafikförsörjningsprogram, innehåll
• Omfattning och behov av regional kollektivtrafik i länet
• Mål för kollektivtrafikförsörjningen
• Minskad klimatpåverkan och åtgärder för att skydda miljön
• Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik
med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning.
• Identifiera de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga
för alla resenärer
• Omfattningen av trafik enligt lagen om färdtjänst och lagen om
riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen
3

4. Utvärderingsområden
• Mål
• Tidsperspektiv
• Koppling till andra planeringsprocesser
• Samrådsprocessen
• Miljö
• Funktionsanpassning
• Allmän trafikplikt/Kommersiell trafik
4

5. Allmänna reflektioner
Programinnehåll Planeringsförutsättningar
• Vägledningen sparsamt använd • Tidspress
• Stora skillnader mellan • Parallellt arbete med ny
programmen: organisation och fördelnings-
form, innehåll, omfattning, detalj modell (skatteväxling)
nivå och tidsperspektiv
• Tillgängliga planeringsresurser
• Varierande detaljnivå: trafikplan påverkar resultatet
mer än program
5

6. Politiska mål för kollektivtrafiken
• Stora skillnader mellan länen när det gäller formulering och detaljeringsgrad
• Generellt svag koppling till de nationella transportpolitiska målen
• Något starkare koppling till andra regionala utvecklingsmål
• Vanligt med beskrivning av strategier och åtgärder för att nå målen
Skåne, Stockholm, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västernorrland, Östergötland
 Använder målmodeller med ett brett perspektiv
 Ger uttryck för hur kollektivtrafiken ska utvecklas för att bidra till positivt till regionala
utvecklingsmål
 Uttrycks i övergripande termer som visar på önskvärda inriktningar för framtidens
kollektivtrafik
6

7. Allmän trafikplikt och kommersiell trafik
• Samtliga har beskrivit lagens intentioner och en positiv hållning till kommersiell trafik.
• Beskrivning av den egna processen för beslut om allmän trafikplikt saknas i vissa län
• Flera RKM har nyligen genomfört upphandlingar, därmed inget akut behov att
fokusera på trafikpliktsfrågan
• Generell bedömning att det finns ett mindre utrymme för kommersiell trafik:
komplement till trafik under allmän trafikplikt
Blekinge, Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Uppsala
 Beskriver på ett tydligt sätt att trafikpliktsbeslut ska baseras på intentioner i
trafikförsörjningsprogrammet, att besluten ska vara långsiktiga och vara en del av
samhällsbyggandet
 Sammanfattar grunderna för beslut, beskriver nyckelfaktorer, identifierar områden som
kan vara aktuella för kommersiell trafik samt motiv och utbud.
7

8. Samrådsprocessen
• Traditionella informationskanaler och nya former av samråd:
medborgardialog, landsbygdsråd, temaseminarier och öppna möten
• Osäkerhet om samrådsprocessen, konkreta mallar efterfrågas
• Många samråd i form av skriftliga remissrundor på ett färdigt programförslag
• Trafikverket en självskriven part, Jernhusen helt förbisedda
• Positiv hållning till resenärdialog, en samtalspartner som representerar ”de många
resenärerna” efterlyses
Halland, Jönköping, Värmland och Västra Götaland
 Stort engagemang och resurser på att bredda gruppen av samrådsintressenter
 Stor lyhördhet för synpunkter och förslag under processen
 Använt nya former av samråd; exempelvis medborgardialoger och öppna
kommunmöten som dessutom har följts upp
8

9. Några slutsatser…
• Jämförelser (enligt lagens ambitioner)
svåra pga. skillnader i
struktur, omfattning, detaljnivå mm
• Med tanke på givna förutsättningar:
GODKÄNT
• Programmen motsvarar i stort lagstiftningens
krav men det finns utvecklingsbehov….
9

10. Identifierade utvecklingsområden
Stärk TFP som ett
strategiskt dokument
Utveckla Öka fokus på
samrådsprocessen planeringsprocessen
Öka samverkan med Utveckla
kommersiella aktörer uppföljningssystemen
10

11. Utvecklingsområde 1
TFP som ett strategiskt dokument
• Mål, inriktningar, strategier
• Definiera kollektivtrafiken som ett
utvecklingsverktyg Kollektivtrafikens perspektiv
• Mer program, mindre verksamhetsplan
• Övergripande nivå förutsätter att TFP
kompletteras med olika verksamhetsplaner
• Medborgare/samhällsperspektivet
• Fördjupade bedömningar om den kommersiella
trafikens möjligheter
• Koncentrera nulägesbeskrivningen
• Begränsa omfattningen – eller ge ut populärversion
11

12. Utvecklingsområde 2
Fokus på planeringsprocessen
• Politisk diskussion om kollektivtrafikens möjligheter
• Stärkt koppling till regionala utvecklingsprocesser
• Låt processen präglas av delaktighet, dialog, öppenhet, förtroende
och transparens
• Utveckla uppföljningssystem
12

13. Utvecklingsområde 3
Samrådsprocessen
• Påbörja samrådsarbetet innan arbetet med TFP för att inhämta
åsikter
• Använd så många kommunikations- och dialogkanaler som
möjligt, social
media, medborgardialog, temadagar, workshops, mm, mm
• Regelbundna samråd under arbetets gång
• Ett förankrat trafikförsörjningsprogram går att besluta och använda
• Följ upp och förändra
• Feedback till alla intressenter
13

14. Utvecklingsområde 4
Ökad samverkan med kommersiella aktörer
• Kompletterar ordinarie samråd: löpande dialog
• Programmet viktig infokälla
• Marknadsanalys för utveckling av kommersiell trafik
• Länsgränsöverskridande trafik, hitta framtida potentialer
• Kombinera olika perspektiv: samhälle/medborgare/kund
• Låt processen präglas av öppenhet, förtroende och transparens
14

15. Utvecklingsområde 5
Uppföljningssystemen
• Kollektivtrafikens bidrag till regionala utvecklingsmål
• Politisk återkoppling
• Ekonomisk styrning
• Övergripande uppföljning och nyckeltal
• ”Öppna jämförelser” med andra län
15

16. Hur går vi vidare?
• Utveckla SKL:s nätverk;
• Utbyte av erfarenheter och spridning av goda exempel i form av
Regionala workshops
• tjänstemän i RKM
• förtroendevalda i RKM
• Revidering av Vägledningen
MVG - nästa generations program!
16

17. 17