Download to read offline
Session 25 Johan Lindberg
- 1. Handbok för gång-,cykel och mopedtrafik (GCM)
- 2. Johan Lindberg (SKL) MathiasWärnhjelm (VV) Lars Ahlman (SKL/Malmö) Krister Isaksson (Stockholm) Anna Karlsson (Lund) Hans Lindberg (Linköping) Torsten Bergh (VV) Patrick Magnusson (VV) Anna Fällbom (VV)
- 3. Mix av fyrakonsultbolag • Tyréns Sari Wallberg, Oscar Grönvall • VTI Gudrun Öberg, Anna Niska • Trivector Leif Linderholm, Annika Nilsson • SWECO Roger Johansson, Mats Hermansson
- 4. GCM-handboken • Utgångspunkter • Drift och underhåll • Utformning, sträcka • Utformning, korsning • Övriga anordningar Ges ut våren 2009
- 5. Utformning och DoUav GCM-infrastruktur Lyfta fram positionerna för Visa principlösningar utifrån en gång- och cykeltrafiken helhetssyn på GC(M)-trafikens och stadens behov Balansera mopedtrafiken Ge underlag för medvetna avvägningar
- 6. Tydlig utformning –som överensstämmer med VGU, trafiklagstiftningen och best practice OCH tvärt om: Arbetet kan leda till förslag på ändringar av VGU och trafiklagstiftningen Främja rätt trafikantbeteende Underlätta polisövervakning Gynna GCM-trafikanterna
- 7. Viktigt att utgåfrån GCM-trafikanternas förutsättningar, anspråk och behov!
- 8.
- 9. Nätuppbyggnaden är viktig! •Uppdelning i huvudnät och lokalnät får konsekvenser för reglering och DoU • Huvudnät för gång- och cykeltrafik – Stommen i cykelnätet – För längre resor – Binder ihop stadsdelar och målpunkter – Består mest av separerade cykelvägar • Lokalnät för gång- och cykeltrafik – Stommen i gångnätet – För korta resor – Binder ihop en stadsdel – Består av gång-och cykelvägar/banor och lokalgator
- 10. Drift och underhåll •Planering • Organisation • Uppföljning och kontroll • Metoder och utrustning • Skötsel av olika beläggningar • Vinterväghållning • Vägarbeten
- 11. Bra barmarksunderhåll • Sopningpåbörjas vid en längre och stabil period med barmark under våren, även om risk finns för ytterligare snö/halktillfällen • Dokumenterade kontroller sker av att beslutade kriterier följs • Ytskiktets standard, linjemålning, sikt m.m. inventeras årligen • Felanmälningar inom cykelnätet dokumenteras, åtgärdas och följs upp • En åtgärdsplan för beläggningsunderhåll tas fram inför varje verksamhetsår
- 12. Bra vinterväghållning 1. Halkbekämpatsenast kl. 06.30 vardagar 2. Snöröjning och halkbekämpning sker före parallellt bilnät 3. Snöröjning och halkbekämpning påbörjas vid snödjup 2 cm lös snö efter avslutat snöfall eller 4 cm lös snö under pågående snöfall 4. Dokumenterade kontroller sker vid flera tillfällen under en säsong av att beslutade riktlinjer följs
- 13. Principlösningar på sträcka Gångbanor Gågata Gångfartsområde • När och var olika typer av GC-banor lösningar passar Cykelfält • Bredder och separering Blandtrafik • Materialval och möblering • Reglering och utmärkning Sommarcykelvägar • Detaljlösningar – bla funktionsnedsattas behov och busshållplatser
- 14. Principlösningar för korsningar Gemensamma förutsättningar vid korsning av väg avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet • Shared Space • GCM-korsning på sträcka • 3-vägskorsning • 4-vägskorsning • Signalreglerad korsning • Cirkulationsplats • Planskildhet
- 15. Några exempel påkorsningar
- 18. Cirkulationsplats Se även skriften Köra i cirklar!
- 19. Övriga anordningar ochdetaljer • Parkering • Vägvisning • Belysning No t v i k e n 0,5 St o r h e d e n 1,1 Ga m m e l s t a d 2,1 Ga m m e l s t a d C 2,8 Sund e r b y n 4,1 Sund e r b y s j uk h us 4,8
- 20. Nya regler vidcykelöverfarter • Transportstyrelsen tar fram ett ”skarpt” förslag våren 2009 • Grundregel (utan utmärkning): Cyklister på cykelbana har väjning mot biltrafik på körbana • Väghållaren bör ge cyklister företräde mot biltrafiken inom prioriterade stråk för cykeltrafiken • Bilister får väjningsplikt mot cyklister: •Vid korsande av cykelbana •Vid utmärkt cykelöverfart + väjningspliktsskylt (utan LTF)