I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.
I boken "Åter till full sysselsättning" (Tiden debatt 2012) argumenterar förbundsekonomen på Handels Stefan Carlén och utredaren och författaren Christer Persson för en mer aktiv finanspolitik i syfte att motverka arbetslösheten. Presentationen hölls på Arena Idés ekonomiska råds seminarium den 14 januari 2013 då också Socialdemokraternas gruppsekreterare Emma Lennartsson deltog.
En föreläsning om tillväxt och tjänstesektorn av Sandro Scocco, programchef på Global Utmaning, vid Socialdemokraternas kriskommissions konferens på Rönneberga den 14 januari 2011
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
Av David Ljung
Ur inledningen:
Tillväxtekonomiernas snabba framsteg innebär att spelreglerna på den
globala marknaden skrivs om. Inte minst växer Kina nu fram som en
alltmer dominerande aktör i världsekonomin.
Det finns en bred enighet om att utvecklingen i Kina påverkar
jobbförutsättningarna i omvärlden. Hur denna påverkan ser ut råder det dock delade meningar om. Spännvidden i debatten är stor. Å ena sidan hävdas det att ”Kina tar våra jobb”. Å andra sidan betonas det i stället att ”Kina räddar våra jobb”.
Ambitionen med denna rapport är inte att fälla något avgörande domslut om vad som är rätt eller fel. Syftet är i stället att på ett strukturerat sätt försöka måla en nyanserad bild av hur det snabbt framväxande Kina inverkar på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Europa. Vilka är hoten och möjligheterna? Var och hur kan arbetstillfällen förloras? Var och hur kan nya jobb i stället komma till? Hur ser plus- och minussidorna ut?
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?
Sedan några år tillbaka är Kina i färd med att skifta tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst DRC (2012).
I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomi – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.
En föreläsning om tillväxt och tjänstesektorn av Sandro Scocco, programchef på Global Utmaning, vid Socialdemokraternas kriskommissions konferens på Rönneberga den 14 januari 2011
Kina - risk eller räddning för jobben i Sverige och Europa?Staffan Lindström
Av David Ljung
Ur inledningen:
Tillväxtekonomiernas snabba framsteg innebär att spelreglerna på den
globala marknaden skrivs om. Inte minst växer Kina nu fram som en
alltmer dominerande aktör i världsekonomin.
Det finns en bred enighet om att utvecklingen i Kina påverkar
jobbförutsättningarna i omvärlden. Hur denna påverkan ser ut råder det dock delade meningar om. Spännvidden i debatten är stor. Å ena sidan hävdas det att ”Kina tar våra jobb”. Å andra sidan betonas det i stället att ”Kina räddar våra jobb”.
Ambitionen med denna rapport är inte att fälla något avgörande domslut om vad som är rätt eller fel. Syftet är i stället att på ett strukturerat sätt försöka måla en nyanserad bild av hur det snabbt framväxande Kina inverkar på arbetsmarknaden i Sverige och övriga Europa. Vilka är hoten och möjligheterna? Var och hur kan arbetstillfällen förloras? Var och hur kan nya jobb i stället komma till? Hur ser plus- och minussidorna ut?
Kina har varit i rubrikerna under sommaren, med börsras i Shanghai och devalvering av valutan. Hur står det egentligen till med världens största land och näst största ekonomi?
Sedan några år tillbaka är Kina i färd med att skifta tillväxtstrategi, från en modell som vilat på stora utländska direktinvesteringar och varuexport, till en ny modell som bygger på egna investeringar för innovation som källa till tillväxt och inhemsk konsumtion som drivkraft för efterfrågan. Intentionerna finns uttryckta i rapporten China 2030. Building a Modern, Harmonious and Creative High Income Society, som utarbetats gemensamt av Världsbanken och den kinesiska regeringens utredningstjänst DRC (2012).
I vilken grad Kina lyckas genomföra denna ombalansering har stor inverkan på den globala ekonomi – och för Sveriges utsikter på de internationella marknaderna. Det finns anledning att titta närmare på den kinesiska utvecklingen.
The IG has been built with the idea of highlighting the next generation of the smart watch , Kreyos Meteor is the future of all watches. This infographic highlights that Meteor is not a watch, its a smartwatch that it is the aggregation of all features clubbed into one device. Its the segeration of features like Voice control, Voice Commands,sync with data on cloud, excellent battery life , motion controls to operate differnt commands, resistant to water, social connectivity ,lost phone alerts and many other features in one device.
http://www.kreyos.com/
The document analyzes a survey of 115 people in San Jose on their willingness to use and pay for a new bike share program. The survey found no significant correlation between age and willingness to pay. Most respondents would use bike shares for errands, especially near Diridon Station. Alternative transportation was the top reason for not using bike shares. Respondents would pay more on average than in other cities like Washington D.C. and Boston. A non-profit model is recommended to keep costs low through subsidies and sponsorships.
This document outlines a project called the "Pink Phone Revolution" led by Taipida Moodhitaporn of Oxfam GB that aimed to address gender-based violence in developing countries by providing affordable mobile phones to women. The project helped women access support networks and emergency services, faced challenges in implementation, partnered with companies like Nokia to scale up efforts, and was recognized by organizations like UNESCO for its success in empowering women and promoting sustainability.
This document provides a map and information about senior services in San Jose, California. The map shows the location of hospitals, clinics, grocery stores, libraries, community centers, senior housing, and other amenities around the city. It also shows the population over age 60 by census tract, with the highest concentrations in darker shaded areas. Key waterways, roads, and public transportation routes are identified. In summary, the document maps out essential services and amenities for seniors, and shows where the largest senior populations are located in San Jose.
Haiku Deck is a presentation tool that allows users to create Haiku style slideshows. The tool encourages users to get started making their own Haiku Deck presentations which can be shared on SlideShare. In just a few sentences, it pitches the idea of using Haiku Deck to easily create visual presentations.
El documento habla sobre becas estudiantiles y varillas antisísmicas para construcciones. Respecto a las becas, explica que cubren la matrícula y colegiatura mensual y que se otorgan para que los estudiantes puedan terminar sus carreras. Para acceder a una beca, deben cumplirse requisitos como presentar documentación socioeconómica. Sobre las varillas antisísmicas, argumenta que deben difundirse e incentivarse para construir con materiales antisísmicos que resisten sismos y salvan vidas,
Magdalena Anderssons presentationsbilder om det ekonomiska läget vid pressträ...VIRGOkonsult
Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi
Små prognosrevideringar
- Oförändrad BNP-och arbetslöshetsprognos
- Starkare offentliga finanser
Risker både i omvärlden och nationellt –men Sverige står väl rustat
- Underskott har vänts till överskott
- Statsskuldskvoten har minskat med 10 procentenheter
- Arbetslösheten har pressats tillbaka
Avkastningen på Varmas placeringar under perioden januari–juni var -4,3 (10,4) procent. Vid utgången av juni uppgick placeringarnas värde till 56,7 miljarder euro (59,0 vid årets början).
Presentation av Konjunkturinstitutets kvartalsbarometer bland företag och hushåll i oktober 2013. I presentationen finns även en uppdaterad konjunkturbild.
2. Lönebildningsrapportens ABC
• Inskriven i Konjunkturinstitutets instruktion
från regeringen
• Rapport ska behandla
– samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen
– samband mellan sysselsättning, lön och lönefördelning
– relevanta jämställdhetsaspekter
• Konjunkturinstitutet beslutar om rapportens innehåll
efter samråd med Medlingsinstitutet
• Konjunkturinstitutet uttrycker ingen åsikt om hur
löner bör utvecklas
• Total arbetskostnad relevant – ”allt ska räknas”
3. Viktiga slutsatser i årets rapport
• Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget
• Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar
varaktig nedgång i arbetslösheten
• Oförändrad lönespridning 2000-2012
• Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt
4. Dagens presentation
• Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv
• Utmaningar på arbetsmarknaden
• Två dataanalyser:
– Löneandelens utveckling
– Löneskillnader mellan män och kvinnor
6. Avtalsrörelsen 2013
• Stor avtalsrörelse: 2,6 miljoner löntagare,
70 procent av alla med kollektivavtal
• Försämring av konjunkturutsikterna från våren 2012
till årsskiftet 2012/2013
• Parterna delade synen om långsam återhämtning
• Industrin satte märket – industriavtalet höll
• Treåriga centrala avtal med arbetskostnadsökningar
på i genomsnitt 2,3 procent per år
7. Dämpade konjunkturutsikter under
avtalsrörelsens gång (1/2)
Barometerindikatorn och förtroendeindikator för
tillverkningsindustrin i euroområdet
Index medelvärde=100, standardavvikelse=10,
säsongsrensade månadsvärden
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
06
08
10
Barometerindikatorn
Förtroendeindikator, euroområdet
12
50
15. Arbetsmarknadens funktionssätt och
jämviktsarbetslöshet påverkas av flera faktorer
Strukturomvandling
Konjunkturutveckling och
arbetsmarknadspolitik
Matchning
Arbetsmarknadens
funktionssätt
Jämviktsarbetslöshet
Parternas
agerande
Arbetskraftens
tillväxt och
sammansättning
Ekonomiskt
utbyte av
att arbeta
16. Hög tillväxt i arbetskraften under den
långvariga lågkonjunkturen
Faktisk och potentiell arbetskraft
Procentuell förändring
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
-3
90
95
00
Faktisk arbetskraft
Potentiell arbetskraft
05
10
15
20
-3
17. Långvarig lågkonjunktur – genomsnittlig tid
i arbetslöshet i nivå med 90-talskrisen
Genomsnittlig tid i arbetslöshet
Veckor, säsongsrensade kvartalsvärden
40
40
35
35
30
30
25
25
20
20
15
15
10
87
89
91
93
95
97
99
01
03
05
07
09
11
13
10
18. Arbetslöshetens sammansättning har
förändrats (1/2)
Inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Tusental, trendade månadsvärden
250
250
200
200
150
150
100
100
50
04
06
08
10
12
50
Utsatta grupper
Ej utsatta grupper
Anm. Arbetsförmedlingen definierar utsatta grupper som de med
förgymnasial utbildning, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och
personer med funktionsnedsättning.
20. Rekryteringstiden är lång trots hög arbetslöshet
– indikerar försämrad matchning
Rekryteringstid i privat sektor
Genomsnittlig rekryteringstid i månader, säsongsrensade
kvartalsvärden
0.9
0.9
0.8
0.8
0.7
0.7
0.6
0.6
0.5
0.5
0.4
0.4
0.3
0.3
0.2
01
03
05
Rekryteringstid
Genomsnitt 2001-2013
07
09
11
13
0.2
21. Parternas agerande påverkar varaktig nivå på
arbetslösheten
• Svensk studie tyder på att det ökade utbytet av
att arbeta har dämpat löneutvecklingen före skatt
– verkar för varaktigt lägre arbetslöshet
• Resultat tyder dock på att långtidsarbetslöshet
inte dämpar löneökningar
– verkar för varaktigt högre arbetslöshet
– kan påverka Riksbankens syn på penningpolitikens
utformning
• Parterna påverkar även lönestrukturen
– Oförändrad lönespridning under 2000-talet
23. Lägst inkomstspridning bland jämförbara länder –
inte minst i den undre delen av fördelningen (P50/P10)
Inkomstspridning i utvalda länder, P50/P10
Percentilkvoter
2.20
2.20
2.00
2.00
1.80
1.80
1.60
1.60
1.40
1.40
1.20
80
85
Danmark
Italien
Storbritannien
90
95
Finland
Kanada
Sverige
00
05
Frankrike
Nederländerna
USA
10
1.20
24. Begränsad lönespridning mellan grundskole- och
gymnasieutbildade
Lön och sysselsättningsgrad för olika
utbildningsnivåer 2012, män
Medianlön, tusentals kronor per månad före skatt respektive
sysselsättningsgrad i åldersgruppen 30–54 år, procent av befolkningen
40
40
Eftergymnasial
35
35
30
30
Gymnasial
25
20
25
Förgymnasial
75
80
85
90
95
20
100
25. Flera faktorer bakom nuvarande strukturella
problem på arbetsmarknaden
Strukturomvandling
Konjunkturutveckling och
arbetsmarknadspolitik
Matchning
Arbetsmarknadens
funktionssätt
Jämviktsarbetslöshet
Parternas
agerande
Arbetskraftens
tillväxt och
sammansättning
Ekonomiskt
utbyte av
att arbeta
26. Förutsättningar finns för att arbetslösheten
varaktigt kan minska efter 2015
• Nedväxling av tillväxten i arbetskraften
• Löneutvecklingen kan dämpas ytterligare av det
ökade utbytet av att arbeta
• En bred, om än långsam, återhämtning ökar
sannolikheten att de som varit utan jobb länge
blir erbjudna arbete
27. Finns dock risk för att arbetsmarknadens
funktionssätt inte på egen hand
ger 6 procents arbetslöshet
• Lågkonjunkturen fortsätter
– Fortsatt hög långtidsarbetslöshet
– Utsatta grupper får det fortsatt svårt
• Löneutvecklingen inte känslig för
långtidsarbetslöshet
• Centrala avtal indikerar inte någon ökad
hänsyn till arbetslösheten
• Oförändrad lönespridning
Fortsatta politiska åtgärder sannolikt nödvändiga
för att arbetslösheten varaktigt ska kunna minska ned
mot 6 procent
29. Två dataanalyser :
- Löneandelens utveckling
- Löneskillnader mellan män och kvinnor
30. Löneandelen är ingen central ekonomisk variabel
• Klassisk fråga inom nationalekonomin och bland
arbetsmarknadens parter
• Visar hur förädlingsvärdet fördelas mellan
arbetstagare och kapitalägare
• Stora variationer över konjunkturcykeln
• Jämvikten kan förändras över tiden
• Lägre löneandel behöver inte ske på löntagarnas
bekostnad
– Mer kapitalintensiv produktion kan ge lägre löneandel och
högre reallöner
31. Flera faktorer till minskade löneandel lyfts fram i
internationell forskningslitteratur
• Teknologisk utveckling
• Globalisering
• Minskad facklig styrka
• Men…
– Faktorer samvarierar, svårt att mäta relativ betydelse
– Utvecklingen skiljer kraftigt mellan länder
– Val av tidsperiod av stor betydelse
32. Offentlig debatt kring löneandelen senaste året
• ”Lönesänkarna”
– Dokument inifrån SVT (2013)
• ”Den sänkta löneandelen”
– Svensk antologi (2013)
• ”Dokumentären vilseleder om lönerna”
– Lars Calmfors, Dagens Nyheter (2013)
33. Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt
Trendmässig löneandel i näringslivet och
tillverkningsindustrin i Sverige
Procent
95
95
90
90
85
85
80
80
75
75
70
70
65
65
60
70
75
80
85
90
95
00
05
10
60
Näringslivet, SCB
Näringslivet, EU-KLEMS
Tillverkningsindustrin, SCB
Tillverkningsindustrin, EU-KLEMS
Anm. Näringslivet är exklusive jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning,
petroleumraffinaderier, småhus, fritidshus, utbildning, hälso- och sjukvård.
Tillverkningsindustrin är exklusive petroleumraffinaderier.
34. Könsuppdelad arbetsmarknad förklarar merparten
av löneskillnader mellan män och kvinnor
Tabell 1 Medellön för män och kvinnor samt total, förklarad
och oförklarad löneskillnad, 2012
Kronor och procent
Män
Kvinnor
Total
Förklarad
32 085
27 609
16,2
10,4
5,8
Privat sektor
32 236
28 292
13,9
5,7
8,2
Offentlig sektor
31 282
26 850
16,5
12,2
4,3
Hela arbetsmarknaden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Oförklarad
38. Viktiga slutsatser i årets rapport
• Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget
• Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar
varaktig nedgång i arbetslösheten
• Oförändrad lönespridning 2000-2012
• Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt