Har alla samma förutsättningar på marknaden?

1. Har alla operatörer samma förutsättningar
på marknaden?
Stefan Pettersson, Railrex

2. Översikt
• Uppdrag och metod
• Aktörer
• Redovisning av intervjusvar
• Reglering eller branschöverenskommelser?
• Slutsatser

3. Uppdraget
• För att den nya kollektivtrafiklagen ska fungera väl
behöver alla kollektivtrafikföretag ha tillgång till
nödvändig infrastruktur som bytespunkter och
tjänster. Fungerar detta i praktiken?
• Slutredovisades till Trafikanalys den 31 december
2012

4. Metod och ansats
• Metod: Intervjuer med aktörer
• Urval:
- 4 förvaltare av större bytespunkter med både befintlig
kommersiell och upphandlad trafik
- 4 bussföretag som bedriver både upphandlad och
kommersiell trafik
• Avgränsning: Endast buss

5. Bytespunkter
• Cityterminalen i Stockholm
• Linköpings bussterminal
• Nils Ericsonterminalen i Göteborg
• Malmö C, regionbussterminal och stadsbussterminal

6. Vad är nödvändig infrastruktur och
vilka är tjänsterna? Några exempel
Infrastruktur:
• Gate vid bytespunkt
• Hållplats i direkt anslutning till bytespunkt
• Väntutrymme för passagerare
• Korttidsuppställning
Tjänster:
• Information till bussföretag
• Information till resenärer (trafikantinformation i form av utrop och/eller
digital information)
• Biljettförsäljning i gemensam form eller utrymme/lokal för detta ändamål

7. Frågekategorier till bussföretag och
förvaltare av bytespunkter
• Tillträde till bytespunkter
• Prissättning av tillträde till bytespunkter
• Tillhandahållande av tjänster vid bytespunkter
• Prissättning av tjänster vid bytespunkter

8. Vad har bussföretagen svarat?
Tillträde
• Vid två av fyra bytespunkter ges de kommersiella
bussföretagen tillträde men inte med samma
förutsättningar som den upphandlade trafiken
• Vid två bytespunkter ges inte de bussföretag som
bedriver kommersiell trafik tillträde och därigenom
inte samma förutsättningar som den upphandlade
trafiken

9. Vad har bussföretagen svarat, forts
• Angöring och avgång fungerar relativt bra men de
som bedriver kommersiell busstrafik får inte använda
de gater de önskar
• Den modell med tillträde som bytespunkterna
tillämpar är tämligen stel
• Den kommersiella busstrafiken ges inte tillträde till
de depåer där THM-trafik bedrivs

10. Vad har bussföretagen svarat, forts
• För hög grad av kommersialisering av ytor på
bytespunkter
• Prissättningen för hyra av kommersiella ytor är inte
transparent
• Problem på vilket sätt man vill exponera sitt varumärke
inne på bytespunkten
• Tveksamt om den upphandlade trafiken betalar avgifter
för angöring respektive avgång
>>Bytespunkternas verksamheter är i för hög grad
konstruerade efter upphandlad trafik och det finns liten
förståelse den kommersiella busstrafikens behov

11. Vad har förvaltare av bytespunkterna
svarat?
• Arbetar med att utveckla metoder avseende
tillträde, tjänster och prissättning för att anpassa sig till
kraven från branschen
• Överens om att vilja förbättra persontrafikflödena
(upphandlad- och kommersiell trafik) på bytespunkterna
• Prissättning bör ge förutsättning för att investera och
utveckla bytespunkter
• Variation hos bytespunkterna avseende synen på
kommersiell resp. upphandlad trafik har en förklaring

12. Sammanställning intervjusvar, viktiga observationer
Frågekategori Cityterminalen N-E terminalen Linköping C Malmö C
Tillträde till Öppet tillträde. Öppet tillträde. Tillträde endast Tillträde endast
bytes-punkter Upphandlad trafik Upphandlad trafik upphandlad trafik. upphandlad trafik.
har fördelar har fördelar Arbete pågår med Arbete pågår med
avse-ende val av avse-ende val av att öppna för all fysiska åtgärder för
gater. Finns ingen gater och trafik. att öppna för all
till-delningsmodell. användning av trafik.
hållplatser. Finns
ingen tilldelnings-
modell.
Prissättning av Omvänd Omvänd Ej aktuellt pga. Ej aktuellt pga.
till-träde vid pris-trappa. Rabatt pris-trappa. Rabatt tillträdesförbud. tillträdesförbud.
bytes-punkter som bygger på antal som bygger på antal
angöringar. angöringar.
Tillhandahållande Fungerar väl. Endast upphand-lad Ej aktuellt pga. Ej aktuellt pga.
av tjänster vid trafik har tillgång tillträdesförbud. tillträdesförbud.
bytes-punkter till paus-rum.
Prissättning av För hög grad av För hög grad av Ej aktuellt pga. Ej aktuellt pga.
tjänster vid kommersialisering kommersialisering tillträdesförbud. tillträdesförbud.
bytes-punkter av ytor. Brist på av ytor. Brist på

13. Reglering eller branschöverens-
kommelser?
Varför reglering? Varför branschöverens-
kommelser?
• Ökad grad av förutsägbarhet
och transparens • Större dynamik och
• Förekomst av vertikalt mindre byråkrati
integrerade aktörer • Mindre kostnadsdrivande
• Små aktörer har svårt att • Aktörerna ges eventuellt
hävda sig vid bransch- högre grad möjlighet att
överenskommelser påverka
• Likhet med järnvägsområdet

14. Slutsatser
• Utvecklingsinsatser pågår – Förvaltare av
bytespunkter, lyssna på bussföretagen!
• Bytespunkter med en redan högre andel kommersiell
trafik har större förståelse för den kommersiella
trafikens behov
• Bytespunkter som ingår i studien saknar en
kapacitetstilldelningsmodell
• Tveksamhet kring rabattsystem som gynnar de
företag som använder bytespunkten i hög
utsträckning.

15. • Tveksamt om alla aktörer betalar avgifter – reglering bör
införas
• Reglering avseende erbjudandet från förvaltare av
bytespunkter bör införas
• Uppföljning och utvärdering av bytespunkterna fortsatt
viktigt. Vad händer om inte dessa lever upp till kraven?
• Regering/riksdag bör ge Transportstyrelsen
bemyndigande om tillsyn och uppdrag att ta fram
föreskrifter om tillträde, tjänster och prissättning av
bytespunkter, givet att man vill likforma villkoren i
kollektivtrafikbranschen

16. Tack för att ni lyssnade!
Frågor?