Presentasjon av Anna Anund under trafikksikkerhetskonferansen «En meter over bakken- trygge barn på skoleveien» på Lillestrøm 5. og 6. mars 2014. Konferansen ble holdt i regi av Trygg Trafikk, Statens vegvesen og Akershus fylkeskommune.

1. Varför skjutsar föräldrar
barnen till skolan?

2. Syfte
Utgångspunkten i föredraget är framförallt Trafikverkets rapport
kring barns skolvägar 2012, SKLs rapport ”varför skjutsar
föräldrar barn till skolan?” samt erfarenheter från EU projektet
SAFEWAY2SCHOOL.

3. En del har nära till skolan och
en del har långt till skolan
Gå/cykla
Själv/ i sällskap
Upphandlad/
Kollektivtrafik

4. Vad kan vara viktigt att beakta?
Skolskjuts Gå/cykla
Hållplatsens utformning Avstånd
Säkerhet och trygghet på bussen Vägens utformning
Komfort och kvalitet på skolbussen Upplevd / faktisk säkerhet / trygghet
Trafikmiljön vid skolan Cykelparkering
Turtäthet
Tillgång till kollektivtrafik
Föräldrarnas inställning
Föräldrarnas arbetsplats i relation till skolan
Skolans inställning/insatser

5. Noreen C. Mc Donald, Annette E. Aalborg, JAPA, 2009
Vad säger föräldrarna?
I USA: den mest förekommande orsaken till att man
skjutsar är rädsla för ”stranger danger”
I andra hand att man anser det för långt (< 3.2 km) och att
man släpper av barnen på väg till jobbet

6. Sverige:
Vad är det huvudsakliga skälet att du skjutsar?
TRV, Barns säkra skolvägar, 2012

7. Hur ser det ut i Sverige?
Hur långt är det mellan hemmet och skolan?
71 % har kortare än 3 km
TRV, Barns säkra skolvägar, 2012

8. Säker väg - Gång och cykel till skolan
Källa: Barns skolvägar, TRV, 2012
46% som inte anser det säkert

9. Skolskjuts - på väg hem från bussen
24 procent anser
det farligt
Källa: Barns skolvägar, Trafikverket 2012

10. Trygghet - Gång och cykel till skolan
Källa: Barns skolvägar, Trafikverket 2012
27% som inte anser det tryggt

11. Antal dödade i olika åldersgrupper i förhållande till befolkningen i
motsvarande grupp. Antal dödade per 100 000 invånare.
Åren 1985-2012
Källa: Trafikanalys rapport över vägtrafikskador

12. Olyckor i samband med skolskjuts –
OBS gamla data
0
10
20
30
40
50
60
Springer/gårutbakom
buss
Springer/gårutfram
förbuss
Springer/gårutm
ellan
bussar
Kom
m
erikläm
utanförbuss
Fastnar/kläm
d
ibussdörr
Bråttom
tillbuss
Singelolycka
buss
Kollison
buss/pb
&
barn
Kollison
buss/skoltaxi/annatfordon
H
ård
inbrom
sning
Antalolyckor
Morgon
Förmiddag
Eftermiddag
Källa: Polisrapporterade olyckor 1994-2001

13. Generella förändringar i samhället
 Skolval och centralisering  Längre skolresor och centralisering
 Ökat förvärvsarbetande  Ingen hemma, mindre tid när det behövs
 Ökat antal bilar  Förenklar lämning/hämtning
 Mobiltelefoner  Förenklar hämtning
 Hedonism, vinst & normativitet  vi väljer det enklaste, billigaste och
mest vanliga
 Ökat antal brott  Upplevd otrygghet
 Infrastruktur som inte fungerar  Bussar som är överfulla/inte stannar
 Trafikmiljön - hårdare trafik, ökat trafikarbete  Upplevd osäkerhet
 Bil är normen  lätt att känna att det är rätt och att annat är opålitligt
 Bilen upplevs snabbare  minskad stress och mer tid att spara
Fyrhi A et.al., 2011, Henrikson, 2008; Lindenberg & Stieg, 2007;
Waldo, 1999, Anund et al. (2013)

14. Förälder 2010 talet
Föräldrarollen  Barn som projekt
Syn på barn  De egna barnen är ”mindre” än när man själv var barn
och de behöver trafikträning
Kontroll av barnet  GPS / mobiltelefoner
Behov av att känna trygghet  bilen är skyddet
Barnens vilja  Interaktion med andra avgör vad barnet vill
G Hallden; B Sandin, Anund et al.

15. Går det att minska skjutsandet till skolan?
Det går säkert – men det måste:
• Vara och kännas säkert
• Vara och kännas tryggt
• Bygga på en tydlig kommunikation och argument
som är relevanta för föräldrarna
• Tid måste avsättas för att få till en förändring
• Föräldraansvaret i relation till skolans ansvar
behöver vara tydligt

16. När och vad?
Bra att passa på när man bryter en vana som vid flytt, nytt barn etc
Verkar inte så lovande att bygga argumenten på hälsa och miljö
 Infektion vid bussåkning, barnen rör sig ändå…..
Henrikson G (2008); Waldo Å(1999) Anund et al, 2013

17. Ett sätt: SAFEWAY2SCHOOL
Workshops med 40 experter i en stegvis process
Regler, förordningar och föreskrifter för
framtiden är viktiga
 Skolreseplaner
 Skyltar vid alla hållplatser
 Förarutbildning

18. Ett annat: SKL rapport
Insatser har störst möjlighet att lyckas när man börjar som ny på skolan.
Ett stegvis införande är förmodligen lättare att börja med.
Förslag A
Stöd tanken att föräldrarna har kompetenta barn och att den goda föräldern är
den som låter barnen ta sig själva till och från skolan och.

19. En ökad individualisering innebär att vi måste adressera åtgärderna mot
individen.
Exempel: skolan kan kommunicera till föräldrarna var man vill att barn ska
hämtas och lämnas de dagar de ”måste skjutsas”. Det behöver inte vara
exakt vid skolan.
FÖRSLAG B
Skolan: identifierar var man kan
lämna/hämta barnet/en alt. parkera
bilen i de fall man måste ta bilen
eller vill följa med barnet in trots bil.
Kommunicerar detta till de som
börjar nya på skolan.
Ex. Södra Lillåns skola i Örebro

20. Ska man rekommendera att barnen ska gå/cykla bör möjligheten att göra
detta på ett säker sätt undersökas för varje individ.
Förslag C
För varje barn: en plan för vilken väg barnet förväntas ta sig till skolan
Vägen måste vara genomtänkt för att kunna rekommenderas.
Förslag till enkel mall – går att använda göra via Google Earth i tätort
- Hastighet, -Trafikmängd, -trottoar/cykelväg, - korsa väg/större utfart, -
belysning, - extra tid om inte närmast väg är ok, - beslut (sommar/vinter).
Rekommenderad väg till skolan
Hastighetstgräns Trafikflöde (dubbelriktat) Trottoar/Cykelväg Korsa väg/större utfart Belysning
Extra tid i
minuter Beslut (S=sommar; V=vinter) Åtgärdskommentar
Barn
40 km/h eller
lägre 50 km/h
60 km/h
eller mer
1000 ÅDT
eller mindre
1000-3000
ÅDT
3000 eller
mer i ÅDT Trottoar Cykelväg Inget
Behöver korsa -
Säker passage
finns*
Behöver korsa -
Övergångställe
finns
Behöver korsa -
säker passage*
övergångställe
finns inte
Behöver inte
korsa
Belysning
finns inte
Belysning
finns
Uppskattat
antal extra
minuter för
säker väg Säker
Tveksamt
säker Inte säker
Barn 1
Barn 2

21. Ett tredje: ISO 39001
ISO 39001 blir en bra utgångspunkt
Generating Demand for Traffic – A School
“…..Interested parties for a school include staff/students/parents (who need a
common view on safety issues), local road and planning authorities and transport
operators (who may need to be engaged in safety improvement programs). Key
RTS performance indicators for a school would include the different modes of
travel to and from school, and on school trips, safe journey planning for those
trips, and the use of appropriate restraints (eg, helmets, seatbelts) and visibility
aids (eg, reflectorized clothing, lights). Monitoring tools can be integrated into
classroom situations that teach core curriculum through road safety concepts…”

22. Frågor och utmaningar
 Vems är ansvaret för att barnen ska komma till skolan: skolans eller
föräldrarnas?
 Det finns inte något enkelt självklart svar på vad som är bästa lösningen.
Kanske finns det mer än en lösning?
 Är det rimligt att det ska finnas en plan för varje barns skolväg när det inte
ens är möjligt att hinna med en skolreseplan för hela skolan?
 Vad krävs för att övertyga föräldrarna om vikten att tänka långsiktigt och gå
med barnen den tänkta vägen första tiden/åren?
 Vad tycker barnen själva?
 Kan en skolvägsdatabas vara ett alternativ?
 Hur fungerar det med vandrande skolbussar?
 I de fall man har utpekade platser för hämtning och avlämning hur långt bort
kan de vara för att ändå ha acceptans hos föräldrarna.
 Är det rimligt att mäkta med insatser för attitydpåverkan?
 Är ISO 39001 ett realistiskt val för en skola?

23.  Vad är en säker skolväg?
 Vad är en trygg skolväg?
 Finns det anledning att år 2014 ifrågasätta 1960-talets forskning om
att barn är trafikmogna i åldern 10-12 år?
Frågor och utmaningar

24. Dr. Anna Anund
VTI
Olaus Magnus väg 35 / S-581 95 Linköping / Sweden
Tel: +46-13-204327 / Mobil: +46-709 218287
E-mail: anna.anund@vti.se