1. 1
Sociala media i lärgemenskap
Om informellt lärande på Facebook
Ingemar Svensson, NetContext, Solveig Enberg, Åsa folkhögskola
Sammanfattning
I denna uppsats har vi för avsikt att visa hur man med hjälp av sociala media, i detta fall
Facebook, och ett informellt kollaborativt nätbaserat lärande, kan motivera och aktivera icke
givet studieinriktade alt. studiemotiverade vuxna till ett aktivt lärande.
Vi kommer att ta vår utgångspunkt i en mycket framgångsrik heldistans folkhögskolekurs
riktad till människor som lider av Doft- och Kemikalieöverkänslighet (SHR, MCS).
För att möta ett, från kursdeltagarna, starkt uttalat behov av ett fortsatt lärande och
erfarenhetsutbyte, utvecklades en helt nätbaserad och öppen lärgemenskap där deltagarna
efter varje kursslut erbjöds medlemskap. Kombinationen inledande kurs med
studiecirkelmetodik och öppen lärgemenskap har under snart sex år varit ett mycket
framgångsrikt koncept. Ett problem är att denna lärgemenskap når alltför få av den halva
miljon svenskar som lider av SHR/MCS och att alltför få är aktiva i ett lärande kring sin
sjukdom och hur de kan leva med den. I ett nu pågående projekt testar vi att använda
Facebook som ny miljö och plattform för den lärgemenskap som redan finns. Tanken är att
genom att bejaka och samtidigt utmana det sociala mediets kultur kunna nå ut bättre och
motivera flera människor att delta i ett informellt lärande, utan att samtidigt försvaga
lärgemenskapens kollaborativa kvaliteter.
Vårt projekt visar att detta är möjligt givet noggranna förberedelser, givet en ursprunglig
kärntrupp av erfarna lärgemenskapsdeltagare, givet en diskret men aktiv moderation och givet
en genomtänkt metodik för att kontinuerligt motverka och utmana den flyktighet och otålighet
som är ett av de starkaste inslagen i sociala medias kultur.
Kursen Leva med överkänslighet
2005 startade Solveig Enberg och Åsa folkhögskola en heldistanskurs på Folkbildningsnätet.
Kursen ”Leva med överkänslighet”, organiserad och genomförd som en klassisk studiecirkel,
gick (och går fortfarande) på heldistans under 15 veckor, höst och vår. Deltagarantalet hölls
runt 15, en kursplan diskuterades inledningsvis fram med deltagarna och kursen präglades
starkt av deltagarinflytande, av hög aktivitet och av ett kollaborativt lärande. Kursledaren
betonade sin roll som lågmäld processledare och inte som kunskapsöverförande lärare.
Kursen präglades av samtalsformen med en förväntad gruppfokuserad aktivitet från
deltagarna och med en starkt betonad respekt för varje deltagares egen erfarenhet.
Samtalstonen var demokratisk och tolerant. Någon examination eller betyg förekom ej.
De återkommande kurserna, i vilka man behandlade problematiken med att leva med doftoch kemikalieöverkänslighet (MCS alt. SHR) fick mycket goda utvärderingar och i slutet av
varje kurs fick Solveig Enberg upprepade uppmaningar från deltagarna att organisera en
fortsättningskurs. Dels hade kursen, för många av deltagarna, inneburit en bruten social

2. 2
isolering och dels hade kursen lyft frågor kring hur man kan leva med sin sjukdom och kring
pågående forskning på området, som krävde fortsatt fördjupning.
Resurser att skapa en fortsättningskurs fanns inte, särskilt inte prsonellt, och det blev
nödvändigt att utveckla en nätbaserad lärform där deltagarna kunde ta ett större eget ansvar
för sitt fortsatta lärande och där behovet av kursplanering och av en aktiv kursledning kunde
minska, detta utan att i övrigt dagtinga med de kollaborativa kvaliteter som präglar
studiecirkeln. Kort sagt krävdes en utveckling från ett deltagarinfluerat lärande till ett
deltagarstyrt lärande.
Den nätbaserade lärgemenskapen
Lösningen blev en helt nätbaserad lärgemenskap. Lärgemenskapen som form är inte helt ny,
den utvecklades ursprungligen av den schweiziske pedagogen Etienne Wenger och har
vidareutvecklats framför allt i Storbritannien. Den nätbaserade lärgemenskapen
introducerades och vidareutvecklades i Sverige främst av Ove Jobring vid Göteborgs
Universitet och av den till honom knutna ”OLC-gruppen”. För folkbildningen särskilt
intressanta texter ur de tre antologier om nätbaserade lärgemenskaper (se källförteckning) som
Jobring och OLC-gruppen gav ut finns att hitta i den nättidskrift, ”Nät och bildning”, som
Nationellt centrum för flexibelt lärande gav ut fram till våren 2008.
http://www.resurs.folkbildning.net/natochbildning/index.htm
Tanken var att bygga lärgemenskapen på Folkbildningsnätet och kring ett modererat forum.
Runt detta forum kunde sedan, efter hand och som initierat av aktivitet i huvudforumet, nya
deltagarstyrda lärresurser tillskapas.
Vi slutet av varje kurs har deltagarna erbjudits medlemskap i denna lärgemenskap som fått
namnet ”Nätverket för doft- och kemikalieöverkänsliga”. De flesta kursdeltagare har
accepterat medlemskapet och kursledaren i Leva med överkänslighet är också nätverkets
moderator. Efter fem år och sammanlagt tio kurser har nu nätverket runt 65 medlemmar, mer
eller mindre aktiva.
Till skillnad från nätstudiecirkel, präglas alltså den nätbaserade lärgemenskapen av att den
har, eller kan ha, ett stort antal medlemmar. Den är också öppen (i detta fall för alla som
genomgått kursen) och här finns inga aktivitetsförväntningar på deltagarna. Man kan komma
och gå som man vill, man kan vara aktiv eller bara läsa vad andra skriver om man så vill.
Lärgemenskapen är visserligen ursprungligen organiserad, men här förekommer inga
organiserade och/eller strukturerade studier och ingen studieplan sätts upp. Nätverkets
moderator har hela tiden varit aktivt närvarande, men mera som stöd för startade processer än
som aktiv processledare. Aktivitet och lärande i nätverket har styrts av deltagarnas egna
initiativ och här kan vi verklig mening tala om ett deltagarstyrt lärande. I långa perioder, när
moderatorn varit frånvarande (semester, sjukdom) har nätverket varit helt självgående och
aktiviteten har varit fortsatt mycket hög med relevanta diskussioner och ständigt nya initiativ.
Kommunikationen i nätverket har varit gruppbaserad, demokratisk och tolerant. Här talar vi
alltså om ett informellt lärande till skillnad från studiecirkelns icke-formella lärande.

3. 3
Studiecirkeln som en förberedelse för den nätbaserade lärgemenskapen.
Utvärderingar från fem år med Nätverket visar med all önskvärd tydlighet att ett informellt
lärande i en nätbaserad lärgemenskap inte bara är möjligt utan även kan vara mycket
framgångsrikt. I Nätverket har deltagarna, förutom sitt erfarenhetsutbyte kring hur man lever
med sin sjukdom, skapat diskussionsrum för aktuell forskning på området och för att
gemensamt skapa informations- och opinionsbildningsmaterial. Man har bearbetat media,
man har förhandlat med Astma och allergiförbundet, man har startat egna studiecirklar kring
gemensam läsning av aktuell litteratur etc.
Erfarenhet från andra nätbaserade lärgemenskaper visar inte att lärformen är självklart väl
fungerande, möjligen bland ungdomar uppvuxna med nätet eller bland professionsgrupper på
IKT- området, men i det här fallet talar vi i huvudsak om kvinnor i medelåldern eller övre
medelåldern, representerade helt skilda yrken och klasstillhörigheter och i allmänhet utan
tidigare erfarenhet av nätbaserade lärgemenskaper.
Utan att med någon vetenskaplighet ha testat sambandet, vågar vi ändå påstå att en starkt
bidragande orsak till att Nätverket fungerar så bra som nätbaserad lärgemenskap är att
deltagarna, innan de kommer dit, i den skyddade och trygga studiecirkelmiljön i kursen Leva
med överkänslighet har skolats i ett gruppbaserat kollaborativt arbetssätt där deltagarens
aktivitet och initiativ har bejakats och tränats.
Informellt lärande i sociala media, varför då?
Om nu Nätverket för doft- och kemikalieöverkänsliga fungerar så bra som lärgemenskap där
det nu finns, vad är problemet?
1. Till skillnad från studiecirkeln eller nätkursen är den nätbaserade lärgemenskapen som
studieform inte statsbidragsgivande i svensk folkbildning. Det är med andra ord svårt att
finansiera en aktiv moderering av lärgemenskapen. Om ingen regeländrig kommer till stånd
för fördelning av statsbidrag blir det alltså viktigt att hitta en form som innebär att
moderatorsansvaret kan delas av flera och kostnaderna minimeras.
2. Det finns en irritation bland människor som lider av MCS/SHR men som inte är motiverade
att delta i en terminslång kurs, över att de inte får vara med i Nätverket för doft- och
kemikalieöverkänsliga.
3. Nätverket når, i sin nuvarande form, trots allt väldigt få människor. Man räknar med att 6 %
av befolkningen, en halv miljon, har så svåra besvär att de har alt, om de sökte läkarvård,
skulle få diagnosen MCS/SHR. En uttalad önskan hos Nätverkets medlemmar är att nå ut
mycket bättre, öka kunskapen, medvetenheten och aktiviteten hos de drabbade och därmed
kunna sätta större tryck på forskare och politiker att hitta goda lösningar vad gäller både
medicinsk behandling som goda offentliga miljöer.
Nätverket för doft- och kemikalieöverkänslighet är ett gott bevis för att det är möjligt att
skapa ett informellt lärande med kvalitet även för en betydligt större grupp än vad som
fungerar i en studiecirkel, men är det också möjligt att skala upp detta lärande och nå betydligt

4. 4
fler människor utan att öka kostnaderna, snarae tvärt om, och utan att avsevärt sänka
kvaliteten på lärandet?
I sökandet efter möjliga lösningar låg det nära till hands att undersöka vilka möjligheter
sociala media skulle erbjuda. Folkbildningsnätets First Class har fungerat bra som plattform,
både för kursen och för nätverket, men dels är FC klientstyrt och stängt för andra än de som
läggs in av administratörer och dels är gränssnittet otidsenligt. Vi bedömde det som viktigt att
hitta en plattform för lärande som var öppen för alla och lättillgänglig, som var billig att
använda, helst gratis, som möjliggjorde ett informellt lärande med kvalitet och som redan
befolkades av en stor del av svenska folket. Skall man locka många, icke studieinriktade,
människor till studier får man i dag söka upp människor där de finns!
Facebook (I fortsättningen förkortat till Fb) levde upp till de flesta av våra krav. Frågan var
bara om det var möjligt att på Fb skapa, över tid upprätthålla och vidareutveckla ett informellt
lärande med kvalitet.
Facebook som plattform för informellt lärande i lärgemenskap
Tanken med projektet var alltså att skapa ett utvidgat nätverk, helt öppet för alla som ville
vara med. Vi valde att arbeta med den öppna gruppen på Fb som plattform. Att skapa en
sådan grupp är utomordentligt enkelt, vem som helst som har ett konto på Fb kan öppna en
sådan grupp och bjuda in vem som helst att bli medlem. Har man många vänner på Fb är det
en enkel sak att bjuda in vänner och be vännerna att bjuda in sina vänner att bli medlem i
gruppen. På mycket kort tid kan man på detta sätt få hundratals medlemmar i sin grupp.
Tillgängligheten är dock förrädisk. Fb är ju ett social medium och inte byggt för studier. Här,
liksom i många andra communities, har också en särskild kommunikationskultur växt fram,
en extrem otålighetskultur som tydligt märks i aktiviteten i FBs grupper. Du blir medlem i en
grupp, men för att du ska återvända till gruppen måste där finnas ett innehåll som omedelbart
fångar ditt intresse, det kan vara ett logginlägg eller ett diskussionsinlägg, en länk eller en
bild. Din nyfikenhet tar dig tillbaka till gruppen, men finns där då inget nytt är risken stor att
du inte återvänder ytterligare en gång. Gruppen har fått sin chans och nu är den rökt!
Detta mönster är typiskt om man studerar öppna grupper på Fb. I bästa fall hittar man där ett
antal logginlägg, men efter några veckor upphör de. Diskussioner öppnas ytterst sällan i Fbgrupper och i de fall det sker, får man i de flesta fall ett eller två nya inlägg innan tråden dör.
Fb-kulturen bejakar helt enkelt inte över tid pågående diskussioner. Här härskar ett extremt
bloggtänkandet, korta statusuppdateringar, i bästa fall besvarade med ännu kortare
kommentarer. En kommunikation som, med ett rejält understatement, i ärlighetens namn
mycket sällan innefattar något djupare tankeutbyte.
Man ska dock komma ihåg att Fb-gruppen inte sällan har ett enormt, och stundtals mycket
vikigt, genomslag som opinionsbildande appell, i politiska frågor, mot våld, som stöd för
utsatta individer etc. Men i dessa sammanhang får Fb - gruppen oftast rollen som forum för en
kortvarig namninsamling eller som slagordsvägg.

5. 5
Skall man över huvud taget använda sig av Fb eller andra motsvarande sociala media för att
skapa förutsättningar för ett över tid pågående informellt lärande, får man hitta sätt att bejaka
den rådande kulturen samtidigt som man vågar utmanar den, men till det kräver goda
förberedelser, organisation och tålamod.
In the air – be aware!
I god tid innan vi öppnade gruppen ”In the air – be aware”, förankrade vi idén i Nätverket för
doft- och kemikalieöverkänsliga. I ett särskilt forum i nätverkets struktur på
Folkbildningsnätets fc samlade vi en frivillig kärntrupp (runt 15 personer) och diskuterade
planerna. Vi skolade även medlemmarna i denna kärntrupp i hur Fb fungerar och hur man
agerar i en öppen Fb-grupp, hur använder man Loggen, hur startar man och deltar i
diskussioner etc. Först när denna kärntrupp i Nätverket var beredd, startade vi gruppen och
uppmanade nätverksmedlemmar att ansluta sig och att bjuda in de av sina vänner som var
berörda av frågan, antingen att de själva led av överkänslighet eller att de hade nära anhöriga
som var drabbade. Vi såg inget skäl till att på kort tid maximera antalet medlemmar i gruppen
utan koncentrerade oss i stället på att skapa ett kontinuerligt informationsflöde i loggen och få
igång goda och pågående diskussioner.
Vi planerade även Fb-starten i samråd med Astma- och allergiförbundet centralt och fick
tillstånd att använda förbundets logga för gruppen. Därmed fick gruppen också en annan
tyngd.
Att en grupp med syfte att utveckla ett informellt lärande på Fb måste ha en tydlig och starkt
närvarande moderator var en självklar förutsättning och Solveig Enberg åtog sig inledningsvis
även denna roll. Vad vi bedömde som intressant, relevant och spännande information lades
initialt ut dagligen och nästan omedelbart hakade nätverkets kärntrupp på, med egna
logginlägg, loggkommentarer och genom att starta och aktiv delta i diskussionssträngar. Detta
krävde ingen ytterligare organisation, nätverksmedlemmarna var sedan tidigare vana att hålla
en hög och kvalitativ aktivitet i sina fora och så fort osäkerheten med detta nya medium hade
lagt sig förde man med sig den vanan hit.
Vi är övertygade om att denna start satte normen för kvaliteten på logginlägg och
diskussionstrådar/inlägg. Inte vid något tillfälle hittills har kommunikationen i gruppen
förfallit till den typ av statusuppdateringar av nonsenskaraktär som annars är kännetecknade
för mycket av kommunikationen på Fb.
Inledningsvis var det nätverksmedlemmarna som stod för aktiviteten i gruppen, men när nya
medlemmar började skriva i logg och delta i diskussioner, fick de en mycket snabb respons på
sina inlägg och välkomnades till gruppen. Detta var en mycket medveten policy. Att få in med
nya medlemmar i nätverkskretsen och att aktivera dem i frågorna kring SHR/MCS var ju
själva idén med Fb-närvaron. Vi är övertygade om att den värme och det allvar med vilka nya
medlemmar snabbt togs emot av nätverkets medlemmar innebar att tröskeln för de nya
medlemmarna att ta steget att aktivt delta i diskussionerna blev mycket låg.
Att hålla kvar gruppens medlemmar

6. 6
Fb har (för fanpages, men inte för grupper) ingen enkel statistikfunktion genom vilken man
kan mäta hur många som läser logginlägg eller diskussionsinlägg Viktigast om man vill
aktivera medlemmarna är som vi nämner ovan, att hålla en hög aktivitet i logg och i
diskussionsyta med relevanta, seriösa och spännande inlägg. Men givet den flyktighet och den
otålighet som vi menar utgör en viktig del av Fb – kulturen, behövs ytterligare insatser för att
kontinuerligt påminna medlemmarna om gruppens existens och locka tillbaka dem genom att
påminna om den aktivitet som pågår där.
En av de funktioner som Fb – gruppen har är att administratören mycket enkelt kan skicka ut
gruppmejl till alla medlemmar. Denna möjlighet har vi mycket medvetet använt. Viktigare
nyheter som moderatorn har lagt ut i loggen kombineras med ett ”puffmejl” till alla
medlemmar där vi också påminner om aktuella och pågående diskussionstrådar. Det här är
dock en möjlighet som man skall använda med försiktighet. Alltför många sådana
meddelanden i milbox kan snart uppfattas som spam och få en kontraproduktiv effekt. Vi har
använt denna möjlighet enbart när vi haft ”tunga” nyheter att förmedla och då högst en gång
var tionde dag. Efter varje sådant mejl brukar vi tappa en eller ett par medlemmar i gruppen,
men vi gör den bedömningen att gruppens seriösa kärna stärks.
Medlemsutveckling och medlemsaktivitet
Som vi skriver inledningsvis var ju grundsyftet med Fb – engagemanget att engagera betydligt
fler människor i ett informellt lärande kring SHR/MCS. När detta skrivs är medlemsantalet i
gruppen ”In the air – be aware” 165. Gruppen har varit öppen i nästan exakt 6 månader.
Medlemstillströmningen har varit och är fortfarande relativt jämn och konstant, mellan sex
och sju nya medlemmar netto per vecka.
Visst känner vi en otålighet att medlemsantalet i gruppen ännu inte har blivit större, med
tanke på hur många människor som lider av SHR/MCS och med tanke på att drygt en
tredjedel av alla svenskar nu finns på Fb. Vi har varit inne på tanken att annonsera på Fb, men
beslutat att avstå, en mycket snabb medlemstillväxt tror vi hade riskerat kvaliteten och
stabiliteten i ”In the air – be aware”. En långsammare medlemstillväxt har hittills visat sig
befästa en god och relevant aktivitet.
Detta reser naturligtvis åter igen frågan om i vilken grad det är möjligt att kombinera kvalitet
och kvantitet i denna form av kollaborativt lärande. Hur stor grupp kan man egentligen hålla
ihop samtidigt utan att tappa fokus och relevans?
Lärande eller bara prat?
Lär man sig verkligen något genom att delta i en öppen grupp i ett socialt medium där ingen
studieplan finns, ingen studiestruktur, ingen studieledare och ingen form av examination eller
kunskapstest? Där medlemskapet i gruppen på inget sätt är förpliktigande, där man kan
komma och gå som man vill och där man inte ens vet vem som deltar i ett eventuellt lärande
eftersom man inte behöver vara medlem i gruppen för att passivt följa alla diskussioner och
logginlägg? Eller är detta bara en form av social aktivitet som egentligen lämnar så få spår av
kunskapsökning hos inblandade att man kan anse den som försumbar?

7. 7
Studerar vi aktiviteten och kvaliteten på aktiviteten i gruppen ”In the air-be aware”, ser vi att
60 av gruppens medlemmar har aktivt deltagit med diskussionsinlägg, logguppdateringar eller
loggkommentarer. Det gör 35%, vilket vi tror är ett mycket gott resultat i en öppen Fb-grupp.
Räknar vi mängden postade inlägg och kommentarer i loggen, ser vi här finns 427
loggmeddelanden (inklusive kommentarer). Det gör drygt 2 loggmeddelanden per dag i snitt.
Det bör då också noteras att nästan alla dessa meddelanden är aktiva, seriösa och relevanta
inlägg alt. kommentarer. Tittar vi på diskussionsytan hittar vi totalt 45 olika aktiva
diskussionsämnen, samtliga relevanta och i större eller mindre grad kunskapsutvecklande
givet gruppens målsättning, i lika många diskussionssträngar. Totalt har 524 inlägg gjorts här
vilket innebär ett snitt på nära 12 meddelande per diskussionstråd. Det kan tilläggas att de 45
ämnen som diskuterats i relativt liten grad har varit överlappande Diskussionerna har alltså
berört en stor bredd i de frågor och ämnen som är av intresse för den som lider av SHR/MCS.
nästan alla dessa meddelanden är aktiva, seriösa och relevanta. Det är ändå oundvikligt, givet
hur drabbad den som lider av SHR/MCS i allmänhet är, att en och annan medlem då och då, i
loggen liksom i diskussionerna, i inläggen även släpper fram sin bitterhet över sakernas
tillstånd, Vilket då också får inläggen att tappa i kvalitet och relevans.
Räknar vi samman aktivitet i såväl logg som i diskussionssträngar ser vi att medlemmarna har
skickat totalt 951 meddelanden till gruppen ”In the air – be aware” under dess första halvår,
vilket innebär i snitt drygt 5 meddelanden per dag.
I väldigt många av de grupper man kan hitta på Facebook är aktiviteten mycket liten och/eller
av nonsenskaraktär. Vill man få till stånd ett aktivt informellt lärande krävs, som vi försökt
visa så här långt i denna uppsats, att man skapar förutsättningar för det, genom förberedelser,
organisation och genom en aktiv moderering.
Hela nätverket på Facebook….
Tanken var alltså att Fb-gruppen ”In the air – be aware” skulle vara en helt öppen förlängning
av det ursprungliga nätverket, ett experiment, ett försök att öppna upp mot ett större antal
presumtiva medlemmar. Allt eftersom projektet har fortskridit och Fb-experimentet har
utfallit väl, har tanken vuxit sig starkare att lägga ner det ”halvslutna” nätverket på
Folkbildningsnätet och att ha hela lärgemenskapen (dock inte kursen ”Att leva med
överkänslighet”) på Fb och i form av gruppen ”In the air – be aware”. Fördelarna med det
skulle vara att medlemmarna skulle slippa att, som i dag, vara parallellt aktiva i två olika
lärgemenskaper och att moderatorsinsatsen skulle kunna minskas. Nackdelen skulle vara att
man tappar den viktiga pedagogiskt förberedande kopplingen mellan kursen och
lärgemenskapen eftersom kravet på att ha genomgått kursen för att få vara med i nätverket, nu
skulle försvinna. Eftersom den viktiga och aktiva kärnan i nätverket är mycket aktiv och sätter
en norm i Fb-gruppen och eftersom kommande deltagare i kursen sannolikt kommer att bli
medlemmar i Fb-gruppen, tror vi inte att den faran är så stor. Den tveksamhet som
medlemmarna i nätverket känner inför förändringen är att man i så fall inte längre kan tala
avskilt med varandra, en viktig intimitet försvinner då för en grupp människor som är mycket
utsatta genom att omgivningen ofta inte ser eller erkänner deras sjukdom och deras behov. Vi
löser detta problem genom att bjuda in de ur nätverket som önskar ha kvar denna närhet till en

8. 8
ny grupp på Fb, en stängd och hemlig grupp. Denna grupp, som i dag har drygt 20
medlemmar och där administratörsfunktionen och moderatorskapet delas mellan tre frivilliga
medlemmar, kan då även fungera som ett slags informell styrgrupp för nätverket, nu i form av
gruppen ”In the air – be aware”.
Ännu någon månad existerar nätverket på två ställen, men därefter kommer nätverkets hela
verksamhet som lärgemenskap att finnas på Fb.
…men inte kursen
Kursen ”Leva med överkänslighet” kommer dock inte att ligga på Fb. Fb håller inte måttet
som plattform för en kurs av studiecirkelkaraktär värd namnet. En sådan kurs är ju, som vi
skrev i början organiserad, strukturerad, studieplanstyrd, ledd av en cirkelledare. Här behövs
en plattform med möjlighet att lägga upp material, presentationer, kursplanering, underfora
för grupparbeten etc. Sociala media är inte gjorda för att möta sådana behov och det gäller
inte bara Fb. Vi har även, i ett annat sammanhang, testat Ning utan att bli övertygade och inte
heller Folkbildningsnätets nya applikation sm håller måttet, menar vi. Som sagt, sociala media
är gjorda för annat än för formella och icke-formella studier. Visst kan man kombinera t ex en
Facebook- grupp med en blogg eller någon annan plattform, men vad är det för vinst och idé
med att komplicera för cirkeldeltagarna genom att tvinga ut dem på olika arenor?
En negativ konsekvens av att lägga nätverkets lärgemenskap på Fb har vi stött på. Ett par
månader innan nästa kurs ”Leva med överkänslighet” skulle börja, bjöd vi, samtidigt som vi i
”In the air – be aware” annonserade kursen, in intresserade till en kortare ”Känn-dig-för” –
cirkel i en stängd grupp på Fb. Här skulle man kunna titta närmare på kursens upplägg,
diskutera upplägget, förbereda sig i lugn och ro tillsammans med kursledaren och ställa frågor
om kursen. Detta blev dock ett fiasko. En person, som dessutom redan hade gått kursen,
anmälde intresse. Vår närvaro på Fb stimulerade inte medlemmarna att starta den mera
avancerade kursen. Tvärt om visade det sig att det blev svårare än någon gång tidigare att
rekrytera deltagare till kursen. Vår slutsats blev helt enkelt att många av de som normalt
skulle ha anmält sig till kursen, nu tyckte att de fick svar på en många av sina omedelbara
frågor genom att delta i ”In the air-be aware”, så varför då lägga ner 75 timmar på en kurs
med samma inriktning?
Här har vi, tror vi, ett dilemma med informellt lärande i sociala media. Den öppna
tillgängligheten ger en möjlighet till, och kanske också en anpassning till, kortare och
snabbare svar på frågor som egentligen är mera komplicerade och som därför kräver en
djupare penetrering och problematisering, så som kan ske på ett annat sätt i en längre,
strukturerad, planerad och ledarledd kurs.
Sociala media i lärgemenskap - Möjligheter och problem
Det projekt vi just nu genomför med en öppen lärgemenskap på Facebook har, som vi hoppas
framgår av denna uppsats, varit framgångsrikt.
Vi måste samtidigt vara medvetna om att förutsättningarna för vuxnas lärande nu befinner sig
i en mycket snabb omdaning, tyvärr i stor utsträckning utanför det synfält som både den

9. 9
formella vuxenutbildningen och folkbildningen har. När vi, i denna uppsats, förutsätter ett i
grunden organiserat kollaborativt lärande som bygger på relativt stabil gruppaktivitet, ska vi
nog vara klara över att det i framtiden kommer att vara en form av informellt lärande i en
växande nätbaserad värld av möjligheter där vi som individer, beroende av kunskap och
intresse, kan botanisera tämligen fritt.
Intressant är att notera att intresset för ett nätbaserat informellt lärande ökar mycket snabbt,
inte minst bland dem som arbetar med formella vuxenstudier. Ungdomars lärande sker
numera inte bara i skolan utan i allt större utsträckning i olika typer av nätverk på internet.
Det kan handla om informella grupper (facebook och andra typer av ungdomscommunites),
MSN, bloggar, wikis, Youtube etc, det kan handla om databaser av olika slag och det kan,
vilket ofta är fallet, handla om en kombination av dessa olika kunskapskällor. Här sätts nu
normen även för vuxnas lärande i framtiden. Att finna kunskap handlar alltmer om att kunna
navigera och agera i denna snabbt växande och föränderliga nätvärld. Det ställer med andra
ord krav på en tidsanpassad bildning. För den som är intresserad av att ytterligare fördjupa sig
i det informella lärandets moderna arkitektur, rekommenderar vi att läsa om ”Konnektivism”
(se artikel av George Siemens i källförteckningen).
Slutsatsen av detta resonemang blir naturligtvis att ett aktivt lärande på området SHR/MCS i
framtiden förutsätter en förmåga att, i ett snabbtväxande och föränderligt nätkosmos, hitta
egna nätbaserade kunskapskällor av olika slag och på olika nivåer, utveckla en förmåga att
kommunicera och samverka i eller med dem, läsa och använda dem och slutligen en förmåga
att sammanställa och analysera och värdera den kunskap man där kan hämta.
Hur länge till kommer människor att välja att finnas på Facebook? Var kommer de att gå
sedan? Vilka förutsättningar för lärande kommer att finnas på detta nya ställe?
i dag är Facebookgruppen ”In the air – be aware” en mycket viktig lärgemenskap för dem
som lider av SHR/MCS. Om den också är det i morgon, återstår att se.
Referenser:
Jobring, O. (Ed.). (2004). Lärgemenskaper på Nätet - en introduktion [Learning Communities
on the Net – an Introduction]. Studentlitteratur, Lund
Jobring, O., & Carlén, U. (Eds.). (2005). Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet
[To Understand Learning Communities and Meetingplaces on the Net]: Studentlitteratur.
Jobring, O., Carlén, U., & Bergenholtz, J. (Eds.). (2006a). Att skapa lärgemenskaper och
mötesplatser på nätet [To Create Learning Communities on the Net]: Studentlitteratur, Lund
Jobring, O., Svensson, I., (2009), Learning Networks and Communities and their relation to
Personal Learning Environments, Learning Forum London, 22-24 June 2009
Jobring, O. Svensson I, (2009c). Online learning communities - Communities of Practice and
their relation to emerging net cultures. Paper presented at the EDEN conference in Gdansk
10-13 June 2009

10. 10
Jobring, O. Svensson I, (2009). Vuxnas lärande i Sverige – utvecklingstendenser och visioner.
I projektet ”Nordiska kompetensnätverket " EU Interreg IV A Kattegatt / Skagerrak
Svensson, I. Jobring, O.,(2009). Working with people who are allergic to others. In ICT Skills
briefing issue 12/09
Siemens, G. (2005). Connectivism: A learning theory for the digital age. International Journal
of Instructional Technology and Distance Learning
Svensson, I., (2009a). Connecting the online study circle and the online learning community
in supporting continuous teacher development. In MirandaNet e-journal “The Teacher as
researcher” www.mirandanet.ac.uk
Svensson, I., (2007b). Connecting the online study circle and the online learning community
in supporting continuous teacher development. Paper presented at the Online- EDUCA
conference in Berlin.
Svensson, I., (2007a). Teachers Learning Community - a participant-governed net based
learning community supporting a continuous teacher training for folk high school teachers
and study circle leaders in net based collaborative pedagogics and methodology. Paper
presented at the EDEN conference in Naples.
Svensson,I., et al (2007) Flexibelt lärande som stöd för demokrati och medborgerlig bildning
på 2000-talet i DEMOS, en antologi om magt demokrati og aktivt medborgerskab i Norden.
Svensson, I., et al (Red) . (2006) Folkbildning.net – en antologi om folkbildning och flexibelt
lärande. CFL och FBR
Svensson,I., et al (2005). Flexibel medborgerlig bildning – en utmaning för folkhögskolor och
studieförbund. I Lärande hela livet – En antologi om lärandets betydelse för utveckling i
arbetsliv och samhälle. Studentlitteratur
Svensson, I. (2005). Flexible Learning and Democracy. In Forum Europahaus Burgenland
Svensson, I., (2005). How to support adult disabled using net-based study-circle
methodology. In Lifelong Education of people with Disabilities (Anthology). Liberec, Czech
Republic
Svensson,I. (2004). Flexible Learning for Participation and Civil Initiatives. Key-Note
speech at the International Conference Adult Learning for Civil Society. Kaunas, Lithuania
(2004)
Svensson,I. (2004). Online Study-Circles in support of Democracy and active citizenship.
Paper presented at NECE, Networking European Citizenship Education Conference. Santiago
de Compostela, Spain 2004
Svensson, I., et al (Eds.). (2003).Folkbildning.net - An anthology about Folkbildning and
flexible learning. CFL and FBR
Svensson,I. (1999). Open distance learning with disabled students. In Lifelong Learning in
Europe, vol.IV, no.3, 1999.

11. 11
Svensson, I, Persson, T (1999). Folkbildning på distans? Folkbildningsrådet 1999