1. ■ Innehåll
EKONOMISKA
UTSIKTER
JANUARI 2011
På spåret
De nordiska tigrarna
■ De nordiska ekonomierna har varvat upp med Sverige i täten.
God ekonomisk tillväxt
■ USA ute ur krisen och Asien går fortsatt starkt. Europa
hämmas av skuldproblem men Tyskland agerar draglok.
ÖVERSIKT 04
EKONOMIN TILLBAKA PÅ SPÅRET
NORDEN 08
SVENSK EKONOMI GÅR IN I EN NY FAS
MAJOR ECONOMIES 16
GERMAN WIRTSCHAFTSWUNDER 2.0
EMERGING MARKETS 23
RUSSIA REBUILDING GROWTH MOMENTUM
COMMODITIES 37
PUTTING THE RECOVERY AT RISK
2 EKONOMISKA UTSIKTER│JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
2. ■ Innehåll
Tabellsamling ÖVERSIKT
Ekonomin tillbaka på spåret .......................................................................... 4
Nyckeltal ................................. 6
Räntor och valutor ............... 7
Norden
SVERIGE
Svensk ekonomi går in i en ny fas ................................................................. 8
NORWAY
Redaktör Consumers support economy after all .......................................................... 10
Annika Winsth
Chefekonom DENMARK
The course is set ......................................................................................... 12
annika.winsth@nordea.com
Tel +46 8 614 8608 FINLAND
Increasing economic activity ........................................................................ 14
Större industriländer
Gått till tryck USA
14 Januari 2011 Towards a brighter tomorrow ....................................................................... 16
EURO AREA
Growth to continue in spite of sovereign debt crisis...................................... 18
Germany
Besök oss på: Wirtschaftswunder 2.0 ................................................................................. 20
www.nordea.se/analys UK
Fiscal tightening really starts to bite ............................................................. 22
Källor: Övriga länder
Reuters EcoWin och officiell natio- POLAND
nell statistik om inget annat anges. Political risks have increased ....................................................................... 23
RUSSIA
Rebuilding growth momentum ..................................................................... 25
ESTONIA
Improving economic outlook ........................................................................ 27
LATVIA
Post-recession mood ................................................................................... 28
LITHUANIA
Economic recovery broadening .................................................................... 29
HUNGARY
Domestic recovery finally gaining traction .................................................... 30
CZECH REPUBLIC
Recovery gaining strength ........................................................................... 31
CHINA
Rebalancing process will gradually gain momentum ..................................... 32
INDIA
A growth story of its own ............................................................................. 34
BRAZIL
Time to scale back the loose fiscal policies .................................................. 35
TURKEY
Risk of overheating ...................................................................................... 36
Råvaror
OIL
Oil price rally may put world economic growth at risk ................................... 37
METALS
Metal prices still trending up ........................................................................ 38
3 EKONOMISKA UTSIKTER│JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
3. ■ Översikt
Ekonomin tillbaka på spåret
• Fortsatt god tillväxt trots skuldproblematik tillväxt runt 8-9 procent per år under prognosperioden.
Det betyder att Indien, som har en gynnsam befolknings-
• ECB går före Fed och höjer räntan i september 2011 struktur och stor arbetskraft, växer mer än Kina under
• Allt mindre lediga resurser i svensk ekonomi 2012. Vår prognos är att den indiska ekonomin växer
med drygt 9 procent 2012. Flera av BRIC-länderna är i
Styrkan i den globala återhämtningen under föregående behov av att strama åt för att inte riskera överhettning
år samt ytterligare stimulanser, inte minst från Fed, bäd- och vi räknar med fortsatta räntehöjningar i Brasilien, In-
dar för en gynnsam global konjunkturutveckling i år. dien och Kina, vilket stärker deras valutor. Det höga ton-
Nordeas prognos är att världsekonomin växte med 4,3 läget om växelkurserna lär bestå och det går inte att ute-
procent 2010 samt att den globala tillväxten når 4,0 re- sluta att vi får se fler restriktioner för att dämpa inflödet
spektive 4,2 procent i år och nästa år. av kapital till vissa länder. Däremot bedömer vi risken
för ett handelskrig som liten.
Inledningen av 2011 kännetecknas av att finansmarkna-
dernas oro har minskat något. Frågan är om riskviljan be- USA överraskar positivt
står. Även 2010 inleddes med en något högre riskaptit Ytterligare finanspolitiska stimulanser bidrar till att den
och med återhämtning i fokus. Men i takt med att det amerikanska ekonomin växlar upp. Kongressens beslut i
stod allt mer klart att flera länder, framför allt i södra Eu- december i fjol om bland annat fortsatta skattelättnader
ropa, stod inför allvarliga problem ökade oron och byttes bedöms öka tillväxten i år med 0,5 procentenheter. För
mot riskaversion under sommaren. Globalt finns riskerna såväl innevarande som nästa år räknar vi med en tillväxt
kvar och utmaningarna är stora, inte minst i Europa. De på 3,3 procent, vilket är klart högre än de 2 respektive 3
strukturella problemen är inte lösta utan bara kortsiktigt procent vi tidigare förutspådde.
skyfflade under mattan. Vår bedömning är emellertid att
riskaptiten i huvudsak ökar även om den kan komma att Hushållens konsumtion väntas stå för det största bidraget
variera under året. där låga räntor och en stigande sysselsättning tillsam-
mans med skattelättnaderna är de viktigaste bakomlig-
De senaste årens kriser har gett beslutsfattare erfarenhet gande orsakerna. Sysselsättningen stiger dock inte så
och flertalet verktyg finns på plats för att lösa eventuellt mycket att arbetslösheten faller tillbaka nämnvärt då
nya problem. Det är också alldeles för mycket politiskt även arbetskraftsutbudet väntas öka i takt med återhämt-
kapital investerat för att kasta in handduken nu. Blir det ningen.
nödvändigt räknar vi med att stödfonderna utökas. Fi-
nansmarknaderna måste vara övertygade om att åtgär- Risken för inflation är trots kraftiga stimulanser liten un-
derna lyckas även om det kan komma att handla om väl- der prognosperioden och Fed väntas föra en expansiv po-
digt stora belopp om Spanien skulle behöva stöd. Vår litik länge än. Först i slutet av innevarande år räknar vi
huvudprognos är dock att Spanien klarar sig utan interna- med att Fed höjer räntan och tar tillbaka en del av nuva-
tionellt stöd. rande stimulanser. På två års sikt räknar vi däremot med
att Fed har höjt relativt kraftfullt, då penningpolitiken i
Strukturella obalanser har funnits på agendan i många år utgångsläget är extremt expansiv. Fed funds rate väntas
och riskerna med dessa kommer att finnas med i ytterli- ligga på 3 procent i slutet av prognosperioden.
gare många år framöver. Det betyder dock inte att till-
växten stagnerar. Nordeas syn är att vi nu går in i en ny Den amerikanska ekonomin står inför flertalet utmaning-
fas där återtagandet av stimulanser så sakta kommer upp ar. Å andra sidan kan det inte uteslutas att exempelvis
på agendan. För några länder, däribland Sverige, kommer återhämtningen blir ännu kraftfullare än vi förutser när
även diskussioner om kapacitetsbrist i fokus. väl optimismen tar fart hos hushåll och företag och i syn-
nerhet om bankerna blir mer benägna att låna ut kapital.
BNP, procentuell förändring årstakt På nedsidan lurar fortfarande husmarknaden. Nordeas
2009 2010 2011 2012 bedömning är att priserna ska ner ytterligare något, men
Världen -1,0 4,3 4,0 4,2
USA -2,6 2,9 3,3 3,3
att ekonomin kan hantera det.
Euroområdet -4,1 1,7 1,6 2,0
Japan -5,2 2,8 1,5 2,0 Europa tudelat flera år framöver
Kina 9,1 10,1 8,7 8,9
Skuldproblematiken har ett fortsatt grepp om euroområ-
Tillväxtländerna riskerar överhettning
det, men skillnaderna länderna emellan är stora. Nästan
De asiatiska länderna har varit motorn under de senaste samtliga länder är dock i behov av att städa upp och
åren och dessa länder väntas fortsätta ge ett starkt bidrag strama åt de offentliga finanserna. Totalt räknar vi med
till den globala tillväxten. Kina förväntas varken hamna i att de finanspolitiska åtstramningarna dämpar tillväxten
överhettningsproblem eller tvingas till kraftfullt åtstra- med 0,8 procentenheter i år och med 0,5 procentenheter
mande åtgärder som dämpar tillväxten. Vår prognos är en under 2012. Det är framför allt länder i euroområdets pe-
4 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
4. ■ Översikt
riferi som är i behov av att spara, medan Tyskland står Sverige går in i en ny fas
inför mindre nedskärningar. Det bidrar till att tillväxten Stark tillväxt och en imponerade återhämtning av syssel-
väntas bli relativt god i Tyskland även framöver och att sättningen gör att vi redan nu är nära ett normalt kon-
hemmamarknaden blir allt viktigare. Arbetslösheten i junkturläge. Svensk ekonomi går därmed in i en ny fas
Tyskland är redan tillbaka på nivån före krisen och hus- där kapacitetsutnyttjande och stigande bristtal kommer i
hållens disponibla inkomster väntas stiga. Då Tyskland fokus. Inom industrisektorn, vilken drabbades värst un-
inte heller har drabbats av stora prisfall på bostadsmark- der krisen, är kapacitetsutnyttjandet i linje med det histo-
naden finns det inga större obalanser att rätta till, utan riska snittet för de senaste 20 åren. Det skapar goda för-
tvärtom räknar vi med att sparandet går ner något i takt utsättningar för en stark investeringsökning under 2011,
med att återhämtningen får bättre fäste. även om investeringsnivån än så länge ligger långt under
nivån före krisen. Att investeringarna nu stiger i snabb
För euroområdet som helhet är exporten fortsatt central takt indikerar både att det inte är lika gott om lediga re-
som motor för ekonomin, i synnerhet då vi räknar med en surser i ekonomin samt att företagen ser ljust på framti-
försvagning av euron ner till 1,20 mot dollarn. Det finns den.
än så länge gott om lediga resurser, men kapacitetsutnytt-
jandet stiger framöver och ECB behöver anpassa pen- Utöver investeringarna är det hushållssektorn som ger ett
ningpolitiken till en mer normal konjunktur under pro- starkt bidrag till tillväxten framöver. De disponibla in-
gnosperioden. komsterna väntas öka med 3 procent per år 2011 och
2012, trots stigande räntekostnader. Vi räknar inte heller
ECB:s dilemma är att penningpolitiken för vissa länder, med någon större sättning på bostadsmarknaden under
däribland Tyskland, kan behöva stramas åt samtidigt som prognosperioden då hushållen står väl rustade och då det
flera andra länder skulle må bra av en fortsatt låg ränta. är bostadsbrist på många håll.
Samtidigt är det svårt för ECB att ta tillbaka andra stimu-
lanser i ett tidigt skede då flera länder är i mycket stort En fortsatt imponerade tillväxt på 4,5 procent i år bidrar
behov av att låna av ECB. Det gör att vi nu räknar med till att sysselsättningen stiger med hela 2 procent. Då vi
att ECB väljer att höja räntan innan andra stimulanser tas inte räknar med att arbetskraften ökar lika mycket fram-
tillbaka. ECB väntas därmed höja räntan i september, över dämpas arbetslösheten och faller ner mot 6,5 pro-
vilket är tidigare än Fed som höjer först i december i år. cent i slutet av prognosperioden. Den kommande avtals-
rörelsen blir också viktig då förutsättningarna för betyd-
BNP, procentuell förändring årstakt ligt högre avtal ligger i korten.
2009 2010 2011 2012
Danmark -5,2 2,2 1,8 1,9
Finland -8,0 3,0 3,0 3,4
Riksbanken behöver lägga om penningpolitiken och
Norge, fastlandet -1,3 2,0 3,0 3,1 strama åt ekonomin för att inte riskera överhettning läng-
Sverige -5,3 5,5 4,5 2,8 re fram. Riksbanken väntas därmed fortsätta att höja rän-
tan vid i stort sett varje möte i år, vilket leder till en repo-
Norden står väl rustat ränta på 2,50 procent i slutet av året. Kronan är i skrivan-
Dansk tillväxt kom, efter två tuffa år, tillbaka till positiva de stund inne i ett starkt momentum och då vår prognos
tal under 2010. Arbetslösheten fördubblades på två år är att Riksbanken fortsätter att gå före andra centralban-
och väntas sjunka först under andra halvåret 2011. De of- ker bedömer vi att kronan stärks ytterligare ner till 8,60
fentliga finanserna försämrades kraftigt under krisen. In- mot euron. Det är dock en nivå vi anser att svenska ex-
nevarande år är valår, vilket kan göra det svårt att strama portföretag kan hantera så länge som den globala efter-
åt så mycket som regeringen signalerar. En gynnsam ut- frågan finns på plats.
veckling i såväl Tyskland som i Sverige är centralt för
exporten då det är de två viktigaste exportmarknaderna. Riskerna är i första hand globala. På nedsidan dominerar
Norsk tillväxt är god och vi räknar med en fortsatt åter- risken för större spridning av skuldkrisen i Europa. Även
hämtning under prognosperioden. Arbetslösheten bottna- den ökande statsskulden i USA utgör en risk. På lite sikt
de på en relativt låg nivå och lönerna stiger, vilket gör att kan även höga råvarupriser dämpa den internationella
hushållen har det väl förspänt. Även företagens planer för tillväxten. Men det går inte heller att utesluta att effek-
investeringar inom oljesektorn indikerar en stark utveck- terna av tidigare stimulanser runt om i världen underskat-
ling under 2011. Inflationstrycket väntas vara dämpat, tas och att global tillväxt blir bättre. På hemmaplan ser vi
men i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger förväntas få risker på kort sikt. På längre sikt kan det finnas anled-
Norges bank ta upp räntehöjningarna igen för att närma ning att oroa sig för hushållens skuldsättning och risken
sig en mer neutral nivå. Finland utvecklas i mångt och för en överhettad ekonomi.
mycket som Sverige då vi har likartad produktionsstruk-
tur. Finland drabbades dock hårdare under krisen då eu- Annika Winsth
ron var stark, men gynnas nu av en svagare euro. Finland annika.winsth@nordea.com +46 8 614 8608
står nu väl rustat att möta en relativt god global efterfrå-
gan.
5 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
5. ■ Översikt
Growth, % Inflation, %
2008 2009 2010E 2011E 2012E 2008 2009 2010E 2011E 2012E
World1) 2.2 -1.0 4.3 4.0 4.2 World 4.7 0.7 2.6 2.7 2.5
BIG-3 2) -0.1 -3.5 2.4 2.4 2.6 BIG-3 3.3 -0.3 1.3 1.3 1.5
USA 0.0 -2.6 2.9 3.3 3.3 USA 3.8 -0.3 1.7 1.4 1.7
Japan 3) -1.2 -5.2 2.8 1.5 2.0 Japan3) 1.4 -1.0 -0.3 0.2
Euro area 0.3 -4.0 1.7 1.6 2.0 Euro area 3.3 0.3 1.6 2.0 1.7
Germany 0.7 -4.7 3.5 2.5 2.2 Germany 2.8 0.3 1.3 1.8 1.6
France 0.1 -2.5 1.6 1.5 2.0 France 3.2 0.1 1.7 2.2 1.8
Italy -1.3 -5.1 1.1 1.1 1.6 Italy 3.5 0.6 1.6 2.0 1.7
Spain 0.9 -3.7 -0.2 0.5 1.8 Spain 4.2 -0.3 1.8 1.8 1.0
Netherlands 1.9 -3.9 1.7 2.0 2.4 Netherlands 2.2 1.0 1.0 2.2 1.6
Belgium 1.0 -2.8 2.0 1.8 2.2 Belgium 4.5 0.0 2.3 2.4 1.6
Austria 2.2 -3.4 2.0 1.8 2.5 Austria 3.2 0.4 1.7 2.3 1.6
Portugal 0.0 -2.6 1.3 -1.0 1.0 Portugal 2.7 -0.9 1.4 2.1 1.2
Greece 2.0 -2.3 -4.3 -3.0 1.0 Greece 4.3 1.3 4.6 2.7 0.5
Finland 0.9 -8.0 3.0 3.0 3.4 Finland 4.1 0.0 1.2 2.5 2.1
Ireland -3.5 -7.6 -0.2 0.8 2.2 Ireland 3.1 -1.7 -1.6 0.3 1.0
UK -0.1 -4.9 1.7 1.8 2.0 UK 3.6 2.2 3.2 3.0 1.8
Denmark -1.1 -5.2 2.2 1.8 1.9 Denmark 3.4 1.3 2.3 2.0 2.0
Sweden -0.6 -5.3 5.5 4.5 2.8 Sweden 3.4 -0.5 1.2 2.7 3.0
Norway 1.8 -1.3 2.0 3.0 3.1 Norway 3.8 2.1 2.4 1.8 2.0
Russia 5.6 -7.9 4.1 5.4 5.7 Russia 14.1 11.7 6.9 7.7 7.5
Poland 5.0 1.7 3.9 3.8 4.1 Poland 4.3 3.7 2.5 3.4 2.2
Estonia -5.1 -13.9 2.4 4.2 4.0 Estonia 10.6 -0.1 3.0 3.6 2.5
Latvia -4.2 -18.0 -0.1 3.0 4.2 Latvia 15.3 3.6 -1.1 2.9 2.6
Lithuania 2.9 -14.7 1.2 3.0 3.8 Lithuania 11.1 4.2 1.3 2.6 2.4
Hungary 0.6 -6.5 0.9 3.2 3.4 Hungary 6.0 4.2 4.9 2.8 3.0
Czech Republic 2.3 -4.0 2.5 3.1 3.8 Czech Republic 6.3 1.0 1.5 2.7 2.3
Turkey 0.7 -4.7 7.5 5.1 5.5 Turkey 10.4 6.3 8.6 6.0 5.5
China 9.6 9.1 10.1 8.7 8.9 China 6.0 -0.7 3.3 4.5 4.0
India 5.1 7.7 9.2 8.7 9.3 India 9.1 2.1 9.2 6.0 5.0
Brazil 5.2 -0.7 7.6 4.5 4.7 Brazil 5.7 4.9 5.0 5.2 4.8
1) W eighted average of countries in this table. Accounts for 70.5% of world GDP. Weights calculated using PPP adjusted GD P levels for 2007 according to the IMF's World Economic Outlook
2) U S, Japan and the Euro area
3) Source: IIMF W E October 2010
Public finances, % of GDP Current account, % of GDP
2008 2009 2010E 2011E 2012E 2008 2009 2010E 2011E 2012E
BIG-3 -2.9 -8.7 -8.0 -7.1 -5.6 BIG-3 - - - - -
USA -3.2 -10.0 -8.9 -8.4 -6.1 USA -4.7 -2.7 -3.3 -3.2 -3.7
Japan 3) -4.2 -10.3 -9.6 -8.9 -8.1 Japan3) 3.2 2.8 3.1 2.3 2.3
Euro area -2.0 -6.3 -6.3 -4.6 -3.9 Euro area -1.5 -0.6 -0.3 -0.3 -0.2
Germany 0.1 -3.0 -3.5 -2.7 -1.8 Germany 6.7 5.0 4.9 5.1 4.8
France -3.3 -7.5 -7.7 -6.2 -4.8 France -2.7 -2.9 -2.5 -2.3 -1.9
Italy -2.7 -5.3 -5.0 -4.4 -3.5 Italy -3.4 -3.2 -3.0 -2.9 -2.7
UK -5.0 -11.4 -10.5 -8.0 -6.0 UK -1.6 -1.7 -2.5 -2.0 -1.5
Finland 4.2 -2.7 -3.1 -2.0 -1.3 Finland 3.5 2.7 2.0 2.0 2.1
Denmark 3.3 -2.8 -3.6 -4.5 -3.3 Denmark 2.7 3.6 5.3 4.2 3.8
Sweden 2.2 -1.0 0.1 1.1 1.7 Sweden 8.9 6.8 6.2 6.4 6.4
Norway 19.3 11.0 11.3 12.0 14.5 Norway 17.7 13.1 13.2 13.8 16.1
Russia 4.1 -5.3 -4.2 -2.8 -2.0 Russia 6.2 3.9 4.7 3.5 2.7
Poland -3.7 -7.2 -8.3 -6.0 -4.5 Poland -4.8 -2.1 -2.3 -3.1 -4.7
Estonia -2.8 -1.7 -1.5 -2.0 -1.5 Estonia -8.8 4.5 3.8 0.8 0.1
Latvia -4.2 -10.2 -7.9 -5.4 -3.0 Latvia -13.1 8.6 4.0 -0.1 -0.8
Lithuania -3.3 -9.2 -7.8 -5.8 -3.0 Lithuania -13.1 2.6 1.3 -0.2 -0.3
Hungary -3.7 -4.4 -3.8 -2.9 -3.0 Hungary -7.3 -0.5 2.2 -0.5 -2.0
Czech Republic -2.7 -5.8 -5.1 -4.5 -3.5 Czech Republic -0.6 -1.0 -2.5 -2.9 -3.5
Turkey -1.8 -5.5 -5.2 -4.5 -4.0 Turkey -5.8 -2.3 -5.6 -6.0 -6.0
China -0.4 -2.1 -3.0 -2.4 -1.9 China 9.6 6.1 5.2 4.4 3.7
India -6.0 -6.5 -7.0 -6.0 -5.0 India -2.2 -2.1 -2.9 -3.0 -3.0
Brazil -1.6 -3.2 -2.7 -2.5 -2.0 Brazil -1.8 -1.5 -2.5 -3.0 -3.0
6 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
7. ■ Sverige
Sverige går in i en ny fas
• God tillväxt trots mindre stimulanser pansiva ekonomiska politiken med låga räntor och skatte-
lättnader under de senaste åren. De minskade stimulan-
• Stark arbetsmarknad med risk för flaskhalsar serna balanseras dock av ökade inkomster via stigande
• Reporäntan höjs till 2,50 procent 2011 sysselsättning. Mot slutet av prognosperioden stiger
dessutom timlönerna snabbare. Då bidrar också de antag-
Konjunkturen mognar na skattelättnaderna till att stärka hushållens ekonomiska
Den svenska ekonomin återhämtade sig under 2010. Så- ställning. Det innebär att hushållens reala disponibla in-
väl BNP som sysselsättning var i stort sett tillbaka på komster stiger med omkring 3 procent per år 2011 och
samma nivåer som innan krisen, de offentliga finanserna 2012, trots kraftigt stigande ränteutgifter. Förutsättning-
var i balans igen och Riksbanken avvecklade de särskilda arna för hushållens konsumtion är således fortsatt gynn-
stödåtgärderna för det finansiella systemet. samma.
Vi räknar med en fortsatt god tillväxt, vilket innebär att Hushållens förbättrade ekonomi återspeglas också på bo-
resursutnyttjandet stiger ytterligare. Därmed ökar fokus stadsmarknaden. Svackan i bostadspriserna i samband
på ekonomins tillväxtförmåga. Vi anser att andelen ledi- med krisen var mild och bostadsbyggandet har skjutit fart
ga resurser i ekonomin inte ska överskattas, framför allt ordentligt igen, vilket var en viktig förklaring till att in-
då det finns tecken på att den strukturella arbetslösheten vesteringarna vände upp redan under 2010. Även flera
har stigit. Den starka utvecklingen medför också att de tjänstebranscher expanderade samtidigt som en vändning
tidigare massiva stimulanserna nu minskar, vilket dämpar av industrins investeringar av allt att döma står för dör-
tillväxten från fjolårets rekordnotering. Riksbanken har ren. Fortsatt stigande produktion, höga vinster och stark
redan genomfört ett antal räntehöjningar och väntas lätta tillförsikt inför framtiden borgar för att den breda upp-
på gasen ytterligare framöver. Finanspolitiken slår om gången i investeringarna fortsätter även framöver.
från att tidigare kraftigt ha stimulerat ekonomin till att
vara neutral under 2011. Dessutom bidrar förstärkningen Den kraftiga rekylen i utrikeshandeln var en viktig för-
av kronan till en mindre expansiv miljö. klaring till den mycket höga BNP-tillväxten under 2010.
Indikatorerna är ännu starka men det initiala och kraftiga
Under 2012 fortsätter Riksbanken att höja räntan. Där- uppstudset från de nedtryckta nivåerna efter krisen före-
emot räknar vi med att starka offentliga finanser kommer faller vara över. Exporten ökar ändå i god takt komman-
att möjliggöra finanspolitiska reformer på motsvarande de år då avsättningsmarknaderna väntas växa snabbare än
15 miljarder kronor, i huvudsak som skattesänkningar till genomsnittet under de senaste 15 åren.
hushållen. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten översti-
ga den långsiktiga utvecklingen även 2012. Stramare arbetsmarknad
Den kraftiga tillväxten i ekonomin har ökat efterfrågan
Bred uppgång på arbetskraft. Allt fler lediga platser på landets arbets-
Det är framför allt hushållen som har gynnats av den ex- förmedlingar och företagens alltjämt mycket optimistiska
anställningsplaner talar för att uppgången fortsätter. Vi
Sverige: Makroekonomiska nyckeltal (årlig tillväxt i procent om inget annat anges)
2007 (mdr. SEK) 2008 2009 2010E 2011E 2012E
Privat konsumtion 1,460.2 0.0 -0.4 3.5 3.5 2.8
Offentlig konsumtion 797.4 1.0 1.7 2.1 1.7 0.5
Fasta bruttoinvesteringar 612.0 1.4 -16.3 5.0 9.5 6.1
- industri 94.8 -0.2 -22.2 -5.5 13.9 8.9
- bostadsinvesteringar 121.2 -13.1 -23.3 17.5 14.0 8.0
Lagerinvesteringar* 23.2 -0.5 -1.5 2.2 -0.1 -0.4
Export 1,621.5 1.7 -13.4 11.0 7.0 6.4
Import 1,388.2 3.5 -13.7 12.3 6.3 6.0
BNP -0.6 -5.3 5.5 4.5 2.8
Nominell BNP (mdr SEK) 3,126 3,204 3,089 3,302 3,510 3,684
Arbetslöshet (% av arbetskraften) 6.2 8.3 8.4 7.3 6.8
Sysselsättning 1.1 -2.1 1.0 1.9 1.0
Konsumentpriser (årsgenomsnitt KPI) 3.4 -0.5 1.2 2.7 3.0
Underliggande inflation (årsgenomsnitt KPIF) 2.7 1.7 2.0 1.8 1.8
Timlöner (nationalräkenskaper) 4.6 3.0 1.2 3.2 4.2
Bytesbalans (mdr SEK) 286 210 204 224 234
- % av BNP 8.9 6.8 6.2 6.4 6.4
Handelsbalans (% av BNP) 3.6 3.2 2.7 3.1 3.4
Offentligt finansiellt sparande (mdr SEK) 71 -30 4 40 62
- % av BNP 2.2 -1.0 0.1 1.1 1.7
Offentlig bruttoskuld, % av BNP 37.7 42.1 41.6 39.4 37.6
* Bidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter
8 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
8. ■ Sverige
räknar med att sysselsättningen ökar med omkring 2 pro- God tillväxt på svenska exportmarknader
cent 2011, vilket är en stark ökning i ett historiskt per- 20
% y/y Marknads- % y/y
20
spektiv. 15 tillväxt
Export av 15
varor
10 10
Trots att sysselsättningen i stort sett hade tagit tillbaka
tappet redan i slutet av 2010 är arbetslösheten fortfarande 5 5
markant högre än innan krisen. Det beror på att tillström- 0 0
ningen av arbetskraft har varit ovanligt kraftig under de -5 -5
senaste åren. Förändringarna i a-kassan, jobbskatteavdra-
-10 -10
get och sjukförsäkringsreformen har sannolikt medfört att
fler har sökt sig ut på arbetsmarknaden. Arbetskraften -15 -15
ökar i betydligt lugnare takt framöver bl a av demogra- -20 Prognos -20
fiska orsaker. Det innebär att sysselsättningsuppgången 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
kommer att få allt större genomslag på arbetslöshetstalen.
Stort konsumtionsutrymme
Osäkerhet om nivån på den strukturella arbetslösheten är
6 15
stor. Reformerna på arbetsmarknaden bedöms öka ar- % y/y % av disponibel inkomst
14
betskraftsdeltagandet och bidra till att minska arbetslös- 5 Reala
Sparkvot,
inkomster 13
heten på lång sikt. Däremot finns det anledning att tro att höger
4 12
den strukturella arbetslösheten har stigit på kort sikt. En- Konsumtion
11
ligt vår bedömning ligger den strukturella arbetslösheten 3
10
för närvarande på omkring 7 procent, en nivå som den 2
9
faktiska arbetslösheten når redan i slutet av 2011.
1 8
Fler räntehöjningar och fortsatt stark krona 7
0
Värt att notera är att vissa löneavtal löper ut under hösten 6
Prognos
2011. Det dröjer dock till första halvåret 2012 innan av- -1 5
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
talsrörelsen når sin kulmen. Den kommande avtalsrörel-
sen kommer att ske under väsentligt annorlunda förut-
sättningar än den förra. Läget på arbetsmarknaden kom- Arbetslösheten faller snabbt
mer att vara mer ansträngt, vinsterna har varit rekordhöga 4750 9.5
('000) personer %
i många branscher samtidigt som kompensation efter ti- 4700 9.0
digare krisavtal lär krävas. Vi räknar med att de totala lö-
4650
neökningarna överstiger 4 procent 2012. 8.5
4600
8.0
För närvarande är löneökningarna låga men med ett sti- 4550
Arbetslöshet, sa
7.5
gande resursutnyttjande kommer lönekostnaderna och 4500 (höger)
7.0
därmed inflationen att stiga under prognosperioden. På 4450 Antal
kort sikt bidrar högre energipriser och dyrare livsmedel sysselsatta, sa 6.5
4400
till att inflationen, enligt Riksbankens favoritmått KPIF, 4350 6.0
kommer att ligga i linje med målet under 2011. Således Prognos
4300 5.5
är det mycket som talar för att Riksbanken inte bara 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
minskar på de penningpolitiska stimulanserna utan även
lägger om penningpolitiken i mer åtstramande riktning.
Vi räknar med att reporäntan når 2,50 procent i slutet av Inflationen i linje med målet större delen av 2011
2011 och 3,50 procent i slutet av 2012. 5
% y/y % y/y
5
4 4
KPI
Den höga tillväxten, Riksbankens räntehöjningar och de
relativt starka offentliga finanserna bidrog till att kronan 3 3
stärktes kraftigt under 2010. Samma faktorer talar för en 2 2
fortsatt stark krona medan en förbättrad internationell
konjunktur och ökade förväntningar om räntehöjningar 1 1
KPIF
från andra centralbanker ligger i den andra vågskålen. Vi 0 0
räknar med att kronan handlas mot euron till 9,00 på ett
-1 -1
års sikt.
-2 Prognos -2
Torbjörn Isaksson 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
torbjorn.isaksson@nordea.com +46 8 614 8859
9 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
9. ■ Norway
Consumers support economy after all
• Strong growth in demand and production relatively low level and wage growth gradually rising,
there are indications that consumption growth could be
• No inflation pressures and relatively low inflation relatively high in the next few years. But consumption in
• Norges Bank will progress cautiously early 2011 may show signs of weakness as high
electricity bills erode consumers’ purchasing power.
In 2010 we revised down our forecast for economic When electricity prices move lower during the spring,
growth as consumer spending growth looked set to be consumer spending may regain momentum and
weaker than originally assumed. But based on revisions periodically grow faster than the underlying trend.
to the historical data and a strong trend towards the end
of 2010, the pace of both demand and production growth A strong rebound in oil investment on the cards
appears to have been stronger than expected. In light of The decline in oil investment in 2010 have been sharper
the stronger momentum into 2011, the improved labour than expected, but judging from Statistics Norway’s oil
market situation and prospects of very strong growth in investment survey the rebound in 2011 should be that
oil investment, we have also revised up our growth fore- much stronger. Based on investment plan surveys, com-
cast for 2011, while our relatively optimistic view on mercial building starts data, the low interest rates and less
2012 remains intact. All in all, the scene is thus set for restrictive credit standards as well as the overall brighter
relatively strong growth in Norway in 2010-2012. economic prospects, business investment in the mainland
economy also looks set to rise, although several factors
With stronger growth, unemployment should have suggest that it will take place at a moderate pace. Invest-
peaked, we think. But a marked decline in joblessness is ment activity except in the manufacturing industry is al-
not very likely until 2012. Labour shortages and capacity ready at a relatively high level, and in many sectors there
constraints are not likely to be a major problem over the may still be idle capacity. Against the backdrop of low
next 18-24 months. Inflation looks set to remain rela- interest rates, a benign labour market outlook home
tively low although it will edge higher. Norges Bank will prices should pick up further in 2011. Higher home
cautiously normalise interest rates in step with the pick- prices will likely boost residential construction activity.
up in growth and capacity utilisation. With the global
low interest rate regime, Norwegian rates will rise only Good export growth; very strong import growth
moderately in 2011, with the central bank acting slightly We have revised up our growth forecasts for some of
more aggressively in 2012. Norway’s key trading partners. Still, growth in traditional
exports is not likely to be as strong as in 2010 when
Not so cautious consumers world trade started to recover from the crisis. As a result
Consumption growth in the autumn of 2010 was higher of a sharp increase in import-intensive domestic demand
than we had expected. Consumer confidence has components, growth in imports in 2011 will significantly
improved, and home prices rose sharply during the last outstrip that in exports.
months of 2010. With unemployment stabilising at a
Norway: Macroeconomic indicators (% annual real changes unless otherwise noted)
2007 (NOK bn) 2008 2009 2010E 2011E 2012E
Private consumption 940 1.6 0.2 3.4 3.3 3.0
Government consumption 447 4.1 4.7 3.1 2.0 2.0
Fixed investment 504 2.0 -7.4 -6.7 7.0 5.1
- gross investment, mainland 376 -1.4 -11.7 -4.4 4.5 4.3
- gross investment, oil 113 5.5 9.9 -12.0 15.0 8.0
Stockbuilding* 33 -0.3 -2.6 2.7 0.0 0.0
Exports 1,040 1.0 -4.0 -1.8 1.0 1.5
- crude oil and natural gas 480 -2.0 -1.2 -6.0 -0.6 -0.6
- other goods 302 4.2 -8.2 5.8 3.0 4.3
Imports 691 4.3 -11.4 9.4 4.8 3.7
GDP 2,272 0.8 -1.4 -0.1 2.2 2.3
GDP, mainland 1,724 1.8 -1.3 2.0 3.0 3.1
Unemployment rate, % 2.6 3.2 3.5 3.5 3.4
Consumer prices, % y/y 3.8 2.1 2.4 1.8 2.0
Core inflation, % y/y 2.6 2.6 1.4 1.6 2.2
Annual wages (incl. pension costs), % y/y 6.0 4.2 3.5 4.0 4.3
Current account (NOKbn) 449.1 311.8 327.4 367.7 470.3
- % of GDP 17.7 13.1 13.2 13.8 16.1
Trade balance, % of GDP 19.1 14.8 13.6 13.8 16.1
General govt budget balance (NOKbn) 486.7 262.0 280.0 320.0 425.0
- % of GDP 19.3 11.0 11.3 12.0 14.5
* Contribution to GDP growth (% points)
10 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
10. ■ Norway
Slightly higher, but moderate wage/price growth Consumers support the economy after all
Despite strong growth in 2011 and 2012, unemployment 122
Index Retail sales Index
122
is not likely to decline markedly until 2012 because the 121 121
labour supply will increase and employment growth will 120 120
119 119
be moderate. Many employers held on to their staff Trend ,
4M mov. avg.
118 118
during the downturn and they can now increase
117 117
production through more efficient resource utilisation
116 116
and increased average working hours.
115 115
114 114
We expect wage growth to pick up slightly over the next 113 113
few years as a result of a gradually tighter labour market 112 112
situation. But with a more balanced labour market, wage 111 111
growth will hardly be as high as before the financial cri- 07 08 09 10
sis. And with benign productivity growth and moderate
wage growth core inflation should remain relatively low,
Investment generally at a high level
although it will rise somewhat. The effect of the NOK
22 22
appreciation on prices of imported goods will gradually % Investment mainland firms %
% of production
fade. 20 Services 20
18 Goods excl. 18
Cautious normalisation manufacturing
In response to strong growth and prospects of rising 16 16
capacity utilisation Norges Bank will resume its gradual
14 14
normalisation of interest rates. But with low interest rates Total
internationally and low inflation Norges Bank should 12 12
progress cautiously in 2011. In 2012 the pace of rate 10 10
Manufacturing
hikes may be accelerated as interest rates globally will
begin to move higher and inflation and capacity 8 8
99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
utilisation have increased.
NOK strength around end-2010 only temporary Productive employees limit employment growth
Around the turn of the year 2010 the NOK strengthened 5 5
% y/y % y/y
relatively sharply, with the import-weighted NOK beat-
4 4
ing Norges Bank’s projection. The rising oil prices, in-
creased risk appetite, wider interest rate differential ver- 3 3
Productivity,
sus other countries and the absence of foreign currency 3Q mov. avg.
2 2
purchases by Norges Bank probably induced investors to
take on large speculative NOK positions. When the be- 1 1
nign trend in NOK-positive factors fades, many market
0 0
players will want to trim their positions and the NOK
will weaken again. If, contrary to expectations, the NOK -1
Average working time,
-1
should strengthen in Q1, Norges Bank will likely revise 3Q mov. avg.
-2 -2
down its interest rate forecast in its next Monetary Policy 03 04 05 06 07 08 09 10
Report in March. Less confidence in further rate hikes by
Norges Bank may contribute to weakening the NOK in
Q2. Overall, we look for a weaker import-weighted NOK Strong NOK given the interest rate differential
compared to at the turn of the year. 0.50
% points NOK
9.25
0.75 9.00
Home prices vs NOK rate – a potential dilemma EUR/NOK, rhs
If interest rates globally remain low for a longer period 1.00 8.75
than we expect, Norges Bank will most likely progress 1.25
3M MM rate spread
8.50
vs Euro area
more cautiously to avoid excessive NOK strength and (reversed axis)
too low inflation, which could cause home prices to rise 1.50 8.25
excessively and credit growth to pick up again. If Norges 1.75 8.00
Bank when setting interest rates assigns more weight to
the risk of financial instability than it did before, a uni- 2.00 7.75
lateral rate hike and very strong NOK could be the result. 2.25 7.50
Apr Aug Oct Dec Feb Apr Jun Aug Oct Dec
09 10 11
Erik Bruce
erik.bruce@nordea.com +47 22 48 44 49
11 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
11. ■ Denmark
The course is set
• Broadly based upswing taking shape engaged in labour market schemes) will not approach the
long-term structural level of around 120,000 persons (full
• Labour market finally to reverse this year time) until 2014 at the earliest.
• Still hope for consumer spending
In the years leading up to the crisis, wages in Denmark
• Public spending boom over rose significantly faster than in other countries.
Combined with weak productivity gains, this has eroded
After the massive setback in 2009, economic growth re- Danish companies’ competitiveness – however, the fact
turned soundly to positive territory in 2010. The contours that many Danish companies operate in markets not very
of a broadly based upswing have emerged with five con- sensitive to price increases has to some extent offset this
secutive quarters of positive growth so far. On the loss. As a result of the rising unemployment, Danish
threshold to the election year of 2011 consumers and wage growth is again on a par with wage growth abroad,
businesses have stepped up a gear, and the course is set but this also means that growth in real wages was largely
for a continued rebound in the Danish economy. flat in 2010. We expect this trend to continue in coming
years, with wage growth probably only just matching
Labour market finally to reverse this year inflation.
The crisis has taken a heavy toll on the Danish labour
market. In two years unemployment has more than Optimistic consumers
doubled, employment in the private sector has fallen by As neither tax cuts nor appreciable real wage growth are
170,000 and wage growth has roughly halved. But in sight, the outlook for consumer spending over the next
despite recent years’ gloomy trends, there are growing few years could seem a little worrying. But fortunately
signs of a near-term labour market reversal. In the private there are other signs of a fairly strong propensity and
sector we expect continued solid demand in Denmark’s ability to spend. It is worth noting that Danish house-
key export markets and rising activity in the domestic holds are quite optimistic about the future – the 12-month
market to lead to several businesses recruiting more expectations index is at a high level. Moreover, particu-
employees. Conversely, we look for a slight reduction in larly this year interest expenses should still be low, and
the number of persons employed in the public sector over the fairly strong wealth gains seen during both 2009 and
the coming years in order to ensure the necessary 2010 will also boost consumer spending. In addition,
consolidation of public budgets. All in all, we expect households increased their savings during the crisis and
unemployment to peak during the summer at less than thus have the option of putting a bit less aside and spend-
175,000 persons (full time), including those engaged in ing more in stead.
labour market schemes.
The improving labour market conditions will also lift
Subsequently, unemployment is likely to decline consumer spending decisively. An interesting wild card
gradually, although jobless numbers (including those at play is the possible reform of the early retirement
Denmark: Macroeconomic indicators (% annual real changes unless otherwise noted)
2007 (DKKbn) 2008 2009 2010E 2011E 2012E
Private consumption 820 -0.6 -4.5 1.9 1.8 1.7
Government consumption 440 1.6 3.1 1.7 -0.4 0.4
Fixed investment 371 -3.2 -14.3 -4.5 2.3 2.6
- government investment 32 0.8 4.6 14.2 8.4 -7.1
- residential investment 107 -10.9 -16.9 -12.8 -0.8 2.0
- business fixed investment 233 -0.7 -15.8 -4.3 2.2 5.0
Stockbuilding* 25 -0.6 -2.0 1.1 0.2 0.1
Exports 885 2.8 -9.7 2.8 5.4 5.5
Imports 847 2.7 -12.5 2.7 5.2 5.2
GDP -1.1 -5.2 2.2 1.8 1.9
Nominal GDP (DKKbn) 1,695 1,741 1,657 1,709 1,778 1,832
Unemployment rate, % 1.8 3.4 4.0 4.2 3.8
Unemployment level, '000 persons 48.1 92.2 109.7 115.0 105.0
Gross unemployment level, '000 persons 74.2 129.0 164.5 170.0 160.0
Consumer prices, % y/y 3.4 1.3 2.3 2.0 2.0
Hourly earnings, % y/y 4.5 2.9 2.5 2.0 2.1
Nominal house prices, one-family, % y/y -4.5 -12.0 3.0 0.0 2.0
Current account (DKKbn) 46.2 59.0 90.0 75.0 70.0
- % of GDP 2.7 3.6 5.3 4.2 3.8
General govt. budget balance (DKKbn) 56.9 -46.5 -62.0 -80.0 -60.0
- % of GDP 3.3 -2.8 -3.6 -4.5 -3.3
Gross public debt, % of GDP 34.1 41.5 44.2 44.5 47.9
* Contribution to GDP growth (% points)
12 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
12. ■ Denmark
scheme that could end up channelling several billions Labour market reversal underway
into additional spending during the forecast period. 200
'000 persons '000 persons
200
175 175
Public spending boom over Gross unemployment*
150 150
During the crisis the government pursued a highly
expansionary fiscal policy line with sharp increases in 125 125
both public-sector employment (and in turn public 100 100
spending) and public investment. However, after the 75 75
crisis abated, it has turned out to be very difficult to reign
50 50
in the rapidly swelling public expenditure and according
Unemployment*
to our calculations the government’s target of zero cost 25 25
growth in 2010 will be overshot by a hefty increase of 0
* Full-time unemployed Forecast
0
1.7%. The latest indicators suggest that the consolidation 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
of public budgets has finally started, though, and against Source: Statistics Denmark and own calculations
this background we expect public spending to contract by
0.4% in 2011, followed by growth of 0.4% in 2012. Optimistic consumers
20 20
Net balance Net balance
Expectation index,
This seems a very ambitious forecast in an election year, 15
3M mov. avg.
15
not least in a historical perspective with public 10 10
consumption expenditure notoriously rising more than 5 5
planned. In our view, though, this is a necessary
0 0
consolidation aimed at trimming the public budget deficit
-5 -5
and ensuring the required scope for expansion in the
-10 -10
private sector in the years ahead. But note at the same
time that if our forecasts are on the mark, the public- -15 Consumer confidence, -15
sector consumption pressure (public spending in per cent 3M mov. avg.
-20 -20
of GDP) will only ease to around 27% by the end of -25 -25
2012. This is still a very high level both in an 75 85 90 95 00 05 10
international context and a historical perspective. Source: Statistics Denmark and own calculations
Hope even for residential investment Public spending boom is over
After an extended period of sharp declines things are 31
% of GDP DKKbn
100
looking up for business investment, with a glimmer of 98
30
hope even for residential investment. Although capacity 95
utilisation in the manufacturing industry is still compara- 29
93
tively low, the cocktail of decent order intake and low in-
terest rates has resulted in a tentative pick-up in invest- 28 Public consumption,
constant prices, rhs
90
ment in machinery. With continued gains in exports and 88
27
domestic demand, business investment may contribute
85
positively to growth going forward. Even the very lack- 26
lustre residential investment activity may be revived, as 83
Public consumption
the free fall in housing starts came to a halt in 2010, and 25
Forecast
80
indications are for a tentative improvement during the 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
forecast period. Source: Statistics Denmark and own calculations
Residential investment bottoming
11000 27.5
Troels Theill Eriksen Dwellings DKKbn
troels.t.eriksen@nordea.com +45 3333 2448 10000 25.0
9000
22.5
8000 Gross capital formation, housing,
Jan Størup Nielsen 7000
constant prices, rhs 20.0
jan.storup.nielsen@nordea.com +45 3333 3171
6000 17.5
5000 15.0
4000
12.5
3000
Housing starts, advanced 1Y 10.0
2000
1000 7.5
94 96 98 00 02 04 06 08 10
Source: Statistics Denmark and own calculations
13 EKONOMISKA UTSIKTER │JANUARI 2011 NORDEA MARKETS
