SlideShare a Scribd company logo
periodiska systemet
ATOMENS BYGGNAD 
En atom består av : 
Kärna ( hela massan 
finns i kärnan) 
Positiva Protoner 
Neutrala Neutroner 
Runt om 
Negativa Elektroner
• En Elektron har en negativt laddning. 
Och elektronerna bestämmer över 
kemiska egenskaper hos grundämnena
• En proton Har en positivt (+) laddning. 
Protonerna bestämmer över vilka 
grundämne det är. 
T.ex. Syre har 8 protoner, Väte 
har bara en proton medan Järn har 26 
protoner.
ISOTOP är varianter av samma grundämne 
• En neutron är ej elektriskt laddning. Antal neutroner i ett 
grundämnesatomen bestämmer vilka ISOTOP det är. 
T.EX. Väte har tre isotoper. 
Vanligt väte har ingen neutron i kärnan. Tungt väte har 
en neutron och extra tungt har två neutroner. Men alla 
har bara en proton.
Atomnummer och masstal 
• Atomnummer visar antal protoner i ett 
grundämne. 
Masstal är summan av antal protoner och 
neutroner i atomen.
MASSTAL OCH ISOTOPER 
• En atoms masstal är summan av antalet 
protoner och neutroner i atomen. 
• Hur många protoner respektive neutroner har 
följande isotoper? 
Syre med masstalet 16. 
Kol med masstalet 14. 
Klor med masstalet 35. 
Vilket grundämne har masstalet 4?
• Syre med masstal 16 har 8 protoner och 8 
neutroner. 
Kol med masstal 14 har 6 protoner och 8 
neutroner. 
Klor med 
masstal 35 har 17 protoner och 18 
neutroner. 
• Helium har masstalet 4.
• Ett grundämnes atommassa visar vad den 
genomsnittliga atomen väger. 
Atomensmassa beräknas med 
formelmassa tex. Beräkna formelmassa 
för vatten H2O . 
Två väteatomer 2u 
En syreatom 16u 
En vattenmolekyl väger 18u
Lodrätt = GRUPPER 
Alla har lika många 
valenselektroner i yttersta skal. 
Grupp 1 har 1 valens e- 
Grupp 2 har 2 valens e- 
Grupp 17 har 7 valens e- 
Grupp 18 har 8 valens e-
PERIODISKA SYSTEMET 
Vågrätt = PERIOD 
Alla i en period har lika många skal. 
Period 1 har 1 skal. 
Grupp 1 
Period 2 har 2 skal. 
Grupp 2
GRUNDÄMNESFAMILJER 
Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper . 
Dessa kallas en grundämnesfamilj 
Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget) 
Ex Litium ,Natrium 
Egenskaper 
Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin 
valenselektron. Bildar +1 joner. 
Ex. Litium Li+¹
Grupp 17. Halogener: 
7 valenselektroner 
Giftiga i grundämnesform. 
Reagerar lätt med andra ämnen. 
Bildar gärna negativa joner. 
Ex Klor Fluor Brom 
Egenskaper 
Bildar lätt föreningar med andra ämnen. 
Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal . 
Bildar -1 joner 
Ex. 
Klor -bleker & är bakteriedödande 
Fluor - Bra för tänderna
Grupp 18. Ädelgaser 
fulla valensskal 
Reagerar inte med andra ämnen. 
• Bildar inga molekyler och inte heller 
joner. Varje atom håller sig för sig 
själv 
Egenskaper 
Har sitt yttersta skal fullt = mycket 
stabila. Vill inte reagera. 
Ex 
Helium -i ballonger . 
Argon - I glödlampor så 
glödtråden ej ska brinna av . 
Neon - i färgade lysrör.
MOLEKYLBINDNING 
Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. 
De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! 
Ex Vätemolekylen H2 
H2 
H 
Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = 
ädelgasstruktur. 
Detta kallas elektronsparbindning eller kovalent bindning.
MOLEKYLBINDNING 
Ex Vattenmolekylen H2 O 
Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta 
Låga smältpunkter 
Ofta gaser
POSITIVA JONER 
En atom med en valenselektron i sitt 
yttersta skal avger gärna denna för att 
få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium 
Natriumatom Na Natriumjon Na +
NEGATIVA JONER 
Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt 
upp en elektron. Ämnen med 6 tar 
upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor 
+ 
Fluor arom F Fluorjon F-
JONBINDNING 
Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska 
krafter. (Olika laddningar dras mot varandra) 
Ex 
Na+ + Cl - NaCl 
Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.
Salter är jonföreningar. 
Då du löser upp ett salt delar 
det upp sig i joner. 
Ex vanligt koksalt NaCl 
löser upp sig i jonerna 
Na + och Cl - 
Na + Na + 
Na + 
Cl - 
Cl - 
Cl -
H+ H+ H+ OH- OH- OH-H+ 
H+ H+ OH- OH- OH-H+ 
H+ H+ OH- OH- OH-Alla 
sura lösningar Alla basiska lösningar 
innehåller vätejoner H+ innehåller 
hydroxidjoner OH - 
Om de blandas 
H+ + OH- = H2 
O 
Syra + Bas = neutral lösning 
(om nu det är lika många H+ som OH-)
Periodiska systemet.ppt gzl

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg
 
Periodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomerPeriodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomer
Majjenmajjan
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13gulzay
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Periodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomerPeriodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomer
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 

Viewers also liked

Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen  med bildSolsystemets vanligaste grundämnen  med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen med bildMagnus Andersson
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
Atomfysik1
Atomfysik1Atomfysik1
Atomfysik1
Patrik Bergman
 
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
klockarkarin
 
Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9
ken456
 
joner pp från Lektion.se
 joner pp från Lektion.se joner pp från Lektion.se
joner pp från Lektion.se
Majjenmajjan
 
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edFtd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edAetasSerenus
 
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
carina jading
 
Syror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdfSyror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdf
ken456
 
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Magnus Andersson
 
Atomen slide
Atomen slideAtomen slide
Atomen slideken456
 
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenMagnus Andersson
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 

Viewers also liked (20)

Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen  med bildSolsystemets vanligaste grundämnen  med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
 
Atommodeller
AtommodellerAtommodeller
Atommodeller
 
Fyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdfFyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdf
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
Atomfysik1
Atomfysik1Atomfysik1
Atomfysik1
 
Atommodeller
AtommodellerAtommodeller
Atommodeller
 
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Röd järnoxid
Röd järnoxidRöd järnoxid
Röd järnoxid
 
Labb jonbytare
Labb jonbytareLabb jonbytare
Labb jonbytare
 
Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9Periodiska systemet år 9
Periodiska systemet år 9
 
joner pp från Lektion.se
 joner pp från Lektion.se joner pp från Lektion.se
joner pp från Lektion.se
 
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5edFtd laslista &_uppgifter_5ed
Ftd laslista &_uppgifter_5ed
 
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
 
Syror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdfSyror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdf
 
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
 
Atomen slide
Atomen slideAtomen slide
Atomen slide
 
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 

Similar to Periodiska systemet.ppt gzl

Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet
NOHasse
 
Kemi grund
Kemi grundKemi grund
Kemi grund
Majjenmajjan
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
Christina Hansson
 
Atom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningAtom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindning
Nimmermark Anders
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2annmari
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikdavidloving
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner textMalin Åhrby
 
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
gulzay
 
Syror och baser grunder
Syror och baser grunderSyror och baser grunder
Syror och baser grunder
Nimmermark Anders
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg
 
Atom och molekylorbitaler
Atom och molekylorbitalerAtom och molekylorbitaler
Atom och molekylorbitaler
Nimmermark Anders
 
Elektronegativitet och bindningskontinuumet
Elektronegativitet och bindningskontinuumetElektronegativitet och bindningskontinuumet
Elektronegativitet och bindningskontinuumet
Nimmermark Anders
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg
 
Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1joegro
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1joegro
 
äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2joegro
 
Grundämnenas uppbyggnad orbitaler
Grundämnenas uppbyggnad orbitalerGrundämnenas uppbyggnad orbitaler
Grundämnenas uppbyggnad orbitaler
Nimmermark Anders
 

Similar to Periodiska systemet.ppt gzl (20)

Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet
 
Kemi grund
Kemi grundKemi grund
Kemi grund
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Atom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindningAtom och molekylorbitaler med bindning
Atom och molekylorbitaler med bindning
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysik
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
 
Syror och baser grunder
Syror och baser grunderSyror och baser grunder
Syror och baser grunder
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Atom och molekylorbitaler
Atom och molekylorbitalerAtom och molekylorbitaler
Atom och molekylorbitaler
 
Elektronegativitet och bindningskontinuumet
Elektronegativitet och bindningskontinuumetElektronegativitet och bindningskontinuumet
Elektronegativitet och bindningskontinuumet
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1Elektrokemi grund 1
Elektrokemi grund 1
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 
lektion
lektionlektion
lektion
 
äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2äMnenas små beståndsdelar grund 2
äMnenas små beståndsdelar grund 2
 
Grundämnenas uppbyggnad orbitaler
Grundämnenas uppbyggnad orbitalerGrundämnenas uppbyggnad orbitaler
Grundämnenas uppbyggnad orbitaler
 

More from gulzay12

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlgulzay12
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonergulzay12
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkninggulzay12
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...gulzay12
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlgulzay12
 
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
gulzay12
 

More from gulzay12 (14)

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
 
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
 

Periodiska systemet.ppt gzl

  • 2. ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner
  • 3. • En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna bestämmer över kemiska egenskaper hos grundämnena
  • 4. • En proton Har en positivt (+) laddning. Protonerna bestämmer över vilka grundämne det är. T.ex. Syre har 8 protoner, Väte har bara en proton medan Järn har 26 protoner.
  • 5. ISOTOP är varianter av samma grundämne • En neutron är ej elektriskt laddning. Antal neutroner i ett grundämnesatomen bestämmer vilka ISOTOP det är. T.EX. Väte har tre isotoper. Vanligt väte har ingen neutron i kärnan. Tungt väte har en neutron och extra tungt har två neutroner. Men alla har bara en proton.
  • 6. Atomnummer och masstal • Atomnummer visar antal protoner i ett grundämne. Masstal är summan av antal protoner och neutroner i atomen.
  • 7. MASSTAL OCH ISOTOPER • En atoms masstal är summan av antalet protoner och neutroner i atomen. • Hur många protoner respektive neutroner har följande isotoper? Syre med masstalet 16. Kol med masstalet 14. Klor med masstalet 35. Vilket grundämne har masstalet 4?
  • 8. • Syre med masstal 16 har 8 protoner och 8 neutroner. Kol med masstal 14 har 6 protoner och 8 neutroner. Klor med masstal 35 har 17 protoner och 18 neutroner. • Helium har masstalet 4.
  • 9. • Ett grundämnes atommassa visar vad den genomsnittliga atomen väger. Atomensmassa beräknas med formelmassa tex. Beräkna formelmassa för vatten H2O . Två väteatomer 2u En syreatom 16u En vattenmolekyl väger 18u
  • 10.
  • 11. Lodrätt = GRUPPER Alla har lika många valenselektroner i yttersta skal. Grupp 1 har 1 valens e- Grupp 2 har 2 valens e- Grupp 17 har 7 valens e- Grupp 18 har 8 valens e-
  • 12. PERIODISKA SYSTEMET Vågrätt = PERIOD Alla i en period har lika många skal. Period 1 har 1 skal. Grupp 1 Period 2 har 2 skal. Grupp 2
  • 13. GRUNDÄMNESFAMILJER Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper . Dessa kallas en grundämnesfamilj Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget) Ex Litium ,Natrium Egenskaper Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin valenselektron. Bildar +1 joner. Ex. Litium Li+¹
  • 14. Grupp 17. Halogener: 7 valenselektroner Giftiga i grundämnesform. Reagerar lätt med andra ämnen. Bildar gärna negativa joner. Ex Klor Fluor Brom Egenskaper Bildar lätt föreningar med andra ämnen. Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal . Bildar -1 joner Ex. Klor -bleker & är bakteriedödande Fluor - Bra för tänderna
  • 15. Grupp 18. Ädelgaser fulla valensskal Reagerar inte med andra ämnen. • Bildar inga molekyler och inte heller joner. Varje atom håller sig för sig själv Egenskaper Har sitt yttersta skal fullt = mycket stabila. Vill inte reagera. Ex Helium -i ballonger . Argon - I glödlampor så glödtråden ej ska brinna av . Neon - i färgade lysrör.
  • 16. MOLEKYLBINDNING Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Ex Vätemolekylen H2 H2 H Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronsparbindning eller kovalent bindning.
  • 17. MOLEKYLBINDNING Ex Vattenmolekylen H2 O Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta Låga smältpunkter Ofta gaser
  • 18. POSITIVA JONER En atom med en valenselektron i sitt yttersta skal avger gärna denna för att få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium Natriumatom Na Natriumjon Na +
  • 19. NEGATIVA JONER Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt upp en elektron. Ämnen med 6 tar upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor + Fluor arom F Fluorjon F-
  • 20. JONBINDNING Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska krafter. (Olika laddningar dras mot varandra) Ex Na+ + Cl - NaCl Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.
  • 21. Salter är jonföreningar. Då du löser upp ett salt delar det upp sig i joner. Ex vanligt koksalt NaCl löser upp sig i jonerna Na + och Cl - Na + Na + Na + Cl - Cl - Cl -
  • 22. H+ H+ H+ OH- OH- OH-H+ H+ H+ OH- OH- OH-H+ H+ H+ OH- OH- OH-Alla sura lösningar Alla basiska lösningar innehåller vätejoner H+ innehåller hydroxidjoner OH - Om de blandas H+ + OH- = H2 O Syra + Bas = neutral lösning (om nu det är lika många H+ som OH-)