periodiska systemet
ATOMENS BYGGNAD 
En atom består av : 
Kärna ( hela massan 
finns i kärnan) 
Positiva Protoner 
Neutrala Neutroner 
Runt om 
Negativa Elektroner
• En Elektron har en negativt laddning. 
Och elektronerna bestämmer över 
kemiska egenskaper hos grundämnena
• En proton Har en positivt (+) laddning. 
Protonerna bestämmer över vilka 
grundämne det är. 
T.ex. Syre har 8 protoner, Väte 
har bara en proton medan Järn har 26 
protoner.
ISOTOP är varianter av samma grundämne 
• En neutron är ej elektriskt laddning. Antal neutroner i ett 
grundämnesatomen bestämmer vilka ISOTOP det är. 
T.EX. Väte har tre isotoper. 
Vanligt väte har ingen neutron i kärnan. Tungt väte har 
en neutron och extra tungt har två neutroner. Men alla 
har bara en proton.
Atomnummer och masstal 
• Atomnummer visar antal protoner i ett 
grundämne. 
Masstal är summan av antal protoner och 
neutroner i atomen.
MASSTAL OCH ISOTOPER 
• En atoms masstal är summan av antalet 
protoner och neutroner i atomen. 
• Hur många protoner respektive neutroner har 
följande isotoper? 
Syre med masstalet 16. 
Kol med masstalet 14. 
Klor med masstalet 35. 
Vilket grundämne har masstalet 4?
• Syre med masstal 16 har 8 protoner och 8 
neutroner. 
Kol med masstal 14 har 6 protoner och 8 
neutroner. 
Klor med 
masstal 35 har 17 protoner och 18 
neutroner. 
• Helium har masstalet 4.
• Ett grundämnes atommassa visar vad den 
genomsnittliga atomen väger. 
Atomensmassa beräknas med 
formelmassa tex. Beräkna formelmassa 
för vatten H2O . 
Två väteatomer 2u 
En syreatom 16u 
En vattenmolekyl väger 18u
Lodrätt = GRUPPER 
Alla har lika många 
valenselektroner i yttersta skal. 
Grupp 1 har 1 valens e- 
Grupp 2 har 2 valens e- 
Grupp 17 har 7 valens e- 
Grupp 18 har 8 valens e-
PERIODISKA SYSTEMET 
Vågrätt = PERIOD 
Alla i en period har lika många skal. 
Period 1 har 1 skal. 
Grupp 1 
Period 2 har 2 skal. 
Grupp 2
GRUNDÄMNESFAMILJER 
Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper . 
Dessa kallas en grundämnesfamilj 
Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget) 
Ex Litium ,Natrium 
Egenskaper 
Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin 
valenselektron. Bildar +1 joner. 
Ex. Litium Li+¹
Grupp 17. Halogener: 
7 valenselektroner 
Giftiga i grundämnesform. 
Reagerar lätt med andra ämnen. 
Bildar gärna negativa joner. 
Ex Klor Fluor Brom 
Egenskaper 
Bildar lätt föreningar med andra ämnen. 
Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal . 
Bildar -1 joner 
Ex. 
Klor -bleker & är bakteriedödande 
Fluor - Bra för tänderna
Grupp 18. Ädelgaser 
fulla valensskal 
Reagerar inte med andra ämnen. 
• Bildar inga molekyler och inte heller 
joner. Varje atom håller sig för sig 
själv 
Egenskaper 
Har sitt yttersta skal fullt = mycket 
stabila. Vill inte reagera. 
Ex 
Helium -i ballonger . 
Argon - I glödlampor så 
glödtråden ej ska brinna av . 
Neon - i färgade lysrör.
MOLEKYLBINDNING 
Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. 
De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! 
Ex Vätemolekylen H2 
H2 
H 
Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = 
ädelgasstruktur. 
Detta kallas elektronsparbindning eller kovalent bindning.
MOLEKYLBINDNING 
Ex Vattenmolekylen H2 O 
Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta 
Låga smältpunkter 
Ofta gaser
POSITIVA JONER 
En atom med en valenselektron i sitt 
yttersta skal avger gärna denna för att 
få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium 
Natriumatom Na Natriumjon Na +
NEGATIVA JONER 
Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt 
upp en elektron. Ämnen med 6 tar 
upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor 
+ 
Fluor arom F Fluorjon F-
JONBINDNING 
Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska 
krafter. (Olika laddningar dras mot varandra) 
Ex 
Na+ + Cl - NaCl 
Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.
Salter är jonföreningar. 
Då du löser upp ett salt delar 
det upp sig i joner. 
Ex vanligt koksalt NaCl 
löser upp sig i jonerna 
Na + och Cl - 
Na + Na + 
Na + 
Cl - 
Cl - 
Cl -
H+ H+ H+ OH- OH- OH-H+ 
H+ H+ OH- OH- OH-H+ 
H+ H+ OH- OH- OH-Alla 
sura lösningar Alla basiska lösningar 
innehåller vätejoner H+ innehåller 
hydroxidjoner OH - 
Om de blandas 
H+ + OH- = H2 
O 
Syra + Bas = neutral lösning 
(om nu det är lika många H+ som OH-)
Periodiska systemet.ppt gzl

Periodiska systemet.ppt gzl

  • 1.
  • 2.
    ATOMENS BYGGNAD Enatom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner
  • 3.
    • En Elektronhar en negativt laddning. Och elektronerna bestämmer över kemiska egenskaper hos grundämnena
  • 4.
    • En protonHar en positivt (+) laddning. Protonerna bestämmer över vilka grundämne det är. T.ex. Syre har 8 protoner, Väte har bara en proton medan Järn har 26 protoner.
  • 5.
    ISOTOP är varianterav samma grundämne • En neutron är ej elektriskt laddning. Antal neutroner i ett grundämnesatomen bestämmer vilka ISOTOP det är. T.EX. Väte har tre isotoper. Vanligt väte har ingen neutron i kärnan. Tungt väte har en neutron och extra tungt har två neutroner. Men alla har bara en proton.
  • 6.
    Atomnummer och masstal • Atomnummer visar antal protoner i ett grundämne. Masstal är summan av antal protoner och neutroner i atomen.
  • 7.
    MASSTAL OCH ISOTOPER • En atoms masstal är summan av antalet protoner och neutroner i atomen. • Hur många protoner respektive neutroner har följande isotoper? Syre med masstalet 16. Kol med masstalet 14. Klor med masstalet 35. Vilket grundämne har masstalet 4?
  • 8.
    • Syre medmasstal 16 har 8 protoner och 8 neutroner. Kol med masstal 14 har 6 protoner och 8 neutroner. Klor med masstal 35 har 17 protoner och 18 neutroner. • Helium har masstalet 4.
  • 9.
    • Ett grundämnesatommassa visar vad den genomsnittliga atomen väger. Atomensmassa beräknas med formelmassa tex. Beräkna formelmassa för vatten H2O . Två väteatomer 2u En syreatom 16u En vattenmolekyl väger 18u
  • 11.
    Lodrätt = GRUPPER Alla har lika många valenselektroner i yttersta skal. Grupp 1 har 1 valens e- Grupp 2 har 2 valens e- Grupp 17 har 7 valens e- Grupp 18 har 8 valens e-
  • 12.
    PERIODISKA SYSTEMET Vågrätt= PERIOD Alla i en period har lika många skal. Period 1 har 1 skal. Grupp 1 Period 2 har 2 skal. Grupp 2
  • 13.
    GRUNDÄMNESFAMILJER Grundämnen isamma grupp har liknande egenskaper . Dessa kallas en grundämnesfamilj Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget) Ex Litium ,Natrium Egenskaper Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin valenselektron. Bildar +1 joner. Ex. Litium Li+¹
  • 14.
    Grupp 17. Halogener: 7 valenselektroner Giftiga i grundämnesform. Reagerar lätt med andra ämnen. Bildar gärna negativa joner. Ex Klor Fluor Brom Egenskaper Bildar lätt föreningar med andra ämnen. Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal . Bildar -1 joner Ex. Klor -bleker & är bakteriedödande Fluor - Bra för tänderna
  • 15.
    Grupp 18. Ädelgaser fulla valensskal Reagerar inte med andra ämnen. • Bildar inga molekyler och inte heller joner. Varje atom håller sig för sig själv Egenskaper Har sitt yttersta skal fullt = mycket stabila. Vill inte reagera. Ex Helium -i ballonger . Argon - I glödlampor så glödtråden ej ska brinna av . Neon - i färgade lysrör.
  • 16.
    MOLEKYLBINDNING Molekyler kanbildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Ex Vätemolekylen H2 H2 H Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronsparbindning eller kovalent bindning.
  • 17.
    MOLEKYLBINDNING Ex VattenmolekylenH2 O Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta Låga smältpunkter Ofta gaser
  • 18.
    POSITIVA JONER Enatom med en valenselektron i sitt yttersta skal avger gärna denna för att få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium Natriumatom Na Natriumjon Na +
  • 19.
    NEGATIVA JONER Ämnenmed 7 valenselektroner tar lätt upp en elektron. Ämnen med 6 tar upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor + Fluor arom F Fluorjon F-
  • 20.
    JONBINDNING Förening mellanmetall och ickemetall som hålls ihop av elektriska krafter. (Olika laddningar dras mot varandra) Ex Na+ + Cl - NaCl Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.
  • 21.
    Salter är jonföreningar. Då du löser upp ett salt delar det upp sig i joner. Ex vanligt koksalt NaCl löser upp sig i jonerna Na + och Cl - Na + Na + Na + Cl - Cl - Cl -
  • 22.
    H+ H+ H+OH- OH- OH-H+ H+ H+ OH- OH- OH-H+ H+ H+ OH- OH- OH-Alla sura lösningar Alla basiska lösningar innehåller vätejoner H+ innehåller hydroxidjoner OH - Om de blandas H+ + OH- = H2 O Syra + Bas = neutral lösning (om nu det är lika många H+ som OH-)