Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller nians kemi.
Innehåll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- Hållbar utveckling
2. ATOMENS BYGGNAD
En atom består av :
Kärna ( hela massan
finns i kärnan)
Positiva Protoner
Neutrala Neutroner
Runt om
Negativa Elektroner
3. • En Elektron har en negativt laddning.
Och elektronerna bestämmer över
kemiska egenskaper hos grundämnena
4. • En proton Har en positivt (+) laddning.
Protonerna bestämmer över vilka
grundämne det är.
T.ex. Syre har 8 protoner, Väte
har bara en proton medan Järn har 26
protoner.
5. ISOTOP är varianter av samma grundämne
• En neutron är ej elektriskt laddning. Antal neutroner i ett
grundämnesatomen bestämmer vilka ISOTOP det är.
T.EX. Väte har tre isotoper.
Vanligt väte har ingen neutron i kärnan. Tungt väte har
en neutron och extra tungt har två neutroner. Men alla
har bara en proton.
6. Atomnummer och masstal
• Atomnummer visar antal protoner i ett
grundämne.
Masstal är summan av antal protoner och
neutroner i atomen.
7. MASSTAL OCH ISOTOPER
• En atoms masstal är summan av antalet
protoner och neutroner i atomen.
• Hur många protoner respektive neutroner har
följande isotoper?
Syre med masstalet 16.
Kol med masstalet 14.
Klor med masstalet 35.
Vilket grundämne har masstalet 4?
8. • Syre med masstal 16 har 8 protoner och 8
neutroner.
Kol med masstal 14 har 6 protoner och 8
neutroner.
Klor med
masstal 35 har 17 protoner och 18
neutroner.
• Helium har masstalet 4.
9. • Ett grundämnes atommassa visar vad den
genomsnittliga atomen väger.
Atomensmassa beräknas med
formelmassa tex. Beräkna formelmassa
för vatten H2O .
Två väteatomer 2u
En syreatom 16u
En vattenmolekyl väger 18u
10.
11. Lodrätt = GRUPPER
Alla har lika många
valenselektroner i yttersta skal.
Grupp 1 har 1 valens e-
Grupp 2 har 2 valens e-
Grupp 17 har 7 valens e-
Grupp 18 har 8 valens e-
12. PERIODISKA SYSTEMET
Vågrätt = PERIOD
Alla i en period har lika många skal.
Period 1 har 1 skal.
Grupp 1
Period 2 har 2 skal.
Grupp 2
13. GRUNDÄMNESFAMILJER
Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper .
Dessa kallas en grundämnesfamilj
Grupp 1 Alkalimetallerna ( Väte undantaget)
Ex Litium ,Natrium
Egenskaper
Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin
valenselektron. Bildar +1 joner.
Ex. Litium Li+¹
14. Grupp 17. Halogener:
7 valenselektroner
Giftiga i grundämnesform.
Reagerar lätt med andra ämnen.
Bildar gärna negativa joner.
Ex Klor Fluor Brom
Egenskaper
Bildar lätt föreningar med andra ämnen.
Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal .
Bildar -1 joner
Ex.
Klor -bleker & är bakteriedödande
Fluor - Bra för tänderna
15. Grupp 18. Ädelgaser
fulla valensskal
Reagerar inte med andra ämnen.
• Bildar inga molekyler och inte heller
joner. Varje atom håller sig för sig
själv
Egenskaper
Har sitt yttersta skal fullt = mycket
stabila. Vill inte reagera.
Ex
Helium -i ballonger .
Argon - I glödlampor så
glödtråden ej ska brinna av .
Neon - i färgade lysrör.
16. MOLEKYLBINDNING
Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer.
De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt!
Ex Vätemolekylen H2
H2
H
Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt =
ädelgasstruktur.
Detta kallas elektronsparbindning eller kovalent bindning.
18. POSITIVA JONER
En atom med en valenselektron i sitt
yttersta skal avger gärna denna för att
få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium
Natriumatom Na Natriumjon Na +
19. NEGATIVA JONER
Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt
upp en elektron. Ämnen med 6 tar
upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor
+
Fluor arom F Fluorjon F-
20. JONBINDNING
Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska
krafter. (Olika laddningar dras mot varandra)
Ex
Na+ + Cl - NaCl
Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.
21. Salter är jonföreningar.
Då du löser upp ett salt delar
det upp sig i joner.
Ex vanligt koksalt NaCl
löser upp sig i jonerna
Na + och Cl -
Na + Na +
Na +
Cl -
Cl -
Cl -
22. H+ H+ H+ OH- OH- OH-H+
H+ H+ OH- OH- OH-H+
H+ H+ OH- OH- OH-Alla
sura lösningar Alla basiska lösningar
innehåller vätejoner H+ innehåller
hydroxidjoner OH -
Om de blandas
H+ + OH- = H2
O
Syra + Bas = neutral lösning
(om nu det är lika många H+ som OH-)