Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller sjuans kemi.
Innehåll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller nians biologi.
Innehåll: Cellen och arvet, Evolution, Bioteknik och Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller nians kemi.
Innehåll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller sjuans kemi.
Innehåll: Kemins grunder & Syror och baser & Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller nians biologi.
Innehåll: Cellen och arvet, Evolution, Bioteknik och Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
Sammanfattning för att öva till nationella provet i kemi.
Presentation som innehåller nians kemi.
Innehåll:
- Atomer, joner och kemiska reaktioner
- Metaller
- Syror och baser
- Hållbar utveckling
This document lists and describes different types of human cells: epithelial cells from the cheek, skeletal muscle cells, smooth muscle cells, heart muscle cells, nervous tissue cells, fat cells, blood cells, bone cells, skin cells, kidney cells, and fetal stem cells. It provides a high-level overview of the main cell types that make up the human body.
7. Isotoper
Ett grundämne har alltid ett bestämt antal
protoner
Däremot kan antalet neutroner variera
Dessa olika varianter av ett och samma
grundämne kallas isotoper
Olika isotoper av ett ämne får olika
kemiska egenskaper
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
7
8. Radioaktivitet
Upptäcktes först av Henri Bequerel – Uran
Marie och Pierre Curie upptäckte radium
och myntade begreppet radioaktivitet
Radioaktivitet innebär att atomkärnan inte
är stabil utan faller sönder
Vid detta sönderfall uppstår radioaktiv
strålning
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
8
9. Alfasönderfall
Uran förekommer i tre isotoper
Vanligast är uran-238
När den sönderfaller
avges en alfapartikel
En alfapartikel är en
heliumkärna
2 protoner + 2 neutroner
Kvar blir torium
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
9
10. Betasönderfall
Toriumkärnan är inte heller stabil
Den sönderfaller och avger då en
betapartikel
En betapartikel är
en elektron
En neutron avger en
elektron och kvar blir
en proton
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
10
11. Gammastrålning
Vid en del sönderfall uppstår samtidigt
gammastrålning
Gammastrålning är inte partiklar utan en
elektromagnetisk strålning
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
11
12. Stoppa strålning
Olika typer av strålning når olika långt
Alfastrålarna har kortast räckvidd och
gammastrålarna längst
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
12
13. Halveringstid
Ett mått på hur radioaktivt ett ämne är, är
halveringstiden
Det är den tid det tar för hälften av
atomkärnorna att sönderfalla
Ett annat mått är antalet sönderfall per
sekund
Mäts i becquerel (Bq)
1 Bq = 1 sönderfall/s
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
13
14. Joniserande strålning
All strålning som innehåller energi i
tillräcklig mängd för att bilda joner i våra
celler
Stråldos – den mängd energi som tagits
upp av kroppen då den utsatts för
strålning
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
14
15. Strålmiljön
Vi utsätts ständigt för strålning av olika
ursprung
Vi har inget
sinne som
registrerar strålning
Instrument
behövs för att
mäta stråldosen
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
15
16. Kärnklyvning - fission
När en neutron träffar
en urankärna blir den
instabil och klyvs.
Energi frigörs!
Samtidigt frigörs det
nya neutroner och en
kedjereaktion startar.
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
16
17. Kärnsammanslagning – fusion
Genom att slå samman lätta atomkärnor
kan energi frigöras.
När tritium och
deuterium slås
ihop bildas en
heliumatom samt
en fri neutron.
2014-01-21
Malin Åhrby, Furulunds skola Lunden
17