2. STATSCHEFEN
Både demokratier och diktaturer kan utse sin statschef på 2 sätt:
Monarki
Statschefstiteln går i arv
Republik
Man utser statschefen (på ett demokratiskt eller odemokratiskt sätt)
3. DET SVENSKA DEMOKRATISKA SYSTEMET
Folket väljer representanter till riksdagen
Representanterna sitter i
riksdagen och styr Sverige
Riksdagen utser en styrelse utifrån folkets röster
Kallad : regeringen, som bl.a. förverkligar besluten
4. VÅRT VALSYSTEM
När är det val ?
3:e söndagen i september vart fjärde år
Val till tre olika samhällsnivåer
- kommunen
- landstinget
- riksdag
Var hålls valet?
I en vallokal,men även på ambassader utomlands och ”förtidsröstning” på olika
ställen.
Vilka får rösta?
Alla svenska medborgare som fyllt 18 år
5. Vad röstar vi på?
Valfritt parti, som måste få minst 4% av rösterna (personval)
Vad är ett parti?
En demokratisk förening som vill förändra samhället på ett visst sätt.
Proportionerligt valsystem
När man räknat rösterna fördelas de 349 platserna i riksdagen proportionerligt.
15% av rösterna = 15% av platserna
6. När platserna i riksdagen är fördelade ser man vilket ”lag” som får majoritet, d.v.s.
mer än hälften av alla platser.
Då vinner man alla omröstningar och kan styra landet!
I valet 2010 blev resultatet…
Alliansen ca 48%
De rödgröna ca 46%
Sverigedemokraterna ca 5%
7. RIKSDAGEN
349 ledamöter från de olika partierna
Uppgifter:
• Stifta Sveriges lagar
• Besluta om hur skattepengarna ska användas
• Kontrollera att regeringen följer riksdagens beslut
Ordförande: Talmannen
Talmannen sitter bland annat ordförande vid sammanträdena i kammaren.
Sedan riksdagsvalet 2006 är Per Westerberg (M) riksdagens talman.
Riksdagen delas upp i mindre grupper: utskott, som fördjupar sig i vissa
frågor, t.ex. skolan, försvaret…
Det block som har majoriteten av platserna i riksdagen får bilda…
8. Statsministern
+ ministrar för olika områden,
t.ex. skola och försvar…
Uppgifter:
- Se till att riksdagens beslut blir verklighet
- utarbeta lagförslag
- fattar beslut i vissa frågor
Regeringen kan se ut på olika sätt:
Majoritetsregering = Enpart-, kolalitions-, samlingsregering
Varje minister har ett departement, kontor, med många specialister anställda, som hjälper till att utarbeta
lagförslag m.m.
Förvaltningen, myndigheterna
Det är regeringens verktyg för att få riksdagens beslut att bli verklighet (ex: skolverket, rikspolisstyrelsen)
REGERINGEN -STYRELSEN
9. Majoritetsregering: När
exempelvis ett parti får fler
än 50% av rösterna vid ett
val kan detta parti skapa en
egen regering då den kan få
stöd av riksdagen.
Minoritetsregering: Ifall inget
parti i riksdagen får en
majoritet av rösterna så
brukar det största partiet bilda
regering. Detta blir då en svag
regering då den hela tiden
måste hitta stöd hos andra
partier för att få igenom sina
förslag.
Koalitionsregering: Ifall två
eller flera partier delar på
ministerposterna så kallas
det för en koalitionsregering.
Detta innebär alltså att
regeringen består av flera
partier.
10. Lena Adelsohn
Hillevi Engström Carl Bildt Eskil Erlandsson
Liljeroth Kultur-
Arbetsmarknads- Utrikesminister Landsbygdsminister
och idrottsminister
minister
Tobias Billström
Annie Lööf Migrationsminister
Fredrik Reinfeldt Maria Larsson
Näringsminister
Statsminister Barn- och äldreminister Ewa Björling
Birgitta Ohlsson
Anna-Karin Hatt EU-minister Handelsminister
It- och energi-
minister
Catharina Elmsäter- Erik Ullenhag Stefan Attefall
Karin Enström Svärd
Anders Borg Integrationsminister Civil- och bostadsminister
Försvarsminister Infrastrukturminister
Finansminister Lena Ek
Gunilla Carlsson
Biståndsminister
Jan Björklund Miljöminister
Utbildningsminister
Ulf Kristersson
Maria Arnholm Peter Norman Socialförsäkrings-
Göran Hägglund
Beatrice Ask Jämställdhets- och Finansmarknads- minister
Socialminister biträdande
Justitieminister minister
utbildningsminister
REGERINGEN
11. Statsrådsberedningen
leda och samordna arbetet i Regeringskansliet samt ansvara för samordning av den svenska EU politiken.
Arbetsmarknadsdepartementet
arbetsmarknadspolitik, arbetslivpolitik, diskriminerings- och integrationsfrågor samt frågor om urbanutveckling.
Finansdepartementet
Ekonomisk politik, statsbudgeten, skatter, bank, värdepapper och försäkringar, Internationellt Ekonomiskt samarbete samt statligt
företagsägande.
Försvarsdepartementet
arbetar för att uppfylla de mål som regeringen och riksdagen bestämt för försvarspolitiken, för skydd och
Beredskap mot olyckor samt för beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred.
Förvaltningsavdelningen
Regeringskansliets gemensamma resurs och ansvarar för departementsövergripande förvaltningsfrågor.
Justitiedepartementet
lagstiftning, polisväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården, Migration och asyl.
DE OLIKA DEPARTEMENTEN
12. Kulturdepartementet
kultur, medie- och idrottsfrågor.
Landsbygdsdepartementet
frågor som gäller jordbruk, skogsbruk, fiske, rennäring, samefrågor, djurskydd, livsmedel samt jakt och viltvård.
Miljödepartementet
klimatpolitik, kemikaliepolitik, strålskydd och kärnsäkerhet samt forskning och miljöövervakning.
Näringsdepartementet
näringsliv, energi, IT, kommunikationer och infrastruktur samt regional utveckling.
Socialdepartementet
samhällets välfärd, ekonomisk trygghet, sociala tjänster, hälso- och sjukvård, främjande av hälsa samt barns och funktionshindrades
rättigheter, bostadsfrågor, statlig förvaltning, länsstyrelser, kommuner och landsting samt trossamfund.
Utbildningsdepartementet
skolfrågor, universitet och högskolor, forskning, vuxenutbildning, folkbildning, jämställdhetsfrågor och ungdomspolitik.
Utrikesdepartementet
Utrikesförvaltningens uppdrag är att bidra till att förverkliga regeringens övergripande mål i utrikespolitiska frågor. Till UD:s uppdrag
hör också att inom Regeringskansliet samordna den svenska utrikespolitiken.
EU-representationen
Regeringskansliets förlängda arm i Bryssel. Här arbetar personal från alla departement med att driva Sveriges linje i EU-politiken.
De olika departementen
13. EN LAG BLIR TILL…
1. Idé lämnas in av riksdagsledamot: en motion
(ex: alla måste ha hjälm när de cyklar)
2. Riksdagen beslutar att skicka förslaget till trafikutskottet, som diskuterar igenom
frågan noga, lyssnar på experter och allmänheten
3. Om trafikutskottet tycker det var en bra idé uppdrar de till regeringen att förbereda ett
lagförslag: en proposition
4. Riksdagen röstar sedan om förslaget
5. När lagen är beslutad är det regeringen uppgift att se till att lagen blir verklighet, t.ex.
genom att skicka ut order till myndigheterna t.ex. polisen, trafiksäkerhetsverket m.m.
14. Sverige: Grundlagarna STYR
1. Successionsordningen (1810)
2. Tryckfrihetsförordningen (1949)
3. Yttrandefrihetsgrundlagen (1991)
4. Regeringsformen (1974)
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar.
Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl
genomtänkta.
Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två
beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val
mellan de två besluten.
16. 2.TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN
1 kap. Om tryckfrihet1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan
några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att
sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i
annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att
bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
Publicering utan granskning
Meddelarskydd (anonyma uppgifter får ges till media)
Offentlighetsprincipen – alla ska få ta del av myndigheters handlingar.
Tryckfrihetsbrott – t ex högförräderi, förtal, hets mot folkgrupp.
17. 3. Yttandefrihetsgrundlagen (YGL)
• Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i
radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.
• Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts
upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ.
Undantaget är biofilmer som ska visas för barn under 15 år.
• Den som är upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rätt att
vara anonym.
YGL kompletterar tryckfrihetsförordningen med liknande rättigheter för övriga media.
18. 4. Regeringsformen
Beskriver vårt statsskick
1 kap, 1 §: All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska
folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika
rösträtt.
Fastställer de flesta grundläggande värden, t ex mänskliga rättigheter
…övriga grundlagar kompletterar RF
19. Regeringen arbetar med EU
Sverige är med i EU, Europeiska unionen.där alla medlemsländerna
samarbetar om olika frågor.
En del EU-regler gäller direkt i Sverige, men ibland måste vi i Sverige skriva
om våra lagar innan vi kan börja följa EUs regler.
Sverige får alltid vara med och diskutera och påverka EUs beslut.
Ibland blir inte besluten som Sverige hade velat, men Sverige och alla andra
medlemmar ska följa de beslut som fattas.
