Presentation hållen för en av tre biologigrupper, inför gymnasiearbetet

1. GYMNASIEARBETE
Strategier för informationssökning
Biologi, ht 2020
Sebastian Lönnlöv, bibliotekarie
Nacka gymnasium
1

2. LEKTIONENS UPPLÄGG
1. Föreläsning om infosök, källkritik och källhänvisning
Jag pratar, ni lyssnar, antecknar och ställer frågor!
2. Exempel på sökningar i några olika databaser
Jag visar på storskärm, ni kan följa med i er egen dator
3. Egen informationssökning
Ni får söka i databaser och kolla i böcker, jag och Linda hjälper till

3. GYMNASIEARBETE:
SKOLBIBLIOTEKETS STÖD
• Studiehylla med övergripande handböcker
i vetenskapligt skrivande och specifika
metodböcker
• Böcker, tidskrifter, databaser och
länksamling
• Tre skolbibliotekarier: stöd i
informationssökning, källkritik och
källhantering

4. • Begrepp som tillhör ämnet
• Välstrukturerad, organiserad och
vägledande text
• Källhänvisningar/referenser
• Formellt språk – inte talspråk
Dina källor ska bygga på
vetenskaplig metod
och ha stöd i forskning.
GYMNASIEARBETE:
VETENSKAPLIG TEXT

5. Åtkomst via
skolbiblioteketSvePub, DiVA
Vetenskapliga artiklar
och avhandlingar
från högskola/universitet
Sammanfattar
forskningsområdet
Uppslagsverk
Fakta, forskning,
statistik
Gymnasiearbete
Egen undersökning
(eget material,
t.ex. intervjuer,
enkäter)
Nyheter, artiklar etc.
UR, SVT, SR

6. INFOSÖK:
EN PROCESS
1. Samla dina egna kunskaper i ämnet
2. Läs på! Skaffa överblick:
identifiera begrepp och formulera
sökord (använd t.ex. uppslagsverk)
3. Fördjupa dina kunskaper i ämnet.
Använd många källor: databaser, media,
böcker, högskolor & universitet,
myndigheter, organisationer
4. Bearbeta informationen
5. Dokumentera kunskapen

7. INFOSÖK:
STRATEGISKA
FRÅGOR
• Vilka begrepp används inom ditt ämne?
• Finns det aktuell forskning?
• Vilka forskare/experter uttalar sig?
• Vilken/vilka myndigheter ansvarar
för frågan?
• Finns det organisationer som är
aktiva inom frågan?

8. INFOSÖK:
SÖKKRITIK
• Ifrågasätt sökresultat och
sökmotorernas rankning!
• Algoritmer och annonser
• Sökmotoroptimering
• Fastna inte i Google och Wikipedia!
Börja gärna där – men gå också vidare

9. INFOSÖK:
DOKUMENTERA
• Dokumentera dina sökningar –
skriv sökdagbok
• Spara tankar, citat och källor
i ett separat dokument
• Tänk redan från början på
vilka uppgifter du behöver
för att kunna hänvisa till källan
• Tappa inte bort dina källor,
då ökar risken för plagiat –
och för panik på slutet
• Skilj på egna tankar och andras!

10. INFOSÖK:
HITTA RÄTT SÖKORD
• Sök kreativt:
Testa olika ord och synonymer!
• Brett eller smalt? mikroorganismer – bakterier
– Pseudomonas fluorescent
• Närliggande ord eller synonymer?Vardagliga
vs. formella ord? livsmedel – mat
• Vinklade och värderande ord?
genteknik – genmodifiering – GMO
Diskutera!

11. INFOSÖK:
TVÅ SMÅ TECKEN SOM GÖR STOR SKILLNAD
• Använd asterisk för att få med flera former av ett ord.
En sökning på corona* ger träffar på ord som coronapandemin, coronakrisen,
coronaeffekter, coronavirus etc.
Resultatet: bredare sökning.
• Använd citattecken för att markera att orden hör ihop – en sökfras.
En sökning på ”konsekvenser av coronapandemin” ger bara träffar där orden
står bredvid varandra, i exakt den ordningen.
Resultatet: smalare sökning.

12. FÖRDJUPA:
BÖCKER
• Olika böcker –
på vetenskaplig grund?
• Lämna inköpsförslag
om vi inte har en bok
du behöver – eller be
oss om hjälp att leta
på andra bibliotek
• Referensverk
• Innehållsförteckning
och register

13. FÖRDJUPA:
MYNDIGHETER
Tillämpar lagar och utför den
verksamhet som riksdagen
beslutat om
• Statistiska centralbyrån (SCB)
• Hälsa: Socialstyrelsen, Läkemedels-
verket, SBU
• Djur & natur: Livsmedelsverket,
Jordbruksverket, Naturvårdsverket
• Nämnder som Gentekniknämnden
• …och många, många fler!

14. FÖRDJUPA:
DATABASER
• Science in Context
• EBSCO
… med flera
Bibliotekets digitala resurser:
www.nackagymnasium.info/skolbibliotek/
hitta-kallor/digitala-resurser/

15. FÖRDJUPA:
KÄNN IGEN FORSKNING
• Vetenskapliga texter hittar du t.ex. i
avhandlingar och vetenskapliga tidskrifter
• Forskare har anknytning till t.ex. en
högskola eller ett universitet
• Texten är strukturerad, hänvisar till
tidigare forskning och riktar sig till andra
forskare samt studenter i ämnet
• Språket är formellt, med många fack-
termer, ofta på engelska
• Peer review: oberoende granskning av
andra ämnesexperter innan publicering

16. FÖRDJUPA:
HITTA FORSKNING
• Forskningsnyheter på forskning.se,
men också i dagstidningar
• Universitet & högskolor, t.ex.:
KI, Karolinska institutet
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet
• DiVA & Swepub, öppet sökbara,
både fulltext och inte
• Open Acess: Google Scholar,
Plos One etc.

17. FÖRDJUPA:
UPPSATSER
• DiVA eller uppsatser.se
• Uppsatsers struktur
• Lägg märke till: ämne, ämnesord,
nivå, årtal
• Läs abstract/sammanfattning
• Viktigast av allt:
Kolla referenslistan
och leta sedan själv upp de källor
som kan vara relevanta för dig

18. FÖRDJUPA:
POPULÄRVETENSKAP
Definition enligt NE:
”vetenskaplig information som inte riktar sig
till fackmän på det behandlade området”
• Tidskrifter som New Scientist,
Scientific American, Medicinsk vetenskap.
• Böcker skrivna av forskare, journalister etc.
• Mer eller mindre användbart än
vetenskapliga artiklar och avhandlingar?
Diskutera!

19. KÄLLOR:
VAD ÄR EN KÄLLA?
• En källa är platsen där du hämtar
information till ditt arbete
• Källan innehåller fakta som du har
användning för
• Källor kan ha olika format: en bok,
en transkriberad intervju, ett radio-
program, en avhandling, forsknings-
vetenskaplig artikel etc.
• Allt det vi pratat om hittills är källor!

20. KÄLLOR:
KÄLLKRITIK & KÄLLTILLIT
Källa: Thurén,Torsten (2013). Källkritik. 3. uppl., Stockholm: Liber

21. KÄLLOR: PRIMÄR- &
SEKUNDÄRKÄLLOR
• En sekundärkälla är en källa som
bygger på en annan – är beroende av
den källans framställning för sin egen
• Många källor är en blandning –
t.ex. era gymnasiearbeten!
• Gå tillbaka till primärkällan om du kan
– den kan vara ännu mer användbar
• … men det kan också fungera alldeles
utmärkt med en sekundärkälla

22. KÄLLOR:
VARFÖR REFERERA?
• Visa att du är insatt i ditt ämne och
har hämtat fakta från relevanta och
trovärdiga källor
• Hjälpa läraren och andra läsare att
kritiskt granska din text
• Visa vilka tankegångar som är dina egna
– och vilka som inte är det
• Undvika plagiat – en upprepning
av någon annans idé eller text utan
att källan anges

23. KÄLLOR:
HUR REFERERA?
• Ange källa både i den löpande texten
och i din källförteckning
• Vetenskapligt skrivande –
en del av skolbibliotekets hemsida
med länkar till referensguider
• Libris.se – referenshjälp
• Det finns olika referenssystem,
kolla med läraren vilket hen föredrar
• Viktigt: Var konsekvent!

24. SAMMANFATTNING:
STRATEGIER
• Överblicka – lär dig mer om ämnet
• Fördjupa – samla på dig myndigheter, experter
och organisationer som är aktiva i frågan.
Använd databaser och böcker.
• Dokumentera dina sökningar och källor.
• Bearbeta – använd oberoende källor som bygger
på vetenskaplig grund. Skriv din egen text och kom
till dina egna slutsatser, men basera dem på tidigare
forskning.
• Referera – ange alltid alla dina referenser,
både i text och källförteckning.

25. LYCKATILL –
OCH KOMTILL
BIBLIOTEKET!
Vi hjälper er att söka i databaser,
hitta böcker, värdera olika källor
och referera på rätt sätt