SlideShare a Scribd company logo
1 of 15
Geofag og geoprogrammet 
Merethe Frøyland
Atmosfæren 
Geofag i videregående fra 2007 
- 5 timer i uka i to år 
Programfag Hovedområder 
Geofag x 
(3 timer) 
Geofaglig 
verktøykasse 
Jorda i 
forandring 
Natur-katastrofer 
Geofag 1 
(5 timer) 
Geofaglig 
verktøykasse 
Jorda i 
forandring 
Natur-katastrofer 
Geoforskning 
Geofag 2 
(5 timer) 
Georessurser Jorda i 
forandring 
Klima-endringer 
Geoforskning 
Geofag en del av 
naturfagfamilien 
Å arbeide 
geofaglig 
Hydrosfæren 
Lithosfæren 
Større tilbud enn 
andre internasjonalt 
Danmark har hatt flere 
delegasjoner og latt seg 
inspirere
2500 
Mange vgs-elever velger geofag 
2007- 
2008 
2008- 
2009 
2009- 
2010 
2010- 
2011 
2011- 
2012 
2012- 
2013 
2000 
Geofag x 1118 1041 850 486 311 370 
1500 
Geofag 1 368 556 855 702 818 104 
Geofag 2 1 456 406 667 475 555 
1000 
Sum 
(geo1 
+geo2) 
Geofag 1 
369 1012 1261 1369 1293 1601 
SUM 
(alle) 
Geofag 2 
1 487 2 053 2 111 1 855 1604 1971 
500 
Elevers fagvalg i videregående opplæring skoleåret 2012-2013. 
Utdanningsdirektoratet, mars 2013 
0 
V2008 V2009 V2010 V2011 V2012 V2013 V2014 
Students 
Hvor mange elever har valgt geofag? 2008 - 2014 
Geofag X 
Geofag X + Geofag 1 + Geofag 2 
Geofag 1 + Geofag 2
Geofag recruite students 
At upper 
secondary 
1500-2000 students each year 
80 of 300 possible schools 
At university 
35 % up at UiB 
20 % up at UiO
Geoprogrammet – støtte for geofag 
Hva har vi gjort og hva har vi lært? 
Grunnpilar 1 
Forskning 
Hvordan ser en god 
geofagundervisning ut? 
Grunnpilar 2 
Lærerløft 
Tiltak for å gjøre 
geofaglæreren både 
geofaglig og geodidaktisk i 
stand til å undervise 
geofag. 
Grunnpilar 3 
Læreressurser 
Tiltak for å gjøre 
geofagundervisningen 
mest mulig variert og 
minst mulig avhengig av 
læreboka.
Geoprogrammet bidrar med: 
• Gjennom 
forskning forstår vi 
mer og mer om 
hva som skal til for 
at eleven forstår 
geofag 
• Vi skaffer 
kunnskap lag på 
lag som historien 
til skiferen og 
kalksteinen 
Grunnpilar 1 
Forskning
Noen av ”lagene” 
PhD-avhandling 
En doktoravhandling 
•Kari Beate Remmen (2014): Reconsidering recommendations for educational fieldwork in earth science: 
Exploring students’ learning activities during preparation, in the field and follow-up work. PhD ved UiO. (3 
aksepterte artikler i internasjonale tidsskrifter.) 
6-7 masteroppgaver 
Seks uteksaminerte masteroppgaver 
1.2008: Ole-Andreas Eide-Fallet (2008): Hvordan dannes olje og gass? Alternative forestillinger hos skoleelever 
om dannelse og utvinning av olje og gass. UiO, 80 sider. 
2.2008: Kari Beate Remmen (2008): Vi dro rundt og så på steiner. Feltundervisning i geofag. Upublisert 
Masteroppgave, Geografisk institutt, NTNU 
3.2011: Karianne Mortensen (2011): Hvorfor og hvordan integrere bruk av uteundervisning i naturfag på 
videregående skole? UMB, 134 sider 
4.2012: Erik Slaattum (2012): Geografiske Informasjonssystemer i den norske skole. UiO, 70 sider. 
5.2013: Mats Aanesrud (2013): Geofag i den videregående skolen. En kartlegging av fagets 
undervisningspraksis og status. Masteroppgave. Geografisk institutt. Norges Teknisk-Naturvitenskapelige 
Universitet, Trondheim. 114 sider. 
6. 2014: Ane Krogsæter Aarre: Mellom linjer i landskapet – feltnotater som verktøy for å utvikle 
feltkonmpetanse i geofag. UiO, 122 sider. 
2 Bacheloroppgaver 
En masteroppgaver underveis 
Andre publikasjoner 
•2 Bacheloroppgave levert juni 2012 og juni 2014: eksamen i geofag2.og Lærebokas oppgaver ved UiO. 
•Frøyland, M og Remmen, K.B. red. (2013): Georøtter og feltføtter – en antologi 30-i geodidaktikk. 35 Vitenskapelige 
KIMEN 
•Frøyland, M. (2010): Mange erfaringer i mange rom. Abstrakt forlag 
og populære artikler 
•Vitenskapelige artikler underveis om bruk av hodekamera i naturfagundervisning og steinprosjekt på 
barnetrinn. 
+ mange populærvitenskapelige artikler i GEO og Naturfag
Geoprogrammet bidrar med: 
Grunnpilar 1 
Forskning 
Grunnpilar 2 
Lærerløft Lærerløftet bidrar 
til at lærerne 
endrer praksis og 
blir mer faglig 
trygge 
de går gjennom 
en/flere 
metamorfoser 
som historien til 
gneisen
Kompetanseløft for lærere i Geofag 
Etter og videreutdanning i geofag og didaktikk 
År 2009-2010 År 2010-2011 År 2011-2012 År 2012-2013 
År 2013- 
2014 
Nytt feltkurs 
basert på vår 
forskning 
År 2014- 
2015 
Nytt natur-katastrofe 
Geofaglig Geoprosesser Naturkatastrofer Georesurser Jorda i endring 
7 regionale 
geonettverk 
Didaktisk Feltarbeid Bruk av drama og 
rollespill 
Underveis 
vurdering 
Grunnleggende 
ferdigheter 
og 
rollespillkurs 
Studiepoeng 15 15 15 15 
– Mer enn 90 lærere har deltatt 
– Sitat fra en av lærerne som har tatt eksamen i alle modulene: ”Jeg forstår 
ikke hvordan det går an å undervise faget uten denne utdanningen”. 
– Alle lærere rapporterer at utdanningen har bidratt til endring i 
undervisningen 
– Flere geoforskere har hatt positive møter med geofaglærerne
Geoprogrammet bidrar med 
Grunnpilar 1 
Forskning 
Grunnpilar 2 
Lærerløft 
Grunnpilar 3 
Læreressurser 
Gjennom varierte 
læreressurser 
bidrar vi til undervisning 
med større variasjon og 
mindre focus på 
læreboka 
..en “spektakulær” 
som historien til 
rombeporfyren
• Lærebok 
er viktig, 
men bør 
ikke 
dominere 
Karlsen, O.G. 2007. Terra Mater. Geofag X, Geofag 1. Aschehoug
Produsert 120 
steinsamlinger 
Oversatt 87 
geoaktiviteter 
4 filmer 
om felt-arbeid 
Grunnpilar 3: Alternativer til lærebok 
Over 170 geofaglige 
læringsressurser 
Utviklet 6 viten-programmer 
i 
geofag
Vi har lært.. 
• ..hvordan inkludere 
feltarbeid i 
geofagundervisning 
• ..at våre læreressurser har 
blitt et alternativ til 
læreboka 
• ..at lærerløftet har ført til 
en forskjell, at det 
geofaglige gjør lærere faglig 
trygge MEN det didaktiske 
gjør en forskjell for eleven 
Nå ønsker vi å videreføre 
arbeidet vårt
Geoprogrammet – fase 2 
Etablere 
Skolelaboratorie 
i geofag 
Grunnpilar 1 
Forskning 
Grunnpilar 2 
Lærerløft 
Grunnpilar 3 
Læreressurser

More Related Content

Similar to Geofag - en del av naturfagfamilien i norsk skole, Merethe Frøyland, Norwegian Centre for Science Education, University of Oslo, Oslo, Norge

Similar to Geofag - en del av naturfagfamilien i norsk skole, Merethe Frøyland, Norwegian Centre for Science Education, University of Oslo, Oslo, Norge (7)

Pel eksamen, Høst 2011
Pel eksamen, Høst 2011Pel eksamen, Høst 2011
Pel eksamen, Høst 2011
 
Åpent hus 2017
Åpent hus 2017Åpent hus 2017
Åpent hus 2017
 
Oppstart 12 glu2
Oppstart 12 glu2Oppstart 12 glu2
Oppstart 12 glu2
 
Sogn og fjordane vokal og puls desember 2014
Sogn og fjordane vokal og puls desember 2014Sogn og fjordane vokal og puls desember 2014
Sogn og fjordane vokal og puls desember 2014
 
281113 master i skoleledelse
281113 master i skoleledelse281113 master i skoleledelse
281113 master i skoleledelse
 
S M U L 17609 Rønning, N F
S M U L  17609  Rønning,  N FS M U L  17609  Rønning,  N F
S M U L 17609 Rønning, N F
 
Bedre læringsmiljo Helhetlig skoledag Tone Nordstrom parallellsesjon
Bedre læringsmiljo Helhetlig skoledag Tone Nordstrom parallellsesjonBedre læringsmiljo Helhetlig skoledag Tone Nordstrom parallellsesjon
Bedre læringsmiljo Helhetlig skoledag Tone Nordstrom parallellsesjon
 

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Geofag - en del av naturfagfamilien i norsk skole, Merethe Frøyland, Norwegian Centre for Science Education, University of Oslo, Oslo, Norge

  • 1. Geofag og geoprogrammet Merethe Frøyland
  • 2. Atmosfæren Geofag i videregående fra 2007 - 5 timer i uka i to år Programfag Hovedområder Geofag x (3 timer) Geofaglig verktøykasse Jorda i forandring Natur-katastrofer Geofag 1 (5 timer) Geofaglig verktøykasse Jorda i forandring Natur-katastrofer Geoforskning Geofag 2 (5 timer) Georessurser Jorda i forandring Klima-endringer Geoforskning Geofag en del av naturfagfamilien Å arbeide geofaglig Hydrosfæren Lithosfæren Større tilbud enn andre internasjonalt Danmark har hatt flere delegasjoner og latt seg inspirere
  • 3. 2500 Mange vgs-elever velger geofag 2007- 2008 2008- 2009 2009- 2010 2010- 2011 2011- 2012 2012- 2013 2000 Geofag x 1118 1041 850 486 311 370 1500 Geofag 1 368 556 855 702 818 104 Geofag 2 1 456 406 667 475 555 1000 Sum (geo1 +geo2) Geofag 1 369 1012 1261 1369 1293 1601 SUM (alle) Geofag 2 1 487 2 053 2 111 1 855 1604 1971 500 Elevers fagvalg i videregående opplæring skoleåret 2012-2013. Utdanningsdirektoratet, mars 2013 0 V2008 V2009 V2010 V2011 V2012 V2013 V2014 Students Hvor mange elever har valgt geofag? 2008 - 2014 Geofag X Geofag X + Geofag 1 + Geofag 2 Geofag 1 + Geofag 2
  • 4. Geofag recruite students At upper secondary 1500-2000 students each year 80 of 300 possible schools At university 35 % up at UiB 20 % up at UiO
  • 5. Geoprogrammet – støtte for geofag Hva har vi gjort og hva har vi lært? Grunnpilar 1 Forskning Hvordan ser en god geofagundervisning ut? Grunnpilar 2 Lærerløft Tiltak for å gjøre geofaglæreren både geofaglig og geodidaktisk i stand til å undervise geofag. Grunnpilar 3 Læreressurser Tiltak for å gjøre geofagundervisningen mest mulig variert og minst mulig avhengig av læreboka.
  • 6. Geoprogrammet bidrar med: • Gjennom forskning forstår vi mer og mer om hva som skal til for at eleven forstår geofag • Vi skaffer kunnskap lag på lag som historien til skiferen og kalksteinen Grunnpilar 1 Forskning
  • 7. Noen av ”lagene” PhD-avhandling En doktoravhandling •Kari Beate Remmen (2014): Reconsidering recommendations for educational fieldwork in earth science: Exploring students’ learning activities during preparation, in the field and follow-up work. PhD ved UiO. (3 aksepterte artikler i internasjonale tidsskrifter.) 6-7 masteroppgaver Seks uteksaminerte masteroppgaver 1.2008: Ole-Andreas Eide-Fallet (2008): Hvordan dannes olje og gass? Alternative forestillinger hos skoleelever om dannelse og utvinning av olje og gass. UiO, 80 sider. 2.2008: Kari Beate Remmen (2008): Vi dro rundt og så på steiner. Feltundervisning i geofag. Upublisert Masteroppgave, Geografisk institutt, NTNU 3.2011: Karianne Mortensen (2011): Hvorfor og hvordan integrere bruk av uteundervisning i naturfag på videregående skole? UMB, 134 sider 4.2012: Erik Slaattum (2012): Geografiske Informasjonssystemer i den norske skole. UiO, 70 sider. 5.2013: Mats Aanesrud (2013): Geofag i den videregående skolen. En kartlegging av fagets undervisningspraksis og status. Masteroppgave. Geografisk institutt. Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet, Trondheim. 114 sider. 6. 2014: Ane Krogsæter Aarre: Mellom linjer i landskapet – feltnotater som verktøy for å utvikle feltkonmpetanse i geofag. UiO, 122 sider. 2 Bacheloroppgaver En masteroppgaver underveis Andre publikasjoner •2 Bacheloroppgave levert juni 2012 og juni 2014: eksamen i geofag2.og Lærebokas oppgaver ved UiO. •Frøyland, M og Remmen, K.B. red. (2013): Georøtter og feltføtter – en antologi 30-i geodidaktikk. 35 Vitenskapelige KIMEN •Frøyland, M. (2010): Mange erfaringer i mange rom. Abstrakt forlag og populære artikler •Vitenskapelige artikler underveis om bruk av hodekamera i naturfagundervisning og steinprosjekt på barnetrinn. + mange populærvitenskapelige artikler i GEO og Naturfag
  • 8.
  • 9. Geoprogrammet bidrar med: Grunnpilar 1 Forskning Grunnpilar 2 Lærerløft Lærerløftet bidrar til at lærerne endrer praksis og blir mer faglig trygge de går gjennom en/flere metamorfoser som historien til gneisen
  • 10. Kompetanseløft for lærere i Geofag Etter og videreutdanning i geofag og didaktikk År 2009-2010 År 2010-2011 År 2011-2012 År 2012-2013 År 2013- 2014 Nytt feltkurs basert på vår forskning År 2014- 2015 Nytt natur-katastrofe Geofaglig Geoprosesser Naturkatastrofer Georesurser Jorda i endring 7 regionale geonettverk Didaktisk Feltarbeid Bruk av drama og rollespill Underveis vurdering Grunnleggende ferdigheter og rollespillkurs Studiepoeng 15 15 15 15 – Mer enn 90 lærere har deltatt – Sitat fra en av lærerne som har tatt eksamen i alle modulene: ”Jeg forstår ikke hvordan det går an å undervise faget uten denne utdanningen”. – Alle lærere rapporterer at utdanningen har bidratt til endring i undervisningen – Flere geoforskere har hatt positive møter med geofaglærerne
  • 11. Geoprogrammet bidrar med Grunnpilar 1 Forskning Grunnpilar 2 Lærerløft Grunnpilar 3 Læreressurser Gjennom varierte læreressurser bidrar vi til undervisning med større variasjon og mindre focus på læreboka ..en “spektakulær” som historien til rombeporfyren
  • 12. • Lærebok er viktig, men bør ikke dominere Karlsen, O.G. 2007. Terra Mater. Geofag X, Geofag 1. Aschehoug
  • 13. Produsert 120 steinsamlinger Oversatt 87 geoaktiviteter 4 filmer om felt-arbeid Grunnpilar 3: Alternativer til lærebok Over 170 geofaglige læringsressurser Utviklet 6 viten-programmer i geofag
  • 14. Vi har lært.. • ..hvordan inkludere feltarbeid i geofagundervisning • ..at våre læreressurser har blitt et alternativ til læreboka • ..at lærerløftet har ført til en forskjell, at det geofaglige gjør lærere faglig trygge MEN det didaktiske gjør en forskjell for eleven Nå ønsker vi å videreføre arbeidet vårt
  • 15. Geoprogrammet – fase 2 Etablere Skolelaboratorie i geofag Grunnpilar 1 Forskning Grunnpilar 2 Lærerløft Grunnpilar 3 Læreressurser