1. Hållbar parkeringsnorm
– hinder och möjligheter
Christian Rydén, stadsbyggnadskontoret i Lund
PBL 3 kap 15 §
Tomter, allmänna platser m.m.
Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och
till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses
att…
…6. lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av
fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten
av denna….
…Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både
parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas.
1
2. Kommunala parkeringsnormer i Sverige
= miniminormer
Bidrar dagens miniminormer till ett mer
hållbart transportsystem? Eller ger de
ibland ej önskvärda effekter?
Lunds kommuns parkeringsnorm (2001)
Behovstalet som krävs vid detaljplan/bygglov beror på:
• Geografiskt läge (stadskärnan, halvcentralt, övrigt)
• Typ av verksamhet (flerbostadshus, småhus, industri, kontor etc)
Justeringar av behovtalet kan därefter göras m a p:
• Extremt bilorienterade lägen (+20%)
• God kollektivtrafik (-20%)
• Bilpool (-10%)
• Upplåtelseform (-1 bpl/1000 kvm BTA för hyresrätt)
• Samnyttjande
2
3. Bostäder - Margretedalsexemplet
148 lgh bostadsrätt
P-norm angav 0,64 bpl/lgh
Byggherren valde att bygga 0,95 bpl/lgh
82 lgh hyresrätt
P-norm angav 0,57 bpl/lgh
Byggherren valde att bygga 0,58 bpl/lgh
Ideon Science Park &
Pålsjö företagsområde
ca 5500 anställda
ca 4500 parkeringsplatser
0,8 bpl/anställd
Kommunens parkeringsnorm för
området är 17 bpl/1000 kvm BTA
vilket motsvarar ca 0,35 bpl/anst.
3
4. Problem idag
• Miniminormer är ett trubbigt instrument för att tillse att ”lämpligt” antal
p-platser etableras
• Efterfrågan på parkering styrs i stor utsträckning av kostnaden att
parkera – vilket en parkeringsnorm svårligen kan ta hänsyn till
• Miniminormer leder ibland till att fler p-platser byggs än vad som
faktiskt efterfrågas
• Många fastighetsägare tar ut ett betydligt lägre pris för parkering än det
verkliga priset för att bygga/anordna den
• Parkeringsnormer utformade som miniminormer kan bara driva upp det
antal parkeringsplatser som byggs, aldrig dämpa antalet
Utländska exempel på
parkeringsstrategier
• Maxnormer
– Helsingfors: större kontorsbyggnad fick en maxnorm på 3 bpl/1000 kvm
• Obligatoriska parkeringsavgifter (även privat mark)
– Abtwil (Schweiz): shopping- och nöjescentrum Säntispark
• Trafikflödesbegränsningar
– Zürich, Sihlcity shoppingcenter: Max 8800 fordonsrörelser/dygn får alstras
• Parkeringsreservat
– Freiburg, bostadsområdet Vauban: Utrymme ska finnas för att kunna
uppfylla ordinarie miniminorm (1 bpl/lgh) men p-platser byggs först när
behov uppstår
4
5. Parkeringsstrategi för
stadsdelen Brunnshög
(förslag, ej politiskt beslutat)
• Begränsade möjligheter till markparkering
• Sänk parkeringsnormen till stadskärnenivå
– kontor 12 bpl/1000 kvm BTA, bostäder 8 bpl/1000 kvm BTA (miniminorm)
• Reservera ytor för parkeringshus i området
– om/när behov uppstår kan en parkeringsoperatör bygga och hyra ut
platser till fastighetsägare/företag på marknadsmässiga villkor
→ Bättre prissättning
Större flexibilitet
Mer behovsanpassat utbud
Inriktning för
en förbättrad
parkeringsstrategi
• Betona fastighetsägarens ansvar
( > kommunens parkeringsnorm)
• Uppmuntra en prissättning som bättre
reflekterar de verkliga kostnaderna
• Se över miniminormerna så de ej
leder till en överetablering av parkering
• Pröva möjligheten att skapa gemen-
samma lösningar för hela eller delar
av parkeringsbehovet
• Pröva möjligheten att etablera
parkeringsreservat
5
