More Related Content Similar to Session 13 Hanna Wennberg
Similar to Session 13 Hanna Wennberg (20) Session 13 Hanna Wennberg3. INRIKTNINGSPLANERINGEN PÅVERKAR…
Tillgänglighet
‒ Lokalisering av bebyggelse och platser
(avstånd, täthet, funktionsblandning osv.)
‒ Gångnätets struktur
‒ Undvika stora höjdskillnader och att bygga barriärer
Trygghet
‒ Lokalisering av stråk och bebyggelse
‒ Säkerställa alternativa gångvägar samt trygga hållplatser och
bytespunkter
‒ Möjlighet till lekytor och andra platser med ”social bevakning”
‒ Utformning av trafikmiljöer och separering mellan trafikslag
© Trivector
3
4. INRIKTNINGSPLANERINGEN PÅVERKAR…
Trafiksäkerhet
‒ Utformning av trafikmiljöer och separering mellan trafikslag
‒ Fordonshastigheter och typ av korsning
‒ Utrymme för DoU och vägutrustning
Attraktivitet
‒
‒
‒
‒
‒
Tillgång till och utveckling av målpunkter
Fordonshastigheter
Småskalighet
Tillgång till grönska och rekreationsmöjligheter
Osv.
© Trivector
4
5. ÖVERSIKT
© Trivector
Planering för gångvänlighet
Vision och mål
Förankring och kommunikation
Verka för kunskaps- och kompetensutveckling
Hantering av gångfrågor i planeringens olika skeden
(Plan för uppföljning)
5
6. PLANERING FÖR GÅNGVÄNLIGHET
Ta hänsyn till och
prioritera gåendes villkor i
planeringens alla steg
Kom ihåg: Att prioritera
en sak innebär i praktiken
att annat nedprioriteras.
Alla är gångtrafikanter!
© Trivector
Bild från BASUN, Strategi för att skapa en gångvänlig och mänsklig stad
(Fotgängarnas förening, FOT)
6
7. VISION OCH MÅL
Tydliga mål i översiktsplanen och hantering av målkonflikter
underlättar arbetet i senare skeden.
Målen pekar ut inriktningen för kommunens arbete och
hjälper till att prioritera.
Att peka ut tidshorisont och ansvar stimulerar till handling.
Mått tas fram för att följa upp målen på kort och lång sikt.
Långsiktiga mål kan vara svåra att beskriva i mätbara
termer, men får alla att arbeta i samma riktning.
Plan för uppföljning bör tas fram redan då målen sätts.
Förankra målen – skapa gemensam målbild
© Trivector
7
8. MÅLEN BÖR VARA…
Tydliga och mätbara
Utmanande men realistiska
Förankrade (förstådda och
accepterade)
Nedbrytbara i delmål
Både kortsiktiga och långsiktiga
Indelade i etapper för enklare
avstämning
Kopplade till incitament för
måluppfyllnad
© Trivector
TransportMistra (Smidfelt Rosqvist &
Ljungberg, 2009), även i Trivector Rapport 2010:57
8
9. EXEMPEL PÅ MÅL FÖR GÅNGTRAFIKEN
Gångnätet ska vara
heltäckande, bekvämt, kontinuerligt, gent och med god
ytstandard (transportsystem)
Gångtrafiken per invånare ska öka (trafikens
omfattning)
Tillgängligheten för gångtrafiken till viktiga
samhällsfunktioner ska öka. Enkelt avhjälpta hinder
ska vara åtgärdade senast 2015 (tillgänglighet)
Tryggheten ska öka i gångvägnätet (trygghet)
Andelen säkerhetsåtgärdade korsningar ska öka
(trafiksäkerhet).
© Trivector
ur TRAST-guiden
9
10. EXEMPEL PÅ MÅTT FÖR GÅNGTRAFIKEN
Trygghet
Trafiksäkerhet
Andel gator som är
tillgänglighetsanpassade.
Andel gående som upplever
trygghet och trivsel relaterat
till trafik.
Andel ordnade
gångpassager som är
hastighetssäkrade till 30
km/h.
Andel ordnade gångpassager
som är tillgänglighetsanpassade
enligt ALM.
Gångvägvisning på huvudstråk
för gående.
Andel grundskolebarn som bor
inom gångavstånd till skolan.
Andel gångvägar med
belysning (egen eller delad).
Andel fastigheter i kommunen
som är anslutna till gångnätet så
att de uppfyller PBL:s
tillgänglighetskrav.
Andel gångtunnlar med trygg
genomsikt.
© Trivector
Tillgänglighet
ur TRAST-guiden
10
11. FÖRANKRING OCH KOMMUNIKATION
Bristande förankring av planer och mål är en
anledning till att ”det händer så lite”.
Förankringsarbetet har flera olika tillvägagångssätt
och målgrupper, t ex:
‒ Medborgarsamverkan, inte minst genom lagstadgade
samråd, för delaktighet hos boende och andra aktörer
‒ Involvera byggherrar i planprocessen – i tidigt skede
‒ Förankring bland politiker och tjänstemän
Alla måste förstå varför mål har satts och hur man
kan arbeta med planeringen för att uppfylla målen.
En kommunikationsplan stödjer förankringsarbetet.
© Trivector
11
12. KUNSKAPS- OCH KOMPETENSUTVECKLING
Kunskapsnivån påverkar möjligheterna att uppnå
gångvänlighet som norm för planeringen där
rådande normer/ideal kan behöva ifrågasättas.
Planeringen gynnas av god dialog mellan
planerare, beslutsfattare och medborgare.
Kräver flera och återkommande aktiviteter, t ex:
seminarier och konferenser, workshopar och
planeringssimulering, utbildningar, studiebesök, ”pro
va på”-aktiviteter, dialog/samråd osv.
© Trivector
12
13. KUNSKAPS- OCH KOMPETENSUTVECKLING
Kom igång!
© Trivector
Bjud med politiker och tjänstemän på gemensam
”gångvägsinspektion” där alla får skapa sig en
bild av hur det är att gå i den egna
kommunen, dvs. en form av ”gångförståelsekurs”.
13
16. HANTERING AV GÅNGFRÅGOR I
PLANERINGENS OLIKA SKEDEN
© Trivector
Översiktsplanen
Andra strategiska dokument och planer:
trafikstrategi, trafikplan etc.
Annan strategisk planering, t ex folkhälsoarbetet
Fördjupning av översiktsplan
Detaljplaner
Bygglov, exploatering etc.
16
17. ÖVERSIKTSPLANEN (ÖP)
Kom igång!
En bra start är att börja behandla gångtrafik i ÖP
– separat från andra trafikslag (även cykeltrafik).
© Trivector
Om behov och resurser finns, kan gångfrågan
även fördjupas i särskilda strategiska program.
17
18. • Skapa attraktiva stråk och bättre
möjligheter till rekreation vid stadens
vatten
• Skapa trygga och mångsidiga mötesplatser
och stråk i hela staden
• Säkerställ en god tillgång till attraktiva
parker och grönområden
• Säkerställ ett rikt utbud av idrottsytor och
idrottsanläggningar i hela staden
• Inrikta planeringen på ökad rörlighet för
gående och cyklister.
© Trivector
”Promenadstaden är en gemensam spelplan
för stadens utveckling och innebär en
stadsutveckling som ger förutsättningar för
att vi går mer, cyklar mer och använder
kollektivtrafik i större utsträckning.”
19
20. CHECKLISTA FÖR ÖP
1.
Främjar bebyggelseplaneringen gångtrafik?
Fundera särskilt över tätorternas form och storlek, täthet samt närhet till
vardagsmålpunkter, förekomst av barriärer, funktionsblandning för
levande miljö osv.
2.
Finns det en plan för gångnätet inom kommunen, mellan
kommunens tätorter och över kommungränserna?
Fundera särskilt över: vilka är de viktiga gångstråken i tätorterna, mellan
kommunens tätorter och över kommungränserna?
Finns det uttalade generella planeringsprinciper för
gångtrafiken?
4. Har en nulägesbeskrivning för gångtrafiken gjorts?
5. Finns det mål uppställda för gångtrafiken och indikatorer på
måluppfyllelse kopplade till uppställda mål?
Fundera särskilt över gåendets roll och strategiska funktion i staden.
21
© Trivector
3.
21. CHECKLISTA FÖR ÖP (FORTS.)
6.
Finns det en plan med åtgärder och strategier för
gångtrafiken?
Fundera särskilt över om planen inkluderar infrastruktur, utformning, drift
och underhåll, vägvisning, information och
kommunikation, påverkansåtgärder osv.
Finns det en plan för genomförande av
planen/dokumentet?
8. Finns det en plan för uppföljning av uppställda mål
(målindikatorer) och utvärdering av genomförda insatser för
gångtrafiken?
9. Används planindikatorer för att beskriva planens
konsekvenser?
10. Relaterar planen/dokumentet till andra planer/dokument?
22
© Trivector
7.
22. DETALJPLANER (DP)
© Trivector
En systematisk struktur för detaljplaneringen är en
framgångsfaktor för gångplaneringen och sparar resurser
genom att man ”gör rätt från början”. T ex att:
Införa en gemensam mall för detaljplaneringen
Involvera trafikkompetens i detaljplaneringen – utse
person(er) med ”gångglasögon”
Samarbeta mellan förvaltningar/avdelningar på daglig
basis – organisera för dialog
Skicka detaljplanen på remiss (slutkontroll)
Införa rutiner för bygglov och exploateringsavtal
Trivector Rapport 2011:84
25
23. CHECKLISTA FÖR DP (förkortad version)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Vilka övergripande mål och riktlinjer rörande gångtrafiken finns
det att förhålla sig till? (översiktsplan, strategiska dokument osv.)
Vilka är de allmänna förutsättningarna i planområdet? *
Hur ser tillgängligheten i det planerade gc-nätet ut? *
Hur ser trafiksäkerheten i det planerade gc-nätet ut? *
Hur ser tryggheten i det planerade gc-nätet ut? *
Hur ser attraktiviteten i det planerade gc-nätet ut? *
Hur regleras gångvägarna i detaljplanen, dvs. hur säkerställs att
det verkligen blir som man tänkt?
På vilket sätt uppfyller detaljplanen övergripande mål och
riktlinjer rörande gångtrafiken? Motivera eventuella avvikelser.
Behandlas ovanstående frågor för gång separat?
© Trivector
9.
* ) Se ”Vägledning för gångplanering” (Trafikverket Publikation 2013:057) för komplett
checklista med konkreta frågor att stämma av mot.
26
24. ”Översiktsplanen anger
tankarna och prioriteringarna,
men man använder inte ÖP i
det konkreta arbetet.”
”Den stora frågan är hur man
ser till att tankarna i ÖP
genomsyrar planeringen.”
© Trivector
Prioriteras gångtrafiken i
planeringens alla skeden?
27
25. PLANERINGEN SOM STAFETT
© Trivector
Före ÖP: ÖP beaktar inte nationella mål.
ÖP – FÖP/PP/DP: ÖP är inte tillräckligt
förankrad i verksamheten och blir bara
en hyllvärmare.
DP – markanvisning/bygglov:
Markanvisning/bygglov ges för sådant
som inte följer ÖP och/eller DP.
DP/bygglov – genomförande:
Den byggda miljön blev inte som
planhandläggarna tänkt sig i DP.
Trivector Rapport 2010:57
28
26. DP ”Öster om kv.
Flaggskepparen”
(2008) Lund
”Detaljplanen följer
intentionerna uppsatta i
översiktsplanen”
DP ”Öster om
Varvsparken och
mässhallarna”
(2010) Malmö
© Trivector
GC-trafiken i detaljplaneringen
30
27. Intressekonflikter hindrar
© Trivector
”Det är svårare att genomföra
åtgärder konkret i detaljplan. Det
finns motstående intressen, t.ex.
exploatör som vill se så mycket
bebyggd yta som möjligt.”
”Cykelparkering prutas bort efterhand i
detaljplanen. Exploatörer har begränsad
yta att hålla sig och då kommer
cykelfrågan sist: ’blir det något över där
vi kan sätta några cykelställ?’”
32
28. Vem har GC-glasögonen i kommunen?
© Trivector
”Om ingen har kompetens eller
engagemang för gc-frågan, finns risk
att tappa den. Det handlar om att ha
med trafikkompetens i projektet – och
om kompetensen hos
planarkitekter, byggherrar, konsulter
osv.”
”Det finns ingen uppföljning eller
kontroll av gc-planeringen på
detaljerad nivå. Man får hålla
ögon och öron öppna för att
frågan kommer med. Det är lite
upp till den som har frågan.”
33
29. Helhetsgrepp och inte frimärksplanering
”Ofta är detaljplaner för komprimerade
för att gc-frågor på allvar ska kunna
lyftas. Det är framförallt när en FÖP
görs som det finns utrymme att
behandla gc mer strategiskt.”
© Trivector
”Det är inte om det är en DP, FÖP
eller PP som spelar roll. Det är
områdets storlek. Ju större geografiskt
område, desto större chans att få ett
helhetsgrepp på stråken.”
34
30. Plan för övergripande gång- och cykelnät
© Trivector
”Det som är viktigt är framförhållning, att
få med frågorna i god tid. Genom ett
övergripande gc-nät skapas förutsättning
för ett sammanhängande, gent nät. Då
har man tänkt efter före.”
35
32. ”Vi har inte arbetat så
mycket med gångfrågor.”
”Det behövs en metodik
för en bra gångplanering.”
© Trivector
Gång och cykel är två olika trafikslag
37
33. Välkommen på kursen
”Kom igång med gångplaneringen”
den 3 april i Stockholm!
Hanna Wennberg
010-456 56 08
hanna.wennberg@trivector.se
www.trivector.se
© Trivector
Annika Nilsson
010-456 56 47
annika.nilsson@trivector.se