Download to read offline
Genetik
- 1.
- 2. 10.1 Gener ett receptpå protein
- 3. Hur blir detså här Enäggstvillingar Tvåäggstvillingar Barn har likheter med sina föräldrar
- 4. Gener har dubblauppgifter Är ett recept på proteiner som kodar för anlag som t ex • Ögonfärg • Längd • Anlag för olika sjukdomar Lagrar och för vidare det biologiska arvet genom celldelning och sexuell befruktning.
- 5. DNA • Alla organismershar DNA molekyler i cellerna. • Antal och storlek skiljer
- 6. DNA molekylen • Detär tusentals miljarder celler som bygger upp din kropp. • Det finns 2-3 meter DNA molekyl i varje cellkärna • De ligger mycket tätt packade. • DNA molekylen ser ut som en repstege som är tvinnad. • Stegpinnarna byggs upp av fyra olika ämnen.
- 7.
- 8. DNA molekylen Watson &Crick förklarade hur DNA molekylen var uppbyggd. Nobelpris 1962.
- 9. DNA - gener •En DNA molekyl är lång och innehåller många gener. • En bit av DNA är en gen och är receptet på ett protein, (ett anlag). • ”Stegpinnarna” byggs av fyra olika ämne, kvävebaser. • Adenin A, Tymin T, Cytosin C, Guanin G, Gen Gen
- 10. Kvävebaser • A binderalltid till T • C binder alltid till G • Arvsmassan i en mänsklig cell består av ca tre miljarder baspar.
- 11. Gener • Gener ärett recept på vilket protein som vissa celler ska tillverka. • Vissa gener är långa andra är korta. • Cellerna läser av basparens ordning och får information om vad som ska tillverkas. • En gen kan koda för tre olika proteiner. • Mellan generna finns stora mängder ”skräp- DNA”
- 12. Protein tillverkning • Enkopia av genen tillverkas. • Kopian skickas till ribosomerna (Cellens proteinfabrik) • Där läses kopian av och rätt aminosyror tillverkas. • Animosyrorna sätts ihop till rätt protein
- 13. Protein • De olikaproteinerna blir till • Celler (muskel, hud, blod, nerv) • Enzymer (hjälper till med kemiska reaktioner matspjälkning mm) • Deltar i immunförsvar • mm
- 14. Specialiserade celler • Nästanalla celler innehåller samma DNA men de är väldigt olika. • Olika gener i celler är på eller av. • Det gör att två likadana celler kan fungera helt olika. • Gener kan också sättas på när de behövs.
- 15. 10.2 Gener för arvetvidare
- 16. Kromosomer • Kromosomer ärett ”paket” som innesluter DNA molekylen. • Varje mänsklig cell innehåller 46 kromosomer, 23 par. • 23 från mamma och 23 från pappa, 1 i varje par från respektive förälder.
- 17.
- 18. Celldelning • I varjemänsklig cellkärna finns 46 kromosomer. • Innan celldelning spricker DNA molekylen upp och byggs till 2 nya identiska. • Till slut finns 92 kromosomer. • Cellen delas och det blir 2nya celler identiska med den första och båda har 46 kromosomer.
- 19.
- 20.
- 22.
- 23. Dominanta och vikandegener • Det finns dominanta gener och vikande gener • De dominanta genernas egenskaper slår igenom och ”vinner” över de vikande
- 24. Korsningsschema Dominanta och vikandeanlag • A Dominant brunfärg • a Vikande svartfärg AA homozygot brun Aa heterozygot brun aa homozygot brun
- 25.
- 26. HUGO Human Genome Project •2001 presenterades kartläggningen av människans alla tre miljarder baspar • I 10 år hade forskare över hela världen hjälpts åt med kartläggningen. •
- 27. Genetiska likheter • Människor99,9% • Schimpans 99% • Katt: 90% • Bananfluga: 60%
- 28. Genetiska fingeravtryck -DNA profil • Hår, saliv, hud, sperma, blod mm används för att bevisa vem som begått ett brott.
- 29.
- 30. Mutationer – förändring iarvsanlagen • När kromosomerna kopierar sig så blir det ofta fel • Dessa fel kallas mutationer • De flesta felen reparerar kroppen själv. • Några leder till en förändring positiva eller negativa
- 31. Mutationer Mutationer kan uppståav • Spontat - av sig själv vid kopiering • Ökad ålder fler felkopieringar • Yttre faktorer, UV ljus, radioaktivitet, röntgen, gifter, tobaksrök, bekämpningsmedel, lösningsmedel mm.
- 32. Ärftliga sjukdomar Om enärftlig sjukdom beror på en dominant gen så behövs bara en gen för att barnet ska bli sjukt Om sjukdomen beror på en vikande gen behövs båda generna vara skadade för att barnet ska bli sjukt
- 35. 6 fingrar otår
- 36. Könsbundet arv Om sjukdomsgenensitter i X kromosomen drabbas oftare pojkar än flickor pga. de inte har någon frisk ”back up” gen i Y kromosomen som är mindre och saknar en del gener. Ex. färgblindhet och blödarsjuka
- 37. Downs syndrom -47 kromosomer 20 år 1 på 3000 45 år 1 på 50 kromosompar 1-12 missfall kromosompar 13-18 svåra skador , lever kort tid Kromosomförändringar https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ovanliga- diagnoser/kromosomavvikelser-en-oversikt/
- 38. Hybrid DNA tekniken- Flytta gener Gener flyttas från en art till en annan. • Växer snabbare, större • Mer näring. • Tillverkar läkemedel t ex insulin. • Klarar andra klimat • Står emot gifter el skadedjur. • Organ till människor från grisar. • Forskning • Testa nya behandlingsmetoder
- 39.
- 40. Genterapi Man försöker ersättaen skadad gen med en frisk. Försök att bota svår cancer. Resultaten har inte varit särskilt bra.
- 42. Genetiska läkemedel Pga forskningav t ex genterapi så har kunskaperna kring genetiska sjukdomar ökat Idag har vi tagit fram mer ”pricksäkra” läkemedel till en del sjukdomar som vissa cancersjukdomar.
- 43. 10.4 Från Aveltill genslöjd
- 44. Avel para djurinom samma art Alla våra tamdjur är framavlade Speciella egenskaper t ex jakt, vallning, vakt mm Mer kött, mjölk, päls, ull. Snabbare, starkare,
- 45. Växtförädling korsa olikaväxter inom samma Alla våra grödor är förädlade Korsar olika typer genom att flytta pollen. Större skördar, storlek, klarar torka, kyla, skadedjur, smak, färg, näring.
- 46. Genteknik Med ny teknikkan man föra över gener mellan arter som är omöjliga att korsa på traditionellt sätt. 2012 möss med manetgener så de kan lysa i mörkret
- 47. Genteknik Kossor som producerar medicini mjölken. Kossor som rapar och fiser mindre. Producerar allergifri mjölk.
- 48. Genteknik Get med spindelgenerså att den producerar spindelsilke i mjölken som kan användas till materialframställning och medicinforskning
- 49. Genteknik Laxar som växerdubbelt så snabbt Laxar som inte äter fisk utan växter. Hoppar över ett led i näringskedjan, en trofinivå.
- 50. Genteknik Grisar som utvecklarmer muskler och mer kött.
- 51. Genteknik Grisar vars inreorgan passar bra till människor och fungerar som organ donatorer. Lungor, hjärtan mm
- 52. Genteknik Artisten Eduardo Kac gjordeGFP Bunny, en albino kanin som fluorescerade under blått ljus
- 53.
- 54.
- 55. Genteknik Gyllene riset som producerar betakaroten,järn och hjälper kroppen att ta upp järn. Hjälper undernärda i Asien och Afrika.
- 57.
- 58.