Sodium is the main electrolyte found in extracellular fluid. The total sodium content in the body is approximately 3,700 mmol, with 75% being exchangeable and 25% non-exchangeable in tissues like bones. Sodium is absorbed through sodium pumps in intestinal and renal cells and is essential for maintaining osmotic pressure, water balance, acid-base balance, muscle and nerve function, and cell membrane permeability. Disorders of sodium balance can result in hyponatremia or hypernatremia. Hyponatremia is a low serum sodium level below 130 mEq/L caused by water retention or sodium loss, while hypernatremia is a high level above 145 mEq/L due to water loss
Sodium is the major extracellular cation in the body. It plays important roles in fluid balance, acid-base balance, glucose and amino acid absorption, and cell permeability. The total body sodium content is 4000 meq, with 50% in bones, 40% in extracellular fluid, and 10% in soft tissues. The daily sodium requirement is 5-10 g, though hypertensive patients should aim for 1 g. Common sodium sources include table salt, bread, vegetables, and dairy. Sodium levels are regulated by the kidneys, which filter and reabsorb most of the sodium from the glomerulus under control of aldosterone. Deviations from the normal serum sodium range of 135-145 meq/L can
Sodium is a soft, silvery-white metal that is the 11th element on the periodic table with an atomic number of 11. It was discovered in 1807 by Sir Humphrey Davy through the electrolysis of caustic soda. Sodium has a boiling point of 883 degrees Celsius and melting point of 97.8 degrees Celsius. It is very reactive, especially with water, and causes severe burns, eye damage, and is harmful if ingested or in contact with skin. Common minerals and compounds containing sodium include table salt, soda niter, cryolite, zeolite, and sodium chloride.
The document discusses designing teams and processes to adapt to changing needs. It recommends structuring teams so members can work within their competencies and across projects fluidly with clear roles and expectations. The design process should support the team and their work, and be flexible enough to change with team, organization, and project needs. An effective team culture builds an environment where members feel free to be themselves, voice opinions, and feel supported.
How to Become a Thought Leader in Your NicheLeslie Samuel
Are bloggers thought leaders? Here are some tips on how you can become one. Provide great value, put awesome content out there on a regular basis, and help others.
Sodium is the main electrolyte found in extracellular fluid. The total sodium content in the body is approximately 3,700 mmol, with 75% being exchangeable and 25% non-exchangeable in tissues like bones. Sodium is absorbed through sodium pumps in intestinal and renal cells and is essential for maintaining osmotic pressure, water balance, acid-base balance, muscle and nerve function, and cell membrane permeability. Disorders of sodium balance can result in hyponatremia or hypernatremia. Hyponatremia is a low serum sodium level below 130 mEq/L caused by water retention or sodium loss, while hypernatremia is a high level above 145 mEq/L due to water loss
Sodium is the major extracellular cation in the body. It plays important roles in fluid balance, acid-base balance, glucose and amino acid absorption, and cell permeability. The total body sodium content is 4000 meq, with 50% in bones, 40% in extracellular fluid, and 10% in soft tissues. The daily sodium requirement is 5-10 g, though hypertensive patients should aim for 1 g. Common sodium sources include table salt, bread, vegetables, and dairy. Sodium levels are regulated by the kidneys, which filter and reabsorb most of the sodium from the glomerulus under control of aldosterone. Deviations from the normal serum sodium range of 135-145 meq/L can
Sodium is a soft, silvery-white metal that is the 11th element on the periodic table with an atomic number of 11. It was discovered in 1807 by Sir Humphrey Davy through the electrolysis of caustic soda. Sodium has a boiling point of 883 degrees Celsius and melting point of 97.8 degrees Celsius. It is very reactive, especially with water, and causes severe burns, eye damage, and is harmful if ingested or in contact with skin. Common minerals and compounds containing sodium include table salt, soda niter, cryolite, zeolite, and sodium chloride.
The document discusses designing teams and processes to adapt to changing needs. It recommends structuring teams so members can work within their competencies and across projects fluidly with clear roles and expectations. The design process should support the team and their work, and be flexible enough to change with team, organization, and project needs. An effective team culture builds an environment where members feel free to be themselves, voice opinions, and feel supported.
How to Become a Thought Leader in Your NicheLeslie Samuel
Are bloggers thought leaders? Here are some tips on how you can become one. Provide great value, put awesome content out there on a regular basis, and help others.
1. Litiumlaboration
Uppgift:
Jämföra vem av de båda metallerna litium eller
natrium som reagerar häftigast med vatten.
Varför droppade vi i fenolftalein i vattnet? Vad blev
resultatet?
Varför genomförde vi ”knallgasprovet”?
Material: skål, provrör, vatten, litium, tändstickor, fenoltalein
Riskbedömning:Jag använder skyddsglasögon och
förkläde eftersom jag inte vet om något är frätande.
Vara försiktig med tändstickorna.
Utförande: Häller i 2 cm vatten i en skål + några droppar
fenoltfalein. Sedan hämtar jag provrör, tändstickor och litium.
Lägger i Litiumbiten i vattnet och ser till att få provröret över, så
att jag kan fånga in gasen. Sätter tummen över
provrörsöppningen innan jag vänder det. Låter en kompis tända
tändstickan och hålla den framför öppningen på provröret.
Resultat: Litium reagerade inte lika mycket som natrium.
Vattnet i skålen färgades röd/lila och det hördes en liten
smäll när vi tog tändstickan vid provröret.
Analys: Vet inte varför vattnet blev rosa, men tror att gasen
vi samlade upp i provröret var vätgas.
2. Litiumlaboration
Uppgift:
Jämföra vem av de båda metallerna litium eller
natrium som reagerar häftigast med vatten.
Varför droppade vi i fenolftalein i vattnet? Vad blev
resultatet?
Varför genomförde vi ”knallgasprovet”?
Material: skål, provrör, vatten, litium, tändstickor, fenoltalein
Riskbedömning:Jag använder skyddsglasögon och
förkläde eftersom vi ska använda fenolftalein som visar på
surt och basiskt, då kan det vara frätande ämnen.
Vara försiktig med tändstickorna.
Utförande: Häller i 2 cm vatten i en skål + några droppar
fenoltfalein. Sedan hämtar jag provrör, tändstickor och litium.
Lägger i Litiumbiten i vattnet och ser till att få provröret över, så
att jag kan fånga in gasen. Sätter tummen över
provrörsöppningen innan jag vänder det. Låter en kompis tända
tändstickan och hålla den framför öppningen på provröret.
Resultat: Litium reagerade inte lika mycket som natrium. Då natrium
reagerade med vatten uppstod ett litet ”eldsken”, detta hände inte mellan
H2
O och Li.
Vattnet i skålen färgades röd/lila och det syndes klart och tydligt att det
bildades en gas då litiumbiten reagerade med vattnet. När vi närmade
tändstickan hördes en liten smäll.
Analys:
Eftersom vattnet färgas
lila/rosa betyder det att
vattnet blivit basiskt. (pH
över 7). Det är frätande,
så det var bra att vi
använde glasögon och
skyddskläder. När vi
gjorde knallgasprovet, så
small det till. Då måste det
varit vätgas som bildades.
Litium reagerar mindre
häftigt tillsammans med
vatten än natruim, därför
att litiums valenselektron
ligger närmare
atomkärnan, än vad
natriums valenselektron
gör.
3. Analys:
Vi fick göra om knallgas provet jättemånga gånger. Men fick
inte någon ”poff”. Tydligen vände vi på provröret innan vi
satte på tummen. Eftersom våtgasen är lättare än luft, stack
gasen ivåg innan vi hann testa knallgasprovet.
4. Litiumlaboration
Uppgift:
Jämföra vem av de båda metallerna litium eller
natrium som reagerar häftigast med vatten.
Varför droppade vi i fenolftalein i vattnet? Vad blev
resultatet?
Varför genomförde vi ”knallgasprovet”?
Material: skål, provrör, vatten, litium, tändstickor, fenoltalein
Riskbedömning:Jag använder skyddsglasögon och
förkläde eftersom vi ska använda fenolftalein som visar på
surt och basiskt, då kan det vara frätande ämnen.
Vara försiktig med tändstickorna.
Utförande: Häller i 2 cm vatten i en skål + några droppar
fenoltfalein. Sedan hämtar jag provrör, tändstickor och litium.
Lägger i Litiumbiten i vattnet och ser till att få provröret över, så
att jag kan fånga in gasen. Sätter tummen över
provrörsöppningen innan jag vänder det. Låter en kompis tända
tändstickan och hålla den framför öppningen på provröret.
Resultat: Litium reagerade inte lika mycket som natrium. Då natrium
reagerade med vatten uppstod ett litet ”eldsken”, detta hände inte mellan
H2
O och Li.
Vattnet i skålen färgades röd/lila och det syndes klart och tydligt att det
bildades en gas då litiumbiten reagerade med vattnet. När vi närmade
tändstickan hördes en liten smäll.
5. Analys:
När litiumbiten (alkalimetallen) fick reagera med vattnet bildades litiumhydroxid,
som är ett basiskt ämne. Därför färgades fenolftaleinet rosa. Eftersom alla
ämnen i den grupp som litium tillhör, reagerar ”basiskt” med vatten, har gruppen
fått namnet ”alkalimetaller”. Alkaliskt är ett äldre namn för basiskt.
Det bildades också vätgas, som vi samlade upp i provröret. Knallgasprovet
bevisar detta, eftersom det ”poffade” till.
Reaktionsformeln:
Litium+ vatten litiumhydroxid+ vätgas
Litium reagerar mindre häftigt tillsammans med vatten än natruim, därför att
litiums valenselektron ligger närmare atomkärnan, än vad natriums
valenselektron gör.
Det är lättare för litium
att ”hålla” kvar sin
valenselektron än var
det är för natrium.
Eftersom det är kortare
avstånd mellan litiums
atomkärnan och dess
valenselektron.
Blir kraftigare reaktion
ju större avstånd
mellan kärna och
valenselektron.