2. ANSVAR FÖR KONCEPTPROGRAMMET - I SAMRÅD MED OCH MED STÖD FRÅN DIVISIONSCHEFERNA PRIMÄRVÅRD REGION SKÅNE - REGIONFASTIGHETER LINDA STRÖMBÄCK.
KONTAKTPERSONER FÖR KONCEPTPROGRAMMET
BENGT ARDENVIK bengt.ardenvik@skane.se EVA FREDLUND eva.g.fredlund@skane.se
4. Projektet tar sikte på år 2025 för att möta upp framtidens
primärvård med flexibla och generella lokaler. Detta är
ett projekt initierat från Regionservice Region Skåne.
Arbetet har bedrivits i öppenhet och med nära samverkan
med medarbetare och chefer inom den offentligt drivna
primärvården i förvaltningarna SUS, Sund och Kryh
och i samverkan med de fackliga organisationerna.
Konceptprogrammet ska användas i planerings- och
byggprocessen samt i strategiska överväganden.
I samband med primärvårdens behov av utökade och
förändrade lokaler används stora resurser både från
Primärvården och Regionservice. Genom ett konceptprogram
blir det möjligt att effektivisera resurserna. Flexibiliteten och
generaliteteten i funktionsmoduler gör att lokalerna lätt kan
anpassas efter ändrade arbetssätt och ombyggnad minimeras.
Programmet tar avstamp i PTS, Program för Teknisk
Standard, som är ett system för att åstadkomma rätt kvalitet i
programarbete, projektering, byggande och förvaltning. PTS
krav och riktlinjer styrs bland annat genom BOV, Byggenskap
och Vårdhygien. Även Chalmers forskningsunderlag, som
till exempel ”Lokaler för öppenvård”, ligger till grund för
UPPDRAG ARBETSPROCESS
Under knappt ett år har arbetsgruppen arbetat med projektet.
Under den tiden har två workshops, studiebesök och
arbetsgruppsmöten genomförts.
Vid den första workshopen deltog representanter från
samtliga professioner på vårdcentraler, arkitekter,
fastighetsförvaltare, lokalplanerare samt representanter
från Västra Götalandsregionen. Vid den andra workshopen
bjöds samtliga in igen förutom arkitekterna, eftersom det
var en verksamhetsspecifik workshop. Representanter från
förvaltningarna SUS, Kryh och Sund samt arkitekt har ingått
i arbetsgruppen. I referensgruppen har även Vårdhygien och
säkerhetsstrateger ingått. Kontinuerlig redovisning har skett till
primärvårdens divisionschefer. Nationella och internationella
underlag om sjukvårdens utveckling för framtiden har använts
i arbetet med att ta fram detta koncept.
Bilder i detta material skall ses som inspirationsbilder.
Illustrationer visar schematiska beskrivningar av funktioner.
1
INLEDNING
Uppdraget består av tre delar:
• Beskrivning av primärvårdens framtida utmaningar och
vårduppdrag.
• Lokalförteckning med ytrekommendationer.
• Rumsfunktionsprogram med inredning, utrustning och
3D-illustrationer.
Alla tre delarna kommer att finnas på PTS hemsida.
Konceptet bygger också på Region Skånes värdeord:
• Välkomnande
• Drivande
• Omtanke och respekt
UPPDRAG ARBETSPROCESS 4
5. Primärvården skiljer sig från övrig öppenvårdsverksamhet
genom att bygga på en helhetssyn med kontinuitet och
förtrogenhetskunskap. Det skapar en trygghet som är styrkan i
en framtida primärvård. Primärvårdens unika arbetsätt med en
patientcentrerad vård stödjer patienter att ta ett större ansvar
för den egna hälsan.Det är också ett stöd för att ta hand om
patienter med en komplex sjukdomsbild. En avgörande styrka
i primärvården är flera professioners samarbete i team kring
patienterna.
Primärvårdens utmaningar
Sjukvården står inför många utmaningar i framtiden.
Befolkningen ökar och lever längre, vilket resulterar i att
antalet personer i behov av sjukvård kommer öka samtidigt
som skillnaderna i hälsa blir större. Antalet patienter med
kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa ökar, många gånger
till följd av vår livsstil. En effektivisering är därför ett måste
för framtidens sjukvård om den svenska modellen med
sjukvård efter behov ska kunna bibehållas. I Sverige har vi
fritt vårdsökande som ger rätt att söka specialistvård utan
kontakt med primärvården som är första linjens sjukvård.
Om befolkningens vårdkontakter med öppenvården, i ökad
utsträckning ska kunna styras till första linjens sjukvård, behövs
vårdcentraler som är attraktiva för både befolkning och personal.
Primärvården kan i framtiden ge ökat stöd till patienter med
olika behov bland annat genom att erbjuda e-hälsa. E-hälsa
kan användas förebyggande och förhindra att personer behöver
uppsöka sjukvård. Användningen av e-tjänster för medborgarna
kommer att frigöra tid för omhändertagande på sedvanligt sätt för
de som inte har möjlighet att använda e-tjänsterna.
När gränssnittet mellan sjukhus, primärvård och kommun
ändras kommer kommunikationen och interaktionen mellan
olika instanser och professioner att behöva anpassas. Det
ökade behovet av sjukvård kommer i framtiden att leda till en
brist på vårdpersonal samtidigt som det blir nödvändigt att den
vårdpersonal som finns får ägna mer av sin tid åt sjukvård.
Arbetet med patienter beräknas också bli mer tidskrävande
eftersom patienter i större utsträckning kommer från varierande
kulturer och tala olika språk. Det kommer att krävas en ökad
standardisering av processer/tjänster för att vården ska kunna
utvecklas. Vårt samhälle går mot att kommersiell service har
öppet kvällar och helger. Hur även vårdcentralerna kan bli mer
BAKGRUND
tillgängliga kommer att bli en stor utmaning i framtiden. Det
kommer att krävas mer flexibla lösningar.
Utmaningar för utformningen av lokaler
Den övergripande strategin kring utformningen av framtidens
vårdcentralslokaler präglas av flexibilitet, generalitet och
standardisering. Personalens framtida arbetsätt gör att
utformningen av lokalerna måste anpassas och stödja
teamarbete på ett optimalt sätt. Lokalerna kan planeras i
moduler som sätts samman för önskad funktion för enheten.
Tekniska lösningar utvecklas hela tiden, behandlingsmetoder och
vårdens sätt att arbeta är i ständig förändring som exempelvis
monitorering av kroniska sjukdomar. Mindre röntgenfunktioner,
ultraljud och MR (lågfrekvens) kommer troligen att finnas på
vårdcentraler vilket kommer att ställa ytterligare tekniska krav.
BAKGRUND 5
6. MÅL
AVGRÄNSNINGAR
• En vårdcentral i tiden som är attraktiv för medborgare och
medarbetare.
• Att finna en gemensam standard för att tillgodose lokaler
för förändrade arbetssätt.
• Effektivisera verksamheten, personal, ytor, flöden och
ekonomi.
• En generell vårdcentral bli mer tid- och kostnadseffektiv
i planering och byggprocess och skapar även en
igenkännande faktor hos både patienter och medarbetare.
Konceptprogrammet inkluderar inte utemiljön. Dock påpekas
vikten av god tillgänglighet vad gäller kommunikationer och
p-platser för vilket det finns lagar och riktlinjer. Programmet
omfattar av tidsskäl inte heller Barnavårdscentral,
Barnmorskemottagning och Rehabilitering.
Syftet med detta konceptprogram är:
• Att planera primärvårdens byggnader med fokus på
framtiden.
• Att via generella flexibla och standardiserade rumsmodeller
effektivisera planeringsprocessen och byggandet.
• Att vara proaktiva inför en snabb utveckling av bl. a.
e-hälsa och diagnostik.
• Att i utformningen av lokaler skapa förutsättningar för att
stödja olika typer av arbetssätt, till exempel teamarbete.
• Bekräfta vikten av attraktiva vårdcentralslokaler för
patienter, medarbetare och studenter.
SYFTEVISION
Att utveckla morgondagens vårdmiljöer ur ett patientperspektiv
med patientsäkerhet, hållbarhet, flöden, kunskap och
utveckling som ledord, enligt region Skånes styrande
planeringsprinciper.
• Patientsäkerhetsprincipen
Viktigaste faktorn som ska prövas vid konflikt med andra
principer
Minimera vårdskador och smittspridning
Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid
• Hållbarhetsprincipen
Attraktiv, säker och läkande miljö
Planera för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet
Långsiktigt användbara byggnader – generalitet, flexibilitet,
elasticitet
• Flödesprincipen
Optimera patientens väg genom hela vårdprocessen
Separera publika och icke publika flöden
Enkelt att hitta och orientera sig
• Kunskaps- och utvecklingsprincipen
Integrera sjukvård, utbildning och forskning
Underlätta för samverkan med universitet, högskola och
näringsliv
VISION SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR 6
7. 2
ÖVERGRIPANDE KONCEPT
SAMLAD SERVICE
En vårdcentral är en samhällsfunktion som de allra
flesta kommer i kontakt med. Från enstaka tillfällen vid
mindre åkommor till vård som kräver återkommande
besök. Den placeras med fördel i närheten av annan
samhällelig eller kommersiell service där människor
uträttar sina ärenden till vardags och som är lättillgänglig
med allmänna kommunikationsmedel. Det kan vara vid
ett torg, ett köpcentrum, en galleria eller i närheten av en
idrottsanläggning, skola mm. Förslagsvis delar byggnaden
lokaler till exempel med friskvårdsanläggning/gym,
apotek, lokaler för kommunal socialtjänst o hemsjukvård,
försäkringskassa och hjälpmedelsbutik. I vilket sammanhang
vårdcentralen placeras bestäms utifrån lokalbefolkningens och
stadens/ ortens behov.
Idag är funktioner
utspridda i staden
Utvalda funktioner placeras
närmare varandra för att ge
patienten tillgång till ett samlat
vård och serviceutbud.
Närheten gör det lättare
kunna samarbeta över
professionsgränserna och få
en helhetsbild av patienten.
Vårdcentralen delas upp i olika
zoner med varierande grad av
publik karaktär
Zonerna bestäms av dess
funktioner. Den mest publika
zonen är ett Hälsotorg som
hälsar patienten välkommen till
både primärvård och service
MOTTAGNINGAR
PERSONALYTOR
MOBIL VÅRD
SERVICEFUNKTIONER
HÄLSOTORG
VÅRDCENTRAL
DIAGNOSER
PROVER
LÄSNING
TRÄNING
MEDICINERING
REHAB
EGENVÅRD
1
2
3
APOTEK
BIBLIOTEK
CAFÉ
GYM
BUTIK
Idag är funktioner utspridda i staden Utvalda funktioner placeras närmare
varandra för att ge patienten tillgång
till ett samlat vård och serviceutbud.
Närheten gör det lättare kunna
samarbeta över professionsgränserna
och få en helhetsbild av patienten.
Vårdcentralen delas upp i olika zoner
med varierande grad av publik karaktär
Zonerna bestäms av dess funktioner.
Den mest publika zonen är ett Hälsotorg
som hälsar patienten välkommen till
både primärvård och service
Bra sjukvård byggs från grunden med vårdcentraler som
är attraktiva för medborgare och personal. Vårdcentralerna
kommer att vara en av flera olika vårdgivare. Även webb-
tjänster i olika former samt teknik för egenkontroll av
kroppsfunktioner och hälsa ökar. Vårdcentralerna står i
detta sammanhang för den nära tillgängliga sjukvården med
kontinuitet och relation. En ökande andel av medborgarna
kommer i huvudsak att använda e-tjänster vilket kan ge bättre
tillgänglighet för fysiska möten för de medborgare som vill och
behöver detta. Samordnade fysiska hembesök av vårdgivare
kan också erbjudas.
Andra professioner än läkare kommer att få ett större ansvar
för lindriga övergående sjukdomar. Teamen bemannas för
att på bästa sätt möta behoven. Öppettiderna/scheman
justeras utifrån inflödet av oplanerade och planerade
kontakter. Teamet ska erbjuda den nära vården för ett visst
antal medborgare. Teamen kan till viss del specialisera
sig på till exempel äldrevård eller barnsjukvård men den
grundläggande generalistfunktionen bibehålles. Teamen kan
sedan samordnas till ett antal team i samma lokaler beroende
på antal medborgare i området och önskvärd närhet.
ORGANISATIONSPRINCIPER
SAMLAD SERVICE ORGANISATIONSPRINCIPER 7
8. Flödet genom byggnaden
Mottagningsdelen bygg
av generella rumsmodul
fylls med lämplig funktio
ansluter till Hälsotorget.
GRUPPRUM
LÅNGSMAL BYGGNADSKROPP KOMPAKT BYGGNADSKROPP REKTANGULÄR BYGGNADSKROPP
SAMTALSRUM GRUPPRUM
BEHANDLINGSRUM SOCIALTJÄNST
TANDLÄKARE
GYM/REHAB
PROVTAGNING
BIBLIOTEK
APOTE
K
RECEPTION
FLÖDEN
UPPBYGGNAD
För allas säkerhet, av hygienskäl och för att få effektiva
processer i verksamheten inom en vårdcentral, hålls
patient- och personalflöden separerade/kontrollerade. Det
är därför lämpligt att placera patientstråken med tillhörande
aktiviteter i en egen zon och personalens arbetsrum,
teamrum och personalytor i en annan zon med egna interna
kommunikationer. Mötet mellan patient och vårdgivare sker
främst i ett gränssnitt mellan dessa. Personalen rör sig kring
patienten, inte tvärtom. Gränsen mellan de olika zonerna ska
vara tydliga för patienten. Enheten ska ha så korta vägar som
möjligt mellan de delar som används mest. Provtagningsrum
placeras nära entrén.
Så långt som möjligt bör en utjämning av patientflödet ske för
att minimera patienternas väntetider på plats. Vårdcentralerna
har kontroll på inflöden av patienter och dess variation över
dag, vecka, månader, år. På så sätt kan bemanningen möta
upp och planeras efter behoven. Även videobesök och
distansövervakning erbjuds för att minska det totala flödet
av fysiska patienter på vårdcentralen. Infektionspatienter
handläggs i separat flöde med egen ingång och RWC. Akuta
tillstånd har egen in och utgång för ambulanstransporter.
Transportmedel för mobilt team finns i nära anslutning till
vårdcentralen.
Lokalerna ska vara välkomnande och ha god tillgänglighet för
alla oavsett funktionsnedsättning, sjukdomstillstånd, etnicitet,
språk eller ålder. Det ska finnas kontrollerade patientflöden
för att minska smittoriskerna. Vid planering av lokaler ska
vårdhygien kopplas in i ett tidigt skede.
För att skapa standardiserade lokaler med flexibilitet och
generalitet byggs rum upp av moduler i olika storlekar. Dessa
moduler fylls med lämpliga funktioner efter behov. En modul
på 12 kvadratmeter kan hantera de flesta av vårdcentralens
funktioner som till exempel samtalsrum och behandlingsrum
vilket gör rummet flexibelt. Detta bland annat genom att
använda sig av standardiserad utrustning som exempelvis höj-
och sänkbara skrivplatser, väggfast undersökningsutrustning
samt vattenanslutning.
Modulkoncept
Flöden
UPPBYGGNAD FLÖDEN 8
9. 3
KOMMUNIKATION
FRAMTIDENS
e-VÅRDCENTRAL
En personlig inloggning kan innehålla:
Mätdata från olika källor, vården, egna appar och så
vidare.
Tillgång till vård via nätet och hemvårds- gruppen
E-journal med egen del för patienten.
Dialog med vården på nätet, nätremiss till specialist,
boka hembesök
Kontakter till fysiska vårdcentraler
SMS-kontakt i fall av försening till bokad tid
I framtiden kan kontakt tas med primärvården på många olika
sätt. Patienter kan ringa, eller via en personlig inloggning till
1177, se sina kontakter, lediga tider och göra tidsbokningar både
för webbmöten och fysiska möten med vårdteam eller enskilt på
vårdcentralen. Här kan även självbedömningsblanketter fyllas
i som vården kan ha som underlag för att bedöma patientens
situation, de infogas sedan i journalen. När ett fysiskt möte
bokats på vårdcentral kan patienten själv checka in hemma eller
på plats.
.
Den patientcentrerade vården är grunden i primärvårdens
arbetsätt och bygger på en helhetssyn av människan såväl
fysiskt, psykiskt och socialt.
Individuella behov och värderingar respekteras genom att
patienten uppmuntras till delaktighet, ansvar och att vara en
engagerad medaktör i sin egen vård samt att vården planeras
i samråd. Om patienten så önskar involveras även familj och
vänner. Behandlingar utvärderas och följs upp och information
och patientutbildning är en viktigare del.
PATIENTCENTRERAD VÅRD EGENVÅRD
När man i framtiden behöver göra egenkontroll finns personal
på plats för till exempel provtagning med självinstruerande
provtagningsutrustning. När patienten själv har förberett sitt
besök med självbedömning och provtagning innan mötet
med vårdpersonal, kan flödet av patienter ske snabbare och
väntetider bli kortare. Dessutom kan administrativt arbete
minska, vilket frigör mer tid till mötet med och omhändertagandet
av patienten.
PATIENTCENTRERAD VÅRD EGENVÅRD 9
10. IT MOTTAGNING
SAMTALA MED VÅRDEN
TELEFON VIDEOSAMTAL CHATT
MINA JOURNALER
MINA SIDOR
BOKA TID
FÖRSLAG TID OCH PLATS
AKUT TID
FÖRSLAG BÄSTA TILLGÄNGLIGA VÅRDCENTRAL BOKA TID
SPECIALIST BESÖK VÅRDCENTRAL HEMBESÖK
INLOGGAD:
SVEN SVENSSON
e-MOTTAGNING IT-MOTTAGNING
INLOGGAD:
VÅRDPERSONAL
INKOMMANDE
SAMTAL
INKOMNA MÄTDATA
KONTAKTA PATIENT
PLANERADE BESÖK
JOURNAER
SVEN SVENSSON
MEDICINER
EGEN MÄTDATA
VIKT
LÄNGD
PULS
TEMPERATUR
BLODTRYCK
BLODSOCKER
KALORIINTAG
STEGRÄKNARE
TRÄNING
MATKASSAR ONLINE
LÖSENORD ****** LÖSENORD ******
ANVÄNDARE **** ANVÄNDARE ****
Ytterligare sätt att effektivisera vården och användningen av
dess lokaler är att förlägga delar av primärvården till hemmet.
Detta sker via mobila vårdteam i samarbete mellan primär-
vård, sjukhus och kommun. De som inte har möjlighet att
besöka vårdcentralen kan få hjälp hemma.Teamen bemannas
utifrån vårdbehov. Sköterska på plats hos patient kan ha virtu-
ella möten med läkare för att få stöd vid hembesök.
Bättre vård och stöd för den enskilde kan ges när flera instan-
ser samarbetar och har samma information. Genom
kommunikation mellan vårdcentralen, barnavårdscentralen,
barnmorskemottagningen, arbetsförmedlingen, försäkrings-
kassan, socialtjänsten och apoteken får varje instans en bättre
helhetsbild av individens situation och kan erbjuda bättre och
skräddarsydd service för varje enskild person.
Samband mellan patient och
vårdgivare inom e-hälsa
Tekniken förändras snabbt och är svår att förutspå och planera.
I framtiden talar mycket för att robotar kan användas för rutinupp-
gifter såsom provtagning i egenvården eller som hjälp med rehabi-
litering. Lokalerna ska vara föredömen för minimering av energiför-
brukning, miljöpåverkan och risker.
EXTERN VÅRD/STÖD TEKNIK
EXTERN VÅRD/STÖD TEKNIK 10
11. Café
Apotek, apotekare kan ta del i det akuta flödet på
vårdcentralen för råd och receptförnyelser
Socialtjänst
Hälsobibliotek
Lekplats
Gym
Butiker med profilerade hälsoprodukter.
Hjälpmedelsbutik
Tandläkare
Bibliotek
Uttagsautomat
Mataffär
Frisör
EXEMPEL PÅ STÖDFUNKTIONER
TILL HÄLSOTORGET
4
RUMSFUNKTIONER
HÄLSOTORG
Hälsotorget fungerar som ett välkomstrum och är det första
som möter besökaren med olika funktioner som stödjer
egenvård med fokus på förebyggande vård. Vårdcentralens
reception placeras så att den är synlig direkt för besökaren när
de anländer.
Utformning
Besökaren skall mötas av ett vackert och trivsamt rum. Där
finns olika zoner för olika behov. Hälsotorget skall genom
god design göras till en attraktiv miljö där besökare och
medarbetare gärna vistas.
För att skapa igenkänning, omedelbar tydlighet och en trygg
miljö utformas hälsotorget för att ge orienterbarhet. Tekniska
installationer utformas så att de inte stör besökarens intryck.
Valet av inredning och material ska stärka en enhetlig
gestaltning av rummet samt ha ett hållbarhetsperspektiv med
hänsyn till kvalitet, funktion, tillgänglighet och miljöpåverkan.
Hälsotorget skall på ett självklart sätt vägleda besökaren till
de olika funktionerna som finns. Med hjälp av tydlig skyltning,
belysning och utformade gångstråk skall vårdcentralens
funktioner göras tillgängliga för besökaren med hjälp av Region
Skånes skyltstandard.
Nära entré och med visuell koppling till angöringsplats behövs
sittplatser för de besökare som använder taxi eller färdtjänst.
Detta innebär trygghet för besökaren och underlättar för
chauffören att hitta sin passagerare. Informationstavlor visar
tillgängliga transporter
HÄLSOTORG 11
12. Hälsotorget möbleras med öar
av diverse funktioner, som
ställs ut likt möbler i ett rum.
SJÄLVINCHECKNING
LEKPLATS
SITTPLATSER
INFORMATIONSVÄGG
LUGNT RUM FÖR EGENKONTROLLER
TOALETTER
RECEPTION MED BACKOFFICE
Koncept
Hälsotorget möbleras med öar, med olika funktioner, som ställs
ut likt möbler i ett rum. Här kan formspråket vara fritt och lekfullt.
Dessa moduler kan till exempel fungera som beskrivet ovan men
kan också bilda rum, balkonger och länkar, med hiss och trappor,
mellan olika våningar. På detta sätt kan man enkelt modellera
fram det man vill ha på ett lekfullt och välkomnande hälsotorg i
nästan vilken lokal som helst.
HÄLSOTORG 12
13. En öppen och välkomnande reception som skärmas av
från öppna ytor samtidigt som den ger en överblick över
lokalerna. Receptionen bör ha olika nivåer av integritet
för att kunna skydda samtal över disken.
Bakom receptionsdisken finns ett back-
office som också fungerar som reträttväg ur
ett säkerhetsperspektiv för personal.
Receptionsdisken är delad i två olika
nivåer för att fungera för stående och
sittande samtal.
Reception - Servicepunkt
Receptionen är välkomnande, där finns tillgång till olika typer av
hjälp och service för besökaren. När besökaren checkar in kopplas
patientens vård/hälsohistorik via webb direkt till vårdpersonal.
Den bemannade servicepunkten kännetecknas av personligt
bemötande och hög servicegrad. Som komplement till receptionen
finns orienteringstavla med information om olika funktioners
placering. Övriga skyltar följer Region Skånes skyltprogram där
man också tar hänsyn till olika funktionsnedsättningar.
HÄLSOTORG 13
14. EXEMPEL PÅ MOTTAGNINGSLOKALER
Mottagningslokalerna tillhör vårdzonen där patient träffar
personalen. De består av flexibla och generella elektroniskt
bokningsbara rum.
Behandlingsrum
Generella, flexibla rum som kan hantera all mottagnings-
verksamhet. Alla utrustade med “mikrolab”, dator och
storbilds-TV som möjliggör videomöten och samtal mellan
vårdcentralläkare, patient och sjukhusläkare eller annan
specialistkompetens. Laboratorieanalyser sker troligen
med ultraljud och ljus istället för blodprov. Vagnar med
extra utrustning för snabb åtkomst som fylls på i närförråd.
Triagering kan ske i undersökningsrum, tolkservice och digital
direktöversättning kommer troligen att finnas.
Samtalsrum
Rum för samtal, information och utbildning. Kollegor kan
lätt mötas för att utbyta erfarenheter, få handledning eller
diskutera patientfall, rummen finns även till för patient.
Rummet inreds flexibelt för att lätt kunna anpassas efter
aktuellt behov, inklusive utrustning för videomöten.
Grupprum
Rum för personer att samlas i, med skärm att visa information
eller bilder på, vilket möjliggör för patienter att delta via video
och internet. Behandling av patienter i grupp är en naturlig del
av primärvården. Rummen inreds beroende på aktuellt behov
Akutrum / Infektionsrum
Rum för akuta tillstånd och mindre operationer med
möjlighet till konsultation via video. Infektionsrum, kanske
självrengörande i framtiden, har egen ingång och eget RWC.
Idag är funktioner
utspridda i staden
Utvalda funktioner placeras
närmare varandra för att ge
patienten tillgång till ett samlat
vård och serviceutbud.
Mottagningsdelen byggs upp
BIBLIOT
STÖRR
MINDRE
TEAMA
TYST A
FLEXIB
KÖK
VIDEOM
SAMTALSRUM
GRUPPRUM
BEHANDLINGSRUM
AKUTRUM
PROVTAGNING
VÅRDCENTRAL
APOT
BIBLIOTEK
CAFÉ
GYM
BUTIK
MOTTAGNINGSLOKALER 14
15. PERSONALZON
Arbete i team blir allt mer centralt, likaså kontinuerlig
kunskapsuppdatering där sjukvård, utbildning och forskning
integreras genom samtal mellan kollegor samt kopplingar
till universitet, högskolor och forskning. Detta nämns som
viktiga faktorer också när det gäller vårdarbetets attraktivitet
och påverkar arbetsplatsens utformning. För mer information
om olika typer av rum och dess användning se RFP,
rumsfunktionsprogram.
Logistik och materialförsörjning
Ingång med uppställningsplats för transportvagnar, en
zon för transport och materialförsörjning. Principen för
förrådshantering är att olika typer av förråd placeras med olika
avstånd till verksamhetens funktioner. Närförråd placeras
nära funktionen som har sina material/artiklar där, det finns
flera närförråd i verksamheten och förråden används flera
gånger per dag. Primärförråd för material som inte används
mer än någon gång i veckan placeras något längre bort och
samnyttjas med flera funktioner, inom varje verksamhet finns
2-3 primärförråd. I sekundärförråd förvaras sällan använt
material, det kan vara möbler, julsakerna, med mera. Det
behövs ett sådant förråd inom verksamheten.
Direktdiktering/Tal i journal/checklistor.
Samlad journal för patient och vårdpersonal.
Videomöten ihop med patient till annan specialist
ersätter en stor del remisser/besök.
Ett samlat integrerat vårdsystem med personfokus
istället för systemfokus innehållande läkemedel,
sjukskrivningar, remisser, journal.
Olika språk hanteras med virtuell direktöversättning.
Avancerade beslutsstödsystem.
FRAMTIDENS ADMINISTRATIVA ARBETE
oner placeras
dra för att ge
ng till ett samlat
eutbud.
Persalavdelningen sätts även
den ihop av generella
rumsmoduler som fylls med
olika funktioner efter behov.
Hälsotorget möbleras med öar
av diverse funktioner, som
ställs ut likt möbler i ett rum.
Närheten gör det lättare
kunna samarbeta över
professionsgränserna och få
en helhetsbild av patienten.
Vårdcentralen delas upp i olika
zoner med varierande grad av
publik karaktär
Zonerna bestäms av dess
funktioner. Den mest publika
zonen är ett Hälsotorg som
hälsar patienten välkommen till
både primärvård och service
MOTTAGNINGAR
PERSONALYTOR
MOBIL VÅRD
SERVICEFUNKTIONER
HÄLSOTORG
SJÄLVINCHECKNING
LEKPLATS
SITTPLATSER
INFORMATIONSVÄGG
LUGNT RUM FÖR EGENKONTROLLER
TOALETTER
RECEPTION MED BACKOFFICE
BIBLIOTEK / TYST LÄSSAL
STÖRRE MÖTESRUM
MINDRE MÖTESRUM
TEAMARBETSPLATSER
TYST ARBETE
FLEXIBELT KONFERENSRUM
KÖK
VIDEOMÖTESRUM
DIAGNOSER
PROVER
LÄSNING
TRÄNING
MEDICINERING
REHAB
EGENVÅRD
1
2
3
APOTEK
BIBLIOTEK
CAFÉ
GYM
BUTIK
PERSONALYTOR 15PERSONALZON 15
16. Andrum för
personal
platsförläsning
medhög
koncentration
Kök Vråer Skåp
rumsligheter
Rum för 1 pers
Lounge
enskilt
arbete
Öppna
arbets-
platser
enskilt
arbete
enskilt
arbete
platser
fokuserat
arbete
Informell
ytaför
hantering
arbete
Videomötesrum
mednågonpå
rum
Exempel från PTS på personalytor
PERSONALZON 16
17. ALLMÄNT BYGGNADSPRINCIPER 17
Cellkontor
Rum för koncentrerat
arbete vid ergonomiskt
skrivbord/stol
Videomöten
Öppna
kontorsarbets-
platser Informell mötesplats
Tel läsrum
Samtalsrum
Sp
vä
Te
mo
nin
Personalzon
Mottagningslokaler
Patientzon
Exempel från PTS på personalytor
Teamarbete
En viktig grund i primärvården är att olika kompetenser tillsam-
mans, runt individ eller grupp ska skapa långt större patient-
nytta än vad varje profession kan göra själv. Teamen beman-
nas med de kompetenser som bedöms kunna ge bästa möjliga
primärvård. Underlag för behoven kan vara lokal diagnosprofil
och sökmönster.
För medborgarna kan teamen ge en ökad reell trygghet, kon-
tinuitet och förtrogenhetskunskap. Det kan t ex gälla ökande
psykisk ohälsa, oro för sjukdom, mångbesökare och efterlev-
naden av givna råd och behandlingar. Andra professioner än
läkare tar en mer framträdande roll. Teamen har mindre sår-
barhet än om fokus finns på individ.
I teamen ges grunden för en smidig kompetensväxling av
vissa arbetsuppgifter, personal under utbildning erhåller bät-
tre möjligheter till dialog och handlening vilket leder till ökad
arbetsglädje för personalen.
Rumstyper som inte tas upp i detta koncept hanteras i respek-
tive specifikt projekt.
PERSONALZON 17
18. VEJLE VÅRDCENTRAL
ILLUSTRATION FRÅN TÄVLINGEN
5
SÄKERHET
Säkerheten på en vårdcentral har flera dimensioner.
Patientsäkerheten regleras i föreskrifter, förordningar och
särskilda PM. Vad gäller brandsäkerhet och IT-säkerhet finns
tydliga regler och anvisningar. Vidare finns också rutiner för
skalskydd, lås- och larmsystem, för förhindrande av inbrott och
stölder. Den mest diskuterade säkerhetsfrågan brukar handla
om hot och våld, samt för medarbetarna upplevd trygghet på
arbetsplatsen. En tydlig indelning av vårdcentralen i separata
zoner för patienter respektive personal bör göras i möjligaste
mån. Logistiken är viktig likaså att verksamheten har kontroll
över patientflöden med tydliga vägvisare. Patienter hämtas i
väntrum och följs till behandlingsrum. Tekniska lösningar som
personlarm, sektionering och förplanerade flyktvägar bidrar
också till ökad trygghet och säkerhet.
SÄKERHET
det lätt att byta
ller ta bort väggar.
te på torget lätt
ner
Ökad säkerhet vid inpasseringOlika exempel
xer ut i hälsotorget
må väntbås vid
ottagningsrum
Säker inpassering och
kontrollerade flöden i byggnaden
Riskerna varierar med var vårdcentralen är belägen.
Förebyggande insatser kan vara att avveckla handkassor
och minska antalet stöldbegärliga läkemedel. Utbildning
och träning i bemötande av patienter och anhöriga har stor
betydelse för den upplevda tryggheten på arbetsplatsen.
Servicevärdar eller motsvarande kan vara ett sätt att öka
tryggheten och säkerheten till exempel på hälsotorget.
Kommande år kommer nya system för ID-kontroller och
passering att utvecklas liksom individskydd för medarbetare.
Det är ett utvecklingsområde gemensamt med annan
samhällsservice.
Om lokalerna endast används delvis under vissa tider
ska larmfunktioner finnas mot den del som inte används.
Larmfunktioner kan förstärkas och lokalerna ska på bästa
sätt ge möjlighet att komma ifrån en eventuell hotsituation.
Under vissa omständigheter kan det vara befogat med
övervakningskameror. Passersystem föreslås som standard.
Vid planering av ny- eller ombyggnation av en vårdcentral
skall förvaltningens säkerhetsavdelning kontaktas i ett tidigt
skede.
SÄKERHET 18
19. 6
MATERIALFÖRSÖRJNING
De flesta materialflöden till en vårdcentral är cirkulerande
och bör ha olika tillträde beroende på rum. En avlämningsyta
alternativt rum avsett för inkommande och utgående gods bör
finnas i nära anslutning till utsida av fastigheten eller annan
lämplig försörjningsväg beroende på fastighetens utformning.
Det mest frekventa flödet är provhanteringsboxar, som
flera gånger per dag levereras tur och retur mellan
vårdcentralen och sjukhuslaboratorier. Det interna flödet
mellan provtagningsrummet och avlämningsytan bör vara
genomtänkt så att hämtning/lämning ska kunna ske med så
liten insats som möjligt från vårdpersonalens sida. I samband
med transporter av provhanteringsboxar så sker även
leverans av läkemedel, post & paket och sterilgods. Lämpliga
avställningsytor för detta bör finnas i avlämningsytan.
LOGISTIK 19
Ett annat flöde som normalt levereras veckovis är textil och
förrådsvaror. Textilier, som i huvudsak är personalkläder,
har ett cirkulerande flöde och bör kunna nyttja samma
avlämningsyta även om smutstvätt generellt är att beakta
som orent. Både textil- och förrådsvaror nyttjar rullvagnar
för leverans vilket ställer krav på hiss för verksamheter
ovan markplan samt tröskelfria dörrar. Avfall bör separeras
helt från övriga flöden och hanteras via ett eget avfallsrum.
Materialförsörjning till vårdcentralen sker via lastbil vilket ska
tas i beaktande vid planering av vårdcentraler.
LOGISTIK
20. Vid behov av förändring gör de generella rummen
det lätt att byta funktioner samt lägga till eller ta
bort väggar. Likaså kan möbleringen ute på torget
lätt anpassas till olika situationer. LÅNGSMAL BYGGNADSKROPP KOMPAKT BYGGNADSKROPP REKTANGULÄR BYGGNADSKROPP
SAMTALSRUM GRUPPRUM
BEHANDLINGSRUM SOCIALTJÄNST
TANDLÄKARE
GYM/REHAB
PROVTAGNING
BIBLIOTEK
APOTE
K
RECEPTION
tt
De generella rummen gör det lätt att byta
funktioner och lägga till eller ta bort väggar.
Ökad säkerhet vid inpasseringOlika exempel
Väggarna växer ut i hälsotorget
och bildar små väntbås vid
respektive mottagningsrum
sdelen byggs upp
rumsmoduler som
mplig funktion och
Hälsotorget.
Persalavdelningen sätts även
den ihop av generella
rumsmoduler som fylls med
olika funktioner efter behov.
Hälsotorget möbleras med öar
av diverse funktioner, som
ställs ut likt möbler i ett rum.
7
GENERALITET & FLEXIBILITET
En byggnads livslängd är vanligtvis längre än livslängden på
dess verksamheter. Det bör finnas möjlighet till anpassning av
lokalerna och utveckling av verksamheten samt ändrade ar-
betssätt och behandlingsmetoder. Eftersom vi bara kan gissa
oss till framtida scenarion måste byggnaden kunna förändras
och eventuellt byggas ut på ett enkelt sätt.
Vid etablering i en befintlig byggnad måste man förhålla sig till
och anpassa verksamheten efter givna förutsättningar. Stan-
dardmoduler med principer och rumsmått används för att testa
byggnadens lämplighet för den tänkta verksamheten.
ALLMÄNT BYGGNADSPRINCIPER
En byggnad med hög grad av generalitet är mångsidigt an-
vändbar utan byggtekniska ändringar. För att uppnå god
generalitet i en vårdcentralsbyggnad är det viktigt att ha bra
byggnadsmått där mindre och större rum kan infogas. En
modul på 12 kvm har så generella mått att den klarar många
funktioner. Den går också att dela eller fördubbla och så vidare
efter behov. Man får då ett system som underlättar planering
och beräkning vid nybyggnad och ombyggnad av lokaler.
En byggnad med långsmala volymer ger mer fasadlängd och
fler ljusa rum men större gångavstånd. Mer kompakta byggna-
der ger kortare avstånd men ofta sämre ljusförhållanden, om
inte byggnaden utförs med takljus eller innergårdar. En traditi-
onell rektangulär planform med fribärande bjälklag ger en ge-
nerell byggnad med goda möjligheter till flexibel användning.
En stor vårdcentral kan kräva flera våningsplan eller parallella
huskroppar med en eller flera länkbyggnader emellan för att
minimera avstånd.
Långsmal byggnadskropp Kompakt byggnadskropp Rektangulär byggnadskropp
En byggnadsuppdelning med länkar ökar även flexibiliteten och
möjligheten till uppdelning i enheter. Våningshöjd väljs så att in-
stallationer i hög grad dras horisontellt och därmed minska anta-
let vertikala dragningar som försvårar en flexibel lösning.
Region Skånes krav och riktlinjer skall följas och även håll-
barhetsprincipen skall integreras i byggnaden / lokalerna.
Det vill säga:
• Attraktiv, säker och läkande miljö
• Planera för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet
• Långsiktigt användbara byggnader, generalitet, flexibilitet och
elasticitet
ALLMÄNT BYGGNADSPRINCIPER 20
21. DETTA KONCEPT HAR TAGITS FRAM I SAMARBETE MED ARKITEMA ARCHITECTS
BILDER OCH ILLUSTRATIONER ARKITEMA ARCHITECTS
