Bilder från presentationen vid NU2022 konferensen i Stockholm den 16/6 2022.
En ny modell för lärares kompetensutveckling och behörighetsprövning infördes vid Karlstads universitet under 2020. Förändringen syftar till att göra lärares kompetensutveckling mer flexibel över tid, individuellt anpassad efter enskilda lärares behov, öppna för andra utbildningsformer än traditionella kurser och att uppmuntra till kontinuerlig kompetensutveckling genom hela yrkeskarriären. Modellen omfattar också ett nytt sätt att validera lärares behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning.
Den tidigare modellen baserades på två obligatoriska interna kurser om vardera 200 timmar. Att en lärare uppfyllt behörighetskraven manifesterades genom obligatoriskt deltagande och godkända inlämningsuppgifter. Upplägget tog inte hänsyn till lärares olika bakgrund och olika undervisningssituationer. Dessutom gjorde omfattningen av kurserna det svåra att passa in i lärares tjänsteplanering. Många lärare deltog därför inte i kurserna förrän formella krav för fortsatt
anställning gjorde det akut. Svagheterna bidrog till att deltagarnas studiemotivation försköts i riktning mot ytlärande och mot att delta med minsta möjliga ansträngning med målet att klara de formella kraven.
Den nya modellen innebär två genomgripande förändringar: Ansvaret för kompetensutveckling flyttas till läraren själv och kompetensutveckling separeras från bedömningen av om läraren uppfyller krav för behörighet enligt SUHFs nationella rekommendation. UPE, den universitetspedagogiska enheten vid Karlstads universitet som hanterar interna utbildningar och annat lärarstöd, tillhandahåller nu ett internt kursutbud med mindre, mer fokuserade och målgruppsanpassade kurser som
lärare själva kan välja efter behov, liksom att de är fria att välja externa kurser.
Validering av lärarens behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning görs nu genom att lärarens kunskaper, färdigheter och förhållningssätt demonstreras i en påbörjad pedagogisk meritportfölj. Portföljens innehåll ska illustrera hur läraren omsätter sin kompetens i praktiskt arbete med utveckling och genomförande av utbildning, ska innehålla utdrag från löpande förda självreflektioner och en självvärdering. Läraren utvecklar portföljen i samspel med andra lärare i en process där fokus är på kollegialt lärande, snarare än på kritik och försvar. Valideringsprocessen är utformad för att i sig utgöra kompetensutveckling för deltagarna.
Att modellen lägger ansvaret för kompetensutveckling på den enskilde har visat sig utmana en del av den traditionella universitetsutbildningskulturen. Det egna ansvaret skapar oro. Men erfarenheterna hittills handlar övervägande om lättnad över att kunna välja tidpunkt, takt och utbildningsinnehåll själv. Också valideringsprocessen upplevs som utvecklande, även för lärare som genomför den efter många år i yrket. UPE upplevs nu mer som relevant stöd än som kontrollorgan. Det kollegiala utbytet lärare emellan har ökat.
Programintroduktion Internationella affärer (180 hp) SGIEK 2018
Ny modell för lärares kompetensutveckling och behörighetsprövning
1. 1
KARLSTADS UNIVERSITET
Universitetspedagogiska enheten (UPE) | Tomas Jansson, Jörg Pareigis | NU2022
Ny modell för lärares kompetensutveckling och
behörighetsprövning
Jörg
Pareigis
Tomas
Jansson
Eget ansvar och
kollegialt samarbete
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-ShareAlike 4.0 International License.
2. Kursutbud
• Undervisa på universitet: Kunskap, lärande och
praktiskt lärarskap (KLL)
• Undervisa på universitet: Ramar, regler och
resurser (RRR)
• Grundläggande IKT-kunskaper för undervisande
personal (IKT)
• Att undervisa som en mästare (TLC)
• Canvas: struktur för överblick och progress (CSP)
Handledarkurs för självständiga arbeten (HSA)
• Introduktion till hållbar utveckling (IHU)
• Konstruktiv länkning (CA)
• Normkritisk pedagogik (NKP)
• Open Networked Learning (ONL)
• Återkoppling och examination (AEX)
• Forskarhandledarutbildning (FHU)
• Fördjupande seminarieserie om
forskarhandledning (FHU2)
• Bygga sin meritportfölj (BMP)
• Fortbildning för lärarutbildare
Omvärldsbevakning
• Forskningsbevakning
• Teknikutveckling
• Didaktiska verktyg
Konferenser och seminarier
• Årlig pedagogisk konferens
• Pedagogiska samtal
• Meriteringsstöd
• Validering
Pedagogiska workshoppar
• Zoom - videokonferenser
• Canvas
• Padlet
• Film och bild i undervisning
• Sola@kau – reflektionsdagbok m m (WordPress)
• Active Learning Classroom (ALC)
• m fl
Rapport serie
• Årlig rapport
• Open access
Universitetspedagogisk
forskning
• Egen forskning
• Forskning i samarbete med lärare
Digitala pedagogiska
speciallösningar
• Innovation och utveckling
Nationella & Internationella nätverk
• VKF
• ITHU
• Salsa
• Swednet
• SUNET
• Rum för lärande
• Open Education Global
• m fl
UPE
Vi stödjer och stimulerar utveckling
av universitetslärares undervisningskompetens
System och stöd
• Canvas
• Survey & Report
• Padlet
• Mentimeter
• WordPress
• Intern och extern
hemsida
• Nyhetsbrev
• Ämnesguider
• Individuell coachning
Universitetspedagogiska enheten
3. Universitetspedagogiska enheten
Vi stödjer och stimulerar utveckling
av universitetslärares undervisningskompetens
Kurser
Seminarier
Workshoppar
System &
stöd
Digital ped.
utveckling
6. 6
KARLSTADS UNIVERSITET
Universitetspedagogiska enheten (UPE) | Tomas Jansson, Jörg Pareigis | NU2022
Tidigare upplägg vid KAU
+ Relevant innehåll
– Samma för alla
– Stora block
– Svag validering mot
praktisk kompetens
Photo by The BlackRabbit on Unsplash
9. 9
KARLSTADS UNIVERSITET
Universitetspedagogiska enheten (UPE) | Tomas Jansson, Jörg Pareigis | NU2022
Resultat/Reaktioner
+ Lättnad!
– Oro för ansvaret
+ Valideringsprocessen
positiv erfarenhet
+ Utveckling efter validering
möjlig
– Mycket erfarna: Formella
problem
+ UPE: Snabb utveckling
Photo by Anthony DELANOIX on Unsplash
10. 10
KARLSTADS UNIVERSITET
Universitetspedagogiska enheten (UPE) | Tomas Jansson, Jörg Pareigis | NU2022
Fortsättning/Framtid
• Kulturförändring:
– Från formalism mot
utveckling
– Kollegialt samarbete
• UPEs roll:
– Evolution, många
förändringar,
sammanför lärare
Photo by Ian Keefe on Unsplash
Editor's Notes
Varför HP-utbildning?
Tidigare upplägg vid KAU
Ny modell
Resultat/Reaktioner
Fortsättning/Framtid
Snabbt igenom
Snabbt igenom
Ämnesexpert per definition en bra lärare?!
Blygsam omfattning (10 veckor, jfrt med lägre skolsystemens utbildningar)
Nya studentgrupper kräver mer av lärarna
Tidigare: Stor lokal variation
1/ Övervägande relevant innehåll (+)2/ Samma för alla oavsett bakgrund och behov (-) => Alla tvingas delta i åtminstonde några moment som inte upplevs personligt relevanta.3/ Stora block => svår att tjänsteplanera => HPU genomförs först när läget är formellt akut pga. befordring o. likn. (-)4/ Svag validering mot SUHFs mål om praktisk kompetens (Valideringen inriktas mer på OM jobbet än HUR MAN FAKTISKT PRAKTISERAR det) (-)
1/ Ansvar för val av utbildningsinsatser flyttas till individen och individens chef2/ Separera HPU-aktiviteter (kurser, m.m.) från validering av dessas resultat (uppnådd behörighet)3/ Slå sönder utbildningsaktiviteter till mindre block (Lättare tjänsteplanera & komma igång tidigt i anställningen)4/ Acceptera och uppmuntra till andra HPU-former än interna kurser, t.ex. nätverk, andra universitet, osv. 5/ Valideringsprocessen utformad för att betona kollegialt lärande och vara modell för kontinuerlig kompetensutveckling
1/ Ansvar för val av utbildningsinsatser flyttas till individen och individens chef2/ Slå sönder utbildningsaktiviteter till mindre block (Lättare tjänsteplanera & komma igång tidigt i anställningen)3/ Separera HPU-aktiviteter (kurser, m.m.) från validering av dessas resultat (uppnådd behörighet)
4/ Acceptera och uppmuntra till andra HPU-former än interna kurser, t.ex. nätverk, andra universitet, osv. 5/ Valideringsprocessen utformad för att betona kollegialt lärande och vara modell för kontinuerlig kompetensutveckling