Session 37 Katarina Noren

Konkurrensutsätta och privatisera ? Exempel från transportsektorn

Ordförande: Katarina Norén, Trafikverket

Inledning: Vad säger den samlade forskningen om outsourcing, bolagisering och privatisering ?

Privatisering av Bilbesiktningen – status efter 6 månader, Ingela Sundin, Transportstyrelsen
Framtida möjligheter för Järnvägsskolan, Stellan Jönsson, Järnvägsskolan
Möjligheter med en avknoppning av Trafikverket ICT. Åke Hedén, Statens offentliga utredningar
Alternativa verksamhetsformer för Trafikverket Färjerederiet, Ulf Jansson, Cap Gemini Consulting
Framtiden för statlig tjänsteexport i bolagsform, Gunnar Tunkrans, SweRoad AB
Strategi för Transportstyrelsens marknadstillsyn över järnvägssektorn, Stefan Pettersson , VTI

Session 37 VTI-dagar 2011
Copyright © 2010 Capgemini. All rights reserved. 1

En litteraturstudie som handlar om när myndigheter bör upphandla, bolagisera
eller privatisera verksamhet

Syfte

Syftet med litteraturstudien är att bidra till att skapa en stabil kunskapsgrund i
Trafikverket inför ett utvecklingsarbete med sikte på resultatenheternas framtida
organisation, styrning och förvaltningsform.

Uppdraget

Frågor att söka svar på:
- När är det (är det inte) samhällsekonomiskt effektivt att driva affärsverksamhet inom
myndigheten i egen regi respektive i upphandlad form?
- När är det (är det inte) samhällsekonomiskt effektivt att driva affärsverksamhet i statligt
bolag?
- När är det (är det inte) samhällsekonomiskt effektivt att privatisera statlig verksamhet?


Det finns flera goda exempel på hur upphandling på entreprenad har ökat
effektiviteten och därmed minska kostnaderna för svenska myndigheter

Motiv för upphandling av tjänster på Grundläggande villkoren för att upphandling av
entreprenad offentliga tjänster
Upphandling i konkurrens innebär prispress och Det måste finnas en fungerande marknad för de
bättre kontroll över kostnaderna. tjänster som ska upphandlas.

Entreprenören har lättare att anpassa Den offentliga huvudmannen måste vara en
verksamheten efter efterfrågan. kompetent upphandlare.

Entreprenören tillför verksamheten nya idéer. Nya Det måste gå att specificera innehållet i
lösningar testas och offentlig och privat tjänsterna (kvantitet och kvalitet).
verksamhet lär av varandra.
Det måste gå att följa upp att de levererade
tjänsternas kvalitet överensstämmer med vad
som avtalats.

Även internationella studier visar på de positiva effekterna av upphandling på entreprenad som ofta
medfört kostnadsminskningar på i genomsnitt 15 – 20 %

ESV 2006:15


Slutsats fråga 1: När driva affärsverksamhet inom myndigheten i egen regi
respektive i upphandlad form?

Inget som hindrar myndigheterna att lägga ut förvaltningsuppgifter på privata aktörer,
däremot måste myndighetsutövning ha stöd av lagar och regering för att kunna läggas ut
på entreprenad.
För tjänster som går att specificera och kvantifiera samt där det finns en fungerande
privat marknad har flera undersökningar visat på ökad effektivitet och minskade
kostnader då de har lagts ut på entreprenad.
Det är dock mycket viktigt att entreprenörens kompetens och seriositet bedöms under
upphandlingar för att i möjligaste mån undvika att leverantören misslyckas med att
leverera sitt åtagande vilket kan leda till minskat förtroende för svenska myndigheter och
ökade kostnader.
Transaktionskostnaderna bör tas i beaktande när verksamheten lägg ut på
entreprenad. Dessa bör vara lägre än effektivitetsvinsterna för att upphandlingen av
entreprenaden ska vara lönsam.


Fråga 2: När driva affärsverksamhet i statligt bolag?

Generellt om bolagisering Motiv för bolagisering

I Sverige har bolagiseringar av statlig verksamhet Förvaltningspolitiska motiv - en renodlig av det
skett under de senaste 30 åren, med flest statliga åtagandet där uppgifter som inte tillhör
bolagiseringar under 90-talet. statens kärnverksamhet bör avvecklas eller
överföras till någon annan huvudman.
En bolagisering av en myndighet är ofta ett av
Konkurrenspolitiska motiv –konkurrens bidrar
flera steg i en förändringsprocess av
till en effektivare resursanvändning och för att
myndigheten i fråga.
åstadkomma konkurrensneutralitet.
Totalt 57 statliga bolag under 2009, majoriteten Ekonomiska motiv - en bolagisering kan
förvaltas av enheten för statligt ägande under förväntas bidra till högre kostnadseffektivitet och
Näringsdepartementet. den interna styrningen mot största möjliga
affärsmässighet kan förväntas bli bättre i ett
En bolagisering innebär att verksamheten får aktiebolag än i en myndighet.
status som egen juridisk person och lyder under
aktiebolagslagen.

De statligt ägda bolagen kan delas in i två grupper: de som verkar under marknadsmässiga villkor och de
med särskilda samhällsintressen


Slutsats fråga 2: När driva affärsverksamhet i statligt bolag?

Huruvida en statlig myndighet bör bolagiseras eller ej är enligt flera författare till de
rapporter som har studerats en fråga om att skapa jämställd konkurrens.
Baserat på 2006 års Förvaltningskommittés föreslag, om att det i lag bör införas en
huvudregel om att statliga myndigheter inte får sälja varor och tjänster på en
konkurrensutsatt eller potentiellt konkurrensutsatt marknad, bör alltså en myndighets
näringsverksamhet bolagiseras när detta är fallet och när verksamheten inte går under
undantagen.
Generellt gäller att verksamheten bör uppfylla de områden/kriterier som satts upp för
bedömning av verksamheters lämplighet för bolagisering.
Näringsverksamhet driven av staten i aktiebolagsform anses inte vara lika
”skadlig” för konkurrensen då den minskar risken för korssubventionering och därmed
risken för underprissättning vilket anses vara en av de främsta anledningarna till
snedvriden konkurrens.


Om en uppdragsverksamhet vid en myndighet uppfyller alla fem områden
bedöms förutsättningarna för att bolagisera som goda

Kriterier för bolagisering

1. Konkurrensen på marknaden bör fungera - (i) det finns leverantörsalternativ inom eller utom landet och att köparen fritt kan
välja leverantör och (ii) det inte existerar formella eller praktiska konkurrenshinder. I det fall den offentliga leverantören befinner
sig i monopolställning bör man undersöka om det finns potentiell konkurrens på marknaden.

2. Verksamheten bör vara av betydande omfattning – verksamheten som är föremål för bolagisering bör vara av betydande
omfattning. En bolagisering ställer typiskt sett större krav på effektiv ledningsstruktur och företagsledningsuppgifter för att bolaget
ska kunna vara framgångsrikt i konkurrensen med andra företag. Detta medför sannolikt att mer resurser för dessa funktioner
måste tillföras. En omvandling till ett bolag innebär också vissa omstruktureringskostnader. Mot bakgrund av de förväntade
merkostnaderna har bedömningen gjorts att verksamheten måste vara av en viss minsta omfattning. Riksrevisionsverket
uppskattade denna minsta omfattning till en marknadsandel på åtminstone 10 %.

3. En affärsmässig mognad bör ha uppnåtts - verksamheten bör ha uppnått en affärsmässig mognad. För att detta kriterium ska
kunna anses vara uppfyllt bör utförarenhetens verksamhet kännetecknas av en välgrundad och tydlig affärsidé. Det bör finnas
uppsatta mål för verksamheten och en strategi vars inre logik är sådan att målet kan förväntas nås. Ledningen för enheten bör ha
god finansiell-, strategisk- och riskhanteringskompetens. Vidare bör verksamhetens lönsamhet och effektivitet vara
åtminstone i paritet med genomsnittet i branschen.

4. Verksamheten ska framgångsrikt kunna stå på egna ben - verksamheten bör ha kommersiella förutsättningar och vara
oberoende av direkta anslagsmedel. Kriteriet innebär att verksamheten långsiktigt ska kunna generera tillräckligt med intäkter
för att täcka sina kostnader och ge en viss vinst.

5. Målet för verksamheten bör vara vinst – verksamheten ska inte primärt styras av politiska uppgifter och mål utan verksamheten
bör i huvudsak styras utifrån företagsekonomiska principer. Politiska mål och krav på rättssäkerhet, insyn och kontroll m.m. bör
vara underordnade krav.
SOU 2007:78


Under de senaste 30 åren har det genomförts många privatiseringar
internationellt, framöver förutspås Public Private Partnership att öka

Privatiseringar i Europa - totala intäkter och antalet transaktioner


Fråga 3: När privatisera statlig verksamhet?

Privatiseringsintäkter och antal transaktioner per år i Sverige
Generellt om privatisering

Privatisering är en överlåtelse av
ägande från den offentliga sektorn
(staten) till den privata sektorn

Privatisering kan vara fullständig
eller partiell

Internationellt började
privatiseringarna 1979 under
Margret Thatchers styre av Branschfördelning av Sveriges privatiseringsintäkter till och med 2007
Storbritannien

I Sverige genomfördes den första
privatiseringen 1989 då SSAB
börsnoterades


Empiriska studier har visat att både ägande och konkurrens har betydelse för
ekonomisk effektivitet samt att ägande, oberoende av konkurrens, har effekt
på både lönsamhet och effektivitet

Motiv till privatisering Effekter av privatisering

1. Generera intäkter till staten Flera studier av privatiserade bolag finner starkt
2. Främja ekonomisk effektivitet stöd för att privatiserade företag har:

3. Minska statens inblandning i ekonomin högre lönsamhet
lägre skuldsättning
4. Främja ett utbrett aktieägande
högre effektivitet
5. Skapa möjligheter att introducera konkurrens
investeringar ökar
6. Utsätta statliga företag för marknadens
disciplinerande effekter ökad produktion

…dock osäkert hur sysselsättningen påverkas,
Punkt fem och sex ses som intermediära mål för att minskar pga ökad effektivitet men ökar pga ökad
uppnå högre ekonomisk effektivitet och det blir försäljning och lönsamhet. Det finns också
därmed tydligt att ekonomisk lönsamhet är en av de exempel på både förbättrad och försämrad
främsta orsakerna att privatisera statlig verksamhet. kvalitet i samband med privatisering.

Ett marknadsmisslyckande brukar anges som en anledning till att verksamhet skall bedrivas i statlig regi
men idag betonar nationalekonomisk litteratur att marknadsmisslyckande kan undvikas genom rätt
reglering av marknaden


Slutsats fråga 3: När privatisera statlig verksamhet?

Flera empiriska studier pekar på att privatiserade bolag blir både lönsammare och
effektivare, vid såväl hög som låg konkurrens.
Empiriska studierna påvisar också på att innovationen och investeringarna i företagen
ökar tack vare bättre incitament i privata bolag.
Det är svårt att ge något generellt svar på om vissa branscher är svårare eller lättare att
privatisera än andra, men studier har visat att de ekonomiska privatiseringsargumenten är
starka och att de flesta företag och branscher gynnas av privatiseringar.
Trots de tydligt positiva ekonomiska effekter som visas i de empiriska studierna finns
vissa frågetecken gällande privatisering. Dels är det svårt att avgöra om de ekonomiska
effekterna är en följd av själva privatiseringen eller av någon annan yttre faktor. Det är
också osäkert vad som händer med sysselsättningsgraden och kvaliteten på
produkterna eller tjänsterna vid privatisering. Även möjligheten att privatisera bolag som
verkar på naturliga monopol är omdiskuterad.


Session 37 Katarina Noren

More Related Content

Similar to Session 37 Katarina Noren

More from Transportforum (VTI)

Session 37 Katarina Noren