AGFO talk: Hur förändras maten?
•Download as PPTX, PDF•
0 likes•1,850 views
Äpplen som inte mörknar så lätt, potatis med en bättre sammansättning av stärkelse, eller växter som är motståndskraftiga mot bladlöss. Det är exempel på forskning och utveckling med hjälp av modern genteknik. En av de senaste teknikerna kallas CRISPR. Den ger möjlighet göra väldigt precisa ändringar av gener i en växt – utan att införa egenskaper utifrån. Det här kan komma att revolutionera utvecklingen av råvaror för hela vår matproduktion. Men regelverket i Europa är svårgenomträngligt. Är CRISPR-modifierade växter en form av GMO? Under sommaren 2018 väntas EU-domstolen komma med ett besked i frågan. Det kommer att bli avgörande för hur forskning och utveckling kommer att kunna bedrivas i Sverige. Vad innebär den nya tekniken? Vad kan vi förvänta oss av framtida råvaror? Och vilka risker finns det? Det här är den presentation som visades under AGFO talk, följt av ett panelsamtal. Är du intresserad av att höra orden till presentationen, boka oss gärna!
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to AGFO talk: Hur förändras maten?
Similar to AGFO talk: Hur förändras maten? (20)
AGFO talk: Hur förändras maten?
- 3. Vi är mediehuset som förstår kraften i jorden och potentialen i det gröna näringslivet. Når drygt 1 miljon läsare i digitala och tryckta kanaler – varje vecka.
- 4. Hur kan blockchain påverka livsmedelskedjan? Hur handlar vi maten? Hur produceras maten? Vilken mat väljer vi? Vilken mat behöver vi? Hur förändras det vi äter?
- 5. 5 Digitalisering, ny teknik och entreprenörskap omvandlar livsmedelskedjan, globalt och i Sverige. AGFO hjälper dig att följa utvecklingen och dra nytta av möjligheterna. Det gör vi genom journalistik och tjänster. ”
- 9. Nyfiken? Boka oss! AGFO trivs lika bra på stora scener som mindre mötesrum. Vi gör inspirationsföreläsningar, modererar och processleder workshop!
- 10. 10 Tack till vår sponsor
- 11. Anna Nilsson Chefredaktör tidningen Lantmannen Jens Sundström Docent i växtfysiologi SLU Line Strand Växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet Per Sandin Lektor i bioetik och miljöetik SLU
- 12. Nu:fakta&trender
- 14. Mangskogs socken, Värmland, 1911 Bild: Nordiska Museet
- 15. En svensk ko 1600-talet: 150 kg Idag: 600 kg
- 18. Hur förändras generna? Biologi grundkurs på 3 minuter
- 19. Arv och miljö
- 20. DNA: Koden består av C, G, A, T
- 21. DNA: Dubbelspiralen är lång
- 22. DNA: Instruktionen är universell
- 23. Brödtext nivå ett Brödtext nivå två Brödtext nivå tre Brödtext nivå fyra Brödtext nivå fem TiteltextStabilitet och förändring
- 25. Fyra sätt att ändra råvaran Traditionell förädling 1
- 26. Fyra sätt att ändra råvaran Mutationsförädling 2
- 27. Fyra sätt att ändra råvaran CRISPR 3
- 28. Fyra sätt att ändra råvaran GMO - Traditionell genmodifiering 4
- 29. Fyra sätt att ändra råvaran (generna) 2 31 4
- 30. Vilka metoder kommer vi att använda i framtiden?
- 31. Regelverket inom EU 2 31 4
- 32. Vad kan man göra med genteknik?
- 33. Genediterad Holstein: Avaktiverat arvsanlaget för horn
- 34. Arctic Fuji. Avaktiverat produktionen av det enzym som reagerar med luftens syre. Marknadsgodkänt i Kanada, jan 2018.
- 35. GMO: Potatissorten Fortuna. Infört två gener från en vild potatissort som ger skydd mot potatisbladmögel. Inte marknadsgodkänt i EU. Potatisbladmögel
- 36. GMO i debatten
- 42. Framtiden då? Metod Fler metoder för editering. Fler metoder för analys. Nyttigare, godare, mer hållbar mat.
- 43. Vad tror ni?
- 44. Anna Nilsson Chefredaktör tidningen Lantmannen Jens Sundström Docent i växtfysiologi SLU Line Strand Växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet Per Sandin Lektor i bioetik och miljöetik SLU
- 45. Hur kan blockchain påverka livsmedelskedjan? Hur handlar vi maten? Hur produceras maten? Vilken mat väljer vi? Vilken mat behöver vi? Hur förändras det vi äter? Nyfiken på att höra mer? Varmt välkommen att boka oss för en AGFO talk-presentation! hello@agfo.se
Editor's Notes
- LRF affärsutveckling som bland annat jobbar just med investeringar och samarbeten kopplat till agtech, foodtech och annan innovation i de gröna näringarna. Kan ju i sammanhanget även nämna att vi samarbetar kring AGFO Growth.
- Men fokus idag är hur råvarorna förändras. Och jag tänkte strax beskriva fyra olika sätt.
- Men vi börjar här. Det här är en bild från Värmland 1911. Hundra år sedan. En kvinna som mjölkar och en som mockar. Men titta på kon. Hur liten den är. Så ser inte svenska kor ut nuförtiden.
- Anna Dahlström på SLU har räknat på nötkreatur historiskt. Hon uppskattar att… Raserna är förädlade genom avel. Korna idag är genetiskt annorlunda. Dessutom får de mycket bättre foder.
- Det här gäller inte bara kor. Det här är bananer. Den stora heter Cavendish. Den lilla är dess vilda ursprungliga släkting Musa acuminata. De är genetiskt olika.
- Det här är hallon. Vilda hallon och trädgårdshallon. Det här gäller faktiskt alla våra husdjur, alla våra kulturväxter, alla våra spannmål. De har genom avel och förädling fått gener som är bättre för oss.
- OK, men hur förändras generna då? För att svara på det kan det vara bra med en snabbrepetition av gymnasiebiologin på 3 minuter.
- Vi kan starta med ett frö. Det innehåller DNA. DNA är en instruktion för organismens utveckling och egenskaper. DNA avgör om det ska bli hallon eller t ex backtrav. DNA ger potentialen, men det krävs också rätt miljö för att potentialen ska realiseras.
- Hela den här dubbelspiralen består av Baspar. Basparen är uppbyggda av fyra olika kvävebaser: De kallas… eller helt enkelt C, G, A, T 1) Digital kod. Som gjord för datorer. 2) Dubbel uppsättning. Ett original och en ”omvänd kopia”. Viktigt för självreparation. 3) Koden i generna är en instruktion för hur proteiner bildas och veckas - alltså vilka egenskaper organismen ska få.
- En kromosom kan innehålla miljontals baspar. Enormt stor molekyl. En del av molekylen är gener. En gen kan innehålla tusentals baspar. Vissa delar av genen ”kodar för protein” - är alltså instruktionen för växten.
- Kanske det mest fascinerande. Det är precis samma typ av kod i växter, insekter, djur och människor. Samma C, G, A, T. En del av koden delar vi. Men det finns olika mycket DNA i olika organismer.
- Generna är stabila. I princip kan de föras vidare oförändrade generation efter generation. Det var det som Mendel upptäckte på 1800-talet. Men ibland sker plötsliga förändringar i DNA. Det är mutationer.
- Mutationer sker spontant och slumpvis. Många mutationer är tysta, dvs ändrar inget som vi märker i organismen. En del är skadliga för organismen. Kanske oförtjänt dåligt rykte. Nödvändiga för evolutionen. Nödvändiga för variationen som används i förädling. Det var snabbrepetitionen av biologin. Nu till de 4 sätten att ändra råvarorna.
- Vi börjar här. Traditionell förädling. Det här har vi ägnat oss åt i tusen år. Gäller både växter och djur. vi väljer ut de ”bästa” exemplaren och korsar vidare på dem. Obs! ”Bästa” är alltså för oss - inte för organismens överlevnad. I princip alla förädlade grödor har sämre överlevnad än de vilda släktingarna.
- Det här är en utvecklad variant. ”Vi skyndar på naturen” genom att skapa fler mutationer. Genom strålning eller kemikalier. Det här har vi gjort sedan 30-talet. Ett problem är att mutationerna sker slumpvis. Men modern genteknik kan också användas för att analysera resultaten.
- Den tredje gruppen av metoder kallas geneditering. Crispr är den mest omskrivna, och den enklaste att använda. Geneditering betyder: Behöver inte lägga till DNA från någon annan organism. Förändringarna skulle kunna ske som spontana mutationer.
- Det fjärde sättet… Kan man kalla det ”traditionell”? Ja, det är en teknik som har funnits och vidareutvecklats sedan 1980-talet.
- Det här är fyra olika sätt att förädla råvarorna. Och att därigenom förändra generna.
- Ja, en faktor som kommer att avgöra detta är vad som är lagligt. GMO: I praktiken nästan omöjligt att få tillstånd till kommersiell odling. Spelar det här någon roll? Vad är det man kan göra med gentekniken? Tre exempel:
- I Sverige avhornar man många kor. Oftast genom att söva kalven och bränna bort det som ska bli horn. Den metod som användes här är inte CRISPR, utan TALEN. Men liknande förutsättningar.
- Potatisbladmögel är en allvarlig sjukdom på potatis. Hela plantan kan drabbas av bladmögel, det vill säga både stjälkar, blomställningar blad och knölar. Istället besprutas potatis med fungicider, preventivt.
- Vi måste ju säga något om debatten om GMO. Det är något väldigt konstigt med den debatten. Dels finns de individer och organisationer som hävdar att GMO är giftigt. En bild-googling på GMO ger många intressanta illustrationer.
- Vi måste ju säga något om debatten om GMO. Det är något väldigt konstigt med den debatten. En bild-googling på GMO ger många intressanta illustrationer. Huvudbudskapet är att GMO är giftigt.
- Det finns en del bilder som illustrerar en annan ståndpunkt. GMO är ofarligt. Men det är ju också lite konstigt. GM är en av metoderna för att modifiera DNA, att ändra instruktionen. Metoden i sig ger varken giftigare eller säkrare mat.
- Man kan se det så här: Grödan - det är den som kan vara giftig eller säker. Instruktionen, DNA, avgör egenskaperna Många metoder för att påverka DNA OBS! Olika metoder kan ge exakt samma instruktion. Men organismen kan ju inte vara både giftig och inte giftig…
- För att bygga hus behövs en instruktion, en ritning. I ritningen anges dimensionerna i takbjälkarna, och tjockleken på glasrutorna, ventilationen etc. Ritningen kan tas fram med en metod, t ex rita manuellt. Den kan också tas fram med en annan metod, rita på digitalt ritbord. Men det kan ju bli samma ritning, oavsett metod. Samma dimensioner, samma ventilationslösning osv. Någon: Om vi ritar digitalt blir det farliga hus… Nja… En tanke till: Vi skulle kunna kräva märkning av husen: Det här huset är ritat vid ett manuellt ritbord.
- Precis den diskussionen pågår i USA just nu. Det finns inga lagkrav på märkning av GMO. Amerikanska jordbruksverket har gjort ett förslag till frivillig märkning. Nu kommer min sista bild.
- Det här tror jag om framtiden: Vi kommer att få många fler metoder för att editera DNA. Vi kommer att få många fler metoder för att analysera DNA - oavsett hur det ändrats Vi kommer att få ett regelverk som fokuserar på resultatet, så att vi kan få en bättre matproduktion.
- Den frågan vill jag bolla till panelen.
- Här presenteras panelen som får komma fram. (Lovisa) …Välkomna!