Your SlideShare is downloading. ×
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Teknikdalen 4 nov
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Teknikdalen 4 nov

559

Published on

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
559
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Jag heter Marie linder och jag arbetar på Montessoriskolan i Falun. Jag tycker att det är väldigt spännande det som håller på att ske just nu med lärande och undervising. Tack vare ny teknik håller en helt ny lärandekultur på att uppstå, och det är det jag kommer att prata om idag.\n
  • Genom internet har vi nu en ....som ger oss enorma möjligheter att kommunicera och lära. Det här kan ofta vara ett lärande som sker utan att vi märker det - ett slags informellt lärande.\n
  • Det här är ett lärande som ofta kan ske utan böcker, utan lärare och utanför lärsalarna - med oändliga möjligheter att lära sig i princip vad som helst.\n
  • Nästan alla de miljöer som internet erbjuder ger användaren möjlighet att själv kommunicera och bidra. Det gör att den här miljön blir liksom organisk - medan man lär, bidrar man till att utveckla -och så rör sig kunskap fram och tillbaka.\n\n
  • Själva gränslösheten i informationsmassan kan ibland kännas överväldigande- Därför är det viktigt att vi skaffar oss ett slags förhållningssätt där vi kan hantera den.\n- Ju bättre vi förstår den desto mer nytta och glädje har vi av den.\n\n
  • Genom internet stöter vi på nya fenomen och nya människor som ger oss möjligheter till lärande och utveckling. Internet och ny teknik har gett oss en ny lärandekultur. \n
  • Ett exempel kan man läsa om i den här boken. Sam är 9 år. Han använder Scratch som är ett verktyg för enkel dataprogrammering. Sam har gjort ett spel som går ut på att man flyttar en figur som jagar en bit papper runt i Grand Canyon. Varje gång man rör pappret får man poäng. Sam har nu genom Scratch lärt sig grunder för dataprogramering.\n
  • Genom Scratch får Sam tillgång till en community där han träffar andra som också sysslar med samma sak. När Sam publicerar sitt spel om Grand Canyon får tusentals andra Scratch-intresserade tillgång till det och det är då intressanta saker börjar hända. Andra kunde inte bara se spelet utan också ladda ner det för att modifiera o utveckla det. Genom andra likasinnade får Sam lära sig ytterligare programmering\n
  • Sams Scratchkompisar kunde också klicka på “love it”-knappen eller kommentera. Så det Sam upptäckte när han publiserade sitt första spel, var att han plötsligt deltog i ett samspel och en konversation med andra. Han var förstås exalterad när han fick sin första kommentar. Den kultur av feedback som finns i Scratch har således inte bara lärt Sam programmering, utan också utvecklat hans sociala kompetens.\n
  • Det här är Scratch förstasida och längst ner till höger ser vi ledorden ... ...och hur de hänger ihop som pusselbitar.\n\nCITAT s 23\n \n
  • Den här typen av lärande är givetvis inte förbehållen nioåriga pojkar. Möjligheterna finns för oss alla. När människor söker sig till olika forum på grund av sina intressen uppstår smältdeglar för kunskap och kunskapsutveckling.\n
  • Internet erbjuder oss en personlig lärandemiljö. Man talar om PLE - personal learning environment.\nOch det handlar om ett nytt slags lärande, där man genom internet får tillgång till lärmiljöer där man kan lära och utvecklas. \n
  • Om man söker efter bilder på personliga lärmiljöer kommer det upp massor med olika modeller. Något som de alla har gemensamt är att de beskriver ett slags nätverkande. Att lära genom nätverk är det vi har möjlighet att göra idag.\n
  • Man talar om kollaborativt lärande.\n
  • Sociala medier spelar en viktig roll i det här lärandet. Sociala medier kan definieras som interaktiv dialog med hjälp av digital teknologi. Sociala medier används både av enskilda individer och olika typer av instanser och organisationer.\n Infographic on how Social Media are being used, and how everything is changed by them - 2010\n
  • Genom sociala medier kommer vi i kontakt med andra människor, och vi lär inte bara av dem, utan de får också möjlighet att lära av oss. Genom den här nya sortens lärande uppstår en “ge och ta situation”. Vi lär och tar till oss, vi utvecklas och vi ger. Vi ger till den allmänna kunskapsbanken.\n
  • Twitter är en av de mest använda sociala medierna idag. En sk miniblogg där man får göra inlägg om högst 140 tecken. Används inte bara av privatpersoner utan också av olika myndigheter och instanser. Jag minns min förvåning första gången jag hörde Twitter omnämnt i en svensk nyhetssändning. Tror det var sommaren 2007 och det handlade om Israel-Palestina konflikten. Nuförtiden ...\n
  • Personligen ingår jag på Twitter i ett nätverk av folk med utbildningsanknytning. Häromdagen slängde jag ut frågan. “Vad är det bästa med Twitter och hur använder du det?” Här är några av svaren.\n
  • Personligen tycker jag att det är jättesmidigt att använda Twitter i min kommunikation med Skolverket. De svarar snbbat och det är enkelt. Det har hänt att jag på arbetslagsmöten twittrat och fått svar på något vi undrat över.\n
  • Google+ är ett annat socialt nätverk som drivs av Google. Google+ kan användas för längre frågeställningar där det kan vara önskvärt att svaren hamnar löpande. Exempel.\n
  • Man kan ha roligt åt sociala medier - de ger stort utrymme för oss att vara självironiska.\n
  • Men det finns också en allvarlig och seriös sida \nSociala medier har varit oerhört viktiga för utvecklingen på många håll i världen. Något som jag tycker gör att vi som arbetar med utbildning har en skyldighet att hålla oss uppdaterade.\n
  • Något annant som kan hjälpa oss i vår personliga lärmiljö är sk molntjänster. \nMolntjänster är applikationer där lagring och tjänster finns på internet hellre än på datorns hårddisk.\n\n
  • Backup av filer - komma åt på vilken nätuppkopplad dator som helst. Ge filer en webbadress så att man kan länka till dem. Dela på foldrar med andra. Dropvox.\n
  • Spara bildspel. Bra backup om min dator skulle ha havererat inför den här föreläsningen. Den ligger för övrigt också på Dropbox. Andras bildspel. Community. Efter föreläsningar - med anteckningar.\n
  • Spara länkar. Också community.\n
  • Låter oss sända live, streama, och sedan spara sändningen. Vanligt att använda under konferenser och föredrag. Jag har en kollega i Nacka som också använder det för att spela in lektioner. Per Falk.\n
  • Sen har vi Google Apps som erbjuder väldigt många olika tjänster. Vänster till höger kort.\n
  • En av de bästa aspekterna av det man skapar i Google docs är delningsmöjligheterna. Du kan ge något en webbadress för att dela det med hela världen eller du kan välja vissa personer som ska ha åtkomst - här väljer du om dessa ska ha möjlighet att redigera eller om de bara ska kunna se. Mina elever använder det här verktyget mycket. De arbetar i skolan, fortsätter hemma och delar sedan med läraren för feedback. \n
  • Mina elevers personliga planeringsdokument finns som google dokument och jag kommer lätt åt dem till och med med min telefon för att läsa och kommentera. De delas med föräldrarna. I mitten där ...\n
  • Enkelt göra hemsidor. \n
  • Kalendern är bra på så vis att den enkelt kan delas eller göras offentlig. Man kan ha många olika kalendrar i samma som man delar på olika vis.\n
  • Alla de referensverktyg som finns tillgängliga på nätet är givetvis också viktiga för vårt lärande.\n
  • Här är några exempel på referensverktyg. Vänster till höger.\n
  • \n
  • Möjligheterna att kommunicera är bland det mest fantastiska med nätet. Det blir så enkelt och man kan göra det på så många olika vis. E-post, chat (video eller text), dator till telefon, videokonferenser, diskussionsforum osv. \nÄldst e-post - 40 år - ungdomar går ifrån det mer och mer och använder annat.\n
  • Så här kan det se ut hemma hos oss vid middagstid. \nNick o Kallis blogg.\n
  • I lördags var min son hemma på besök och gjorde som vanligt stryktipset. Han kunde då se hur Uppsalakompisarna som han vanligtvis tippar med hade tippat. När stuart är i Uppsala och ska tippa med sin far blir det däremot över telefonen. Det är viktigt att vi sneglar på unga människor i hur de använder IT. De har inte lika många hangups som vi och de kan ta till sig det nya på ett modigare vis.\n
  • Jag har hittills pratat mest om eget lärande och nu ska jag gå över till att prata om hur man kan använda nätet för att lära ut- och även här är möjligheterna oändliga.\nI mitt arbete som lärare användar jag mig i väldigt stor utsträcknin av sk fria lärresurser - Open Educational Resources. Tjänster som finns fritt tillgängliga på nätet. \n
  • Här är några exempel. Även om nu jag har använder det här i ungdomsskolan, skulle de vara lika användbara inom vuxenutbildningen när innehållet anpassas. Som språklärare ser jag t ex hur många av dem skulle kunna användas i SFI-undervisningen. NÄTET. Många! Gå tillbaka.\n
  • Sedan ger ju nätet enorma möjligheter att hitta material för undervisningen. T ex bilder och texter för diskussion. Jag ser konventionella läroböcker som helt överflödiga och använder dem aldrig i min undervisning.\n\nvåra förutsättningar i världen\n
  • QR=“quick response”. Ett sätt att länka den fysiska världen med den digitala. moderna mobiltelefoner -streckkodsläsare. Tvådimensionella -mycket mer info. Jag har funderat en hel del kring hur QR-koder ska kunna användas i undervisninge och om du läser in koden nere i högra hörnet så kommer du till mitt blogg-inlägg kring detta. Här på bilderna, ursäkta ...\n
  • Det här är en bok som finns i biblioteket på vår skola ...\n
  • Väte\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • studerande med perceptionella svårigheter är de stora vinnarna när vi tar in IT i undervisningen\n
  • Exemplen Max, Moa, Kristinn\n
  • \n
  • Mikael Andersson ... har forskat mycket kring dator och IT-användande. Han menar följande ...\n
  • Här är en schematisk bild där man ser många av de internettjänster som finns till vårt förfogande och som vi använder. Jag vill avsluta med en av mina favoritbilder ...\n
  • No, I will not fix your computer. Vi kan inte förlita oss på den yngre generationen - vi måste också lära.\n
  • Tack för mig. På väggen vid utgången finns en QR-kod som ni kan läsa in och därifrån svara på en frågeenkät angående den här föreläsningen. \n
  • Transcript

    • 1. En nylärandekultur marielinder.se
    • 2. växandedigitalnätverks- } infrastrukturuppbyggd
    • 3. Foto: Claes Magnusson
    • 4. By gerlos CC BY-SA http://www.flickr.com/photos/gerlos/3119891607/sizes/z/in/photostream/
    • 5. En nylärandekultur
    • 6. Sam’shistoria
    • 7. Blue Glow by Jim Sneddon
    • 8. PLE
    • 9. Personlig lärmiljö edtechpost.wikispaces.com/PLE+Diagrams
    • 10. By Mentionablehonor (Own work) CC-BY-SA-3.0 via Wikimedia Commons
    • 11. By gillianchicago CC BY-NC-ND http://www.flickr.com/photos/gillianjc/1052947864/
    • 12. Referensverktyg
    • 13. Kommunikation
    • 14. Fria lärresurser(Open educational resources)
    • 15. QR-koder
    • 16. Films by video journalist Brady Haran http://www.flickr.com/photos/periodicvideos/5912075438/sizes/o/in/photostream/
    • 17. Interneti undervisningen
    • 18. Det blir roligare; arbetet blir merfärgstarkt och omväxlande.Arbeten blir bestående vilket höjervärdet i det som produceras.Publicering av arbeten möjliggörfeedback.
    • 19. Prestationsnivån höjsDen studerande får upplevamöjligheterna med internetDen studerande får lära omverktyg som han/hon kan ha nyttaav i och utanför skolarbetet
    • 20. Främjar kollaborativt lärandeFrämjar tillgänglighet ochkommunikationTillför specialpedagogiskafördelar
    • 21. - Anpassningar för elever med syn- eller hörselnedsättning:Färger, storlek, lägga in linjer, använda hörlurar. (Hörlurar ärockså ett bra verktyg för isolering för den som harkoncentrationssvårigheter.)- Användning av hjälpmedel som talsyntes och stavningshjälp.- Datorn svarar direkt – bra för den som har dålig uthållighet.- Datorn är “Värdeneutral” – Den ger inga sura miner, ingasuckar. Den har tålamod. Du får göra samma sak hur mångagånger som helst.- I datorn kan en oföränderlig miljö byggas upp; som ärförutsägbar och trygg; där man hittar.
    • 22. Sammanfattningsvis
    • 23. Datoranvändningen "öppnar många dörrar"• Lärandet blir oberoende av tid och rum.• Lärandet sker på flera olika arenor (fysiska och virtuella).• Lärandet blir mindre institutionalliserat.• Lärandet sker i en hög grad av samarbete/samverkan• Lärandet blir ämnesintegrerat (ämnesöverskridande).• Det informella lärandet (Life Academy) ökar. Mikael Alexandersson (Professor vid Instutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet)
    • 24. Karakteristiskt för dataanvändandet: • Snabbhet • Tillgänglighet • Kommunicerbarhet • Socialitet
    • 25. marielinder.se

    ×