3. Idag ska vi prata om…
• Vad källkritik är
• Hur källkritik fungerar i praktiken
• Olika typer av källor och hur man granskar dem
4.
5. Tunnelseende och önsketänkande
• Vi tror gärna på information som stödjer de åsikter vi redan
har
• Vi har lätt att upptäcka det vi förväntar oss och vill se
• Man kan med hjälp av källkritik bli medveten om vilken
kunskap man behöver
• Tillförlitlig information bygger på mer än en källa
Källa: infokoll.se (2012). Källkritik. http://www.infokoll.se/index.php/kaellkritik.
6. Vad är källkritik?
1. En metod för att granska information
2. …från olika källor
3. Ett sätt att tänka kritiskt
Källa: Kolla Källan (2012). Fakta om källkritik. http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/kallkritik/fakta
7.
8.
9. Lies. Foto id. Licensierad för användning under Creative Commons (CC BY).
10. true or false. Photo by premier101. Licensierad för användning under Creative Commons (CC BY)
11. www….
Al Gore's Big Day. Foto superfem. Licensierad för användning under Creative Commons (CC BY)
14. Utdrag ur projektarbete:
• ”Det som var mest frustrerande med det här
arbetet var att vart man än letade så hittade
man alltid ny eller motsägelsefull information.
Vilket gjorde att man ofta fick gå tillbaka i
arbetet för att dubbelkolla information man
redan hittat.”
15. ”den kom först i Googles träfflista”
”jag tyckte inte den här källan var bra för
jag håller inte med vad den säger”
”jag tyckte inte den här källan var pålitlig
eftersom den var tråkig”
16. Källkritik – ett praktiskt exempel
• Berätta hur du tog dig hit i morse.
ELLER
• Var och hur du köpt/skaffat de kläder du har
på dig.
17. Checklista
• Vem är avsändaren?
• Vilket är syftet?
• Är källan trovärdig? Vilket intryck får du av
källan?
• Kan du jämföra med information från andra
ställen?
23. Vilken källa väljer du?
Du har fått i läxa i religion att besvara
frågan vad koranen säger om att bära
slöja. Hur gör du för att besvara
frågan?
1: Läser i koranen för att hitta svaret
2: Frågar en muslim
3: Googlar på det
4: Något annat
24. Källkritik ht 2012 - Uppgifter
Använd checklistan som hjälp för att lösa uppgifterna.
Vad är det för sorts webbplats?
Vem är avsändaren?
Vilket är syftet med webbplatsen?
Är webbplatsen trovärdig? Vad får du för intryck av webbplatsen?
Kan du jämföra med information från andra ställen?
1. Vem ligger bakom webbplatsen? Vilket är syftet?
Faktabanken http://www.bgf.nu/faktabanken/1.html
2. Du ska göra ett skolarbete om klimatförändringar och hittar följande webbsidor. Vilka
tycker du är mest trovärdiga? Rangordna dem från mest till minst trovärdig.
Naturvårdsverket http://www.naturvårdsverket.se/
Green peace http://www.greenpeace.org/sweden/se/
Vattenfall http://www.vattenfall.se/sv/rakna-ut-din-miljopaverkan.htm
Uppsalainitiativet http://uppsalainitiativet.blogspot.se/
Vetenskapsbloggen http://metrobloggen.se/faktavetdu/
3. Vilken av dessa webbplatser anser du beskriver islam mest neutralt?
WikiIslam http://wikiislam.net/wiki/Main_Page
Muslim.se muslim.se
Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Islam
4. Hur kan man göra den här sidan mer trovärdig?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gudlav_Bilderskolan
Editor's Notes
Källkritik. Vad tänker ni på när ni hör begreppet?
Några kanske kan en hel del redan, andra inte lika mycket. Vi börjar från scratch, men går ganska snabbt fram. En uppfräschning av kunskaper och förhoppningsvis nytt också.
Inledning I det moderna samhället översköljs vi med information. Men det är bara en liten
bråkdel av denna information som vi får direkt, via våra fem sinnen. Det allra mesta
vi vet, eller tror oss veta, kommer till oss indirekt – via Internet, tidningar, reklam. Och det är problematiskt.
Tidningsläsarna i Sverige kunde för ganska många år sen ta del av följande dramatiska skildring: En främmande man hade rusat in i en villa någonstans på den svenska landsbygden, skjutit ner man och hustru med pistol och därefter rusat från platsen. Parets tonåriga dotter hade bevittnat dådet och telefonerat efter hjälp. I tidningarna publicerades långa artiklar om den brutalt krossade familjeidyllen samt spekulationer om vem den bestialiske mördaren kunde vara. Man förmodade att det rörde sig om en förrymd mentalpatient.
Men en journalist med bakgrund som bland annat kriminalreporter hade en annan förklaring. Jag undrar om det inte är flickan som har gjort det, sade han. Sådana här fall brukar vara familjetragedier. Och journalisten hade rätt. Men alla andra reportrar hade gått på flickans berättelse. Varför?
Vi tror gärna på information som stödjer de åsikter vi redan har
Vi har lätt att upptäcka det vi förväntar oss och vill se
Med källkritisk blick – ej kriminalreportrar. Men, vi stannar upp och funderar på vad för slags kunskap vi behöver. Om liknande mordfall. Vi hade behövt mer än flickans berättelse.
Mer än en källa.
Källkritik är många saker. Det är en metod för att granska information. Vi använder den varje dag. Då vi väljer vem vi ska tro på. Vilka länkar vi delar med oss av på Facebook. Val av skola och program t.ex. Den granskar flera olika sorters källor. Böcker, nyhetstidningar, webbsajter, personer, berättelser och tekniska bevis osv. Det är ett sätt att tänka. Kritiskt.
Att tänka kritiskt innebär att man skaffar kunskap om ämnet och källan, uppmärksamhet även på småsaker, fantasi, medvetenhet.
All information innehåller ett urval fakta och åsikter o ibland tom lögner. Källkritik hjälper oss skilja sant från falskt. Idag fokusera på webbsidor. Trovärdig eller inte? Sann/falsk? Mittemellan?
Behärska alla tre nivåer! Känna till metoden, kunskap om olika sorters källor, ha tankesättet.
http://www.flickr.com/photos/superfem/
Vi använder källkritik för att…slippa situationer som den här i projektarbetet: och undvika att lärare får läsa såna här motiveringar. Gör arbetet – slipper göra om, många gånger. Att ha argumenten för varför man väljer att använda en viss källa – detta är avgörande för bra betyg.
Nästa lektion pröva på det här själva, då också diskutera praktiska tillämpningar av källkritik. En del lär sig genom att lyssna, en del genom att göra. Gör övning.
Gå igenom checklistan Gå igenom checklista med övningen i åtanke. = fått en idé om hur metoden källkritik går till. Första nivån!
Mer källkritisk metod under studier på skolan – t.ex. i historieämnet. Skillnaden kvarleva och berättelse, frågor om äkthet, hur tid påverkar trovärdighet osv. Här fokus på hur man kan närma sig webbsidor. Ofta första ställen söker info på. Den här checklistan används vid granskning av webbsidor. Måste kombineras med kunskap om olika sorters källor, nivå två. Det är vad Annika ska berätta mer om.
Vem står bakom informationen? Finns kontaktinformation? Kan man ta reda på mer om avsändaren?
Vad betyder det för trovärdighet etc? Är personen/organisationen kunnig? Syfte/Agenda?
Vilket är syftet? Informera, sälja, påverka, underhålla, skrämma, övertala? Flera samtidiga syften? Kan det finnas dolda syften? Till vem vänder sig webbplatsen? Allmänheten, experter, barn, kunder…
Vilket är syftet med skolans webbplats? Informera elever, personal, föräldrar sälja/marknadsföra skolan till ungdomar som ska börja gymnasiet, föräldrar, personer som söker jobb eller ska flytta till Sollefteå?
Uppslagsverk både traditionella som NE och användardrivna som Wikipedia hör till de mest använda källorna. Ska ge översiktliga fakta, presentera allmänt accepterad kunskap om olika ämnen. Bra för överblick men ofta inte tillräckligt för fördjupning. I Wikipedia kan vem som helst skriva och kvaliteten på artiklarna varierar. Man måste bedöma varje artikel för sig. Titta på referenser, historik (vem som skrivita/ändrat vad), diskussion. NE skrivs av experter men fel kan förekomma och informationen kanske inte alltid passar den uppgift man ska göra.
Att försöka hitta flera källor att jämföra med är alltid bra både för att bekräfta info man redan hittat och för att vidga perspektiven. Att samma uppgift förekommer på många ställen behöver inte betyda att den är sann om alla utgår från samma källa. Helst ska man hitta två av varandra oberoende källor men det kan vara svårt.
Exempel: innebandypappan
Flera källor ger flera infallsvinklar, vidgar perspektiven.
Exempel: Djurens Rätt och AstraZeneca om djurförsök. Informationen på båda webbplatserna kan vara korrekt och trovärdig men man har olika perspektiv på djurförsök. Man gör olika tolkningar och värderingar utifrån samma fakta eller gör olika urval av fakta.
Avslutande uppgift innan eleverna börjar arbeta på egen hand.
