Presentation som utgår från Tommy Lucassis material "Medveten Matte" men generaliserar och förenklar arbetsmodellen det till att passa i andra ämnen.

1. ATT KOMMUNICERA FÖRMÅGOR
I KLASSRUMMET
Lyft samtalet & se vad som händer!
Linnéa Utterström

2. Arbetsmodellens ursprung
Från det stora till det lilla

3. Medveten Matte
•Tommy Lucassi
•Formativt lärarmaterial
•Belyser kvalitetsskillnader i elevlösningar
• Varför håller lösningen en viss kvalitet?
• I relation till vald förmåga

4. Medveten Matte
1.Förmåga/förmågor väljs.
2.Eleverna löser uppgift individuellt.
3.Valda anonyma elevlösningar visas och hängs i väggmatris efter E-, C-
& A-nivå. Lärare och elever diskuterar skillnader i kvalitet. Vad innebär
egentligen förmågan?
4.Eleverna konstruerar i grupp en lösning på varje nivå. Dessa hängs upp
i väggmatrisen. Eleverna ska kunna motivera skillnaderna i kvalitet.
5.En ny snarlik uppgift löses individuellt av eleverna.
6.I matematik följer nu bedömning av den egna lösningen samt planering
och genomförande av färdighetsträning…

8. Arbetsmodellens ursprung
Från det stora till det lilla

9. Ett exempel: Källkritik
1.”Eleven kan söka (naturvetenskaplig) information och använder då olika källor och för
enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.”
2.Eleverna skriver individuellt en källdiskussion på en källa från ett av sina skolarbeten.
3.Valda anonyma källdiskussioner visas och hängs i väggmatris efter E-, C- & A-nivå.
Lärare och elever diskuterar skillnader i kvalitet. Vad innebär det egentligen att föra
ett enkelt/utvecklat/välutvecklat resonemang?
4.Eleverna konstruerar i grupp en källdiskussion på varje nivå. Dessa hängs upp i
väggmatrisen. Eleverna ska kunna motivera skillnaderna i kvalitet.
5.En källdiskussion av alla källor i ett av elevens skolarbeten skrivs.
6.Bedömning av den egna källdiskussionen/varandras källdiskussioner utifrån
kunskapskravet.

10. Ett exempel: Engelskt språkflyt
1.”I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt
och begripligt/relativt tydligt och till viss del sammanhängande/relativt tydligt och
relativt sammanhängande med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin
kommunikation kan eleven bearbeta, och göra enstaka enkla/enkla/bearbeta och göra
enkla förbättringar av, egna framställningar. ”
2.Eleverna spelar individuellt in flera ljudfiler (under en period) med talad engelska kring
ett valt område.
3.Här kan läraren själv antingen spalta upp kriterier för varje nivå, eller ännu hellre
använda färdiga (egna eller elevers) ljudexempel på de olika nivåerna efter E-, C- & A-
nivå. Lärare och elever diskuterar skillnader i kvalitet.
4.Eleverna konstruerar i grupp en ljudfil med kvaliteter på respektive nivå. Eleverna ska
kunna motivera skillnaderna i kvalitet.
5.Eleven spelar individuellt in en ny ljudfil med talad engelska kring ett valt område.
6.Bedömning av den egna ljudfilen/varandras ljudfiler utifrån kunskapskravet.

11. Yngre barn
1.Elever och lärare samtalar om kvalitet i vald förmåga.
2.Eleven skapar flera av t ex samma ord, fraser, stava etc.
under en period.
3.Eleven tittar på alla sina alster och väljer ut den som enligt
eget tycke ”är bäst”.
4.Eleven motiverar själv varför det valda alstret ”är bäst”.

12. Russin
Jag måste vara säker på vad varje kunskapskrav betyder och
kommunicera detta med eleverna. (Hello, läroplan/kommentarsmaterial/
kollegor!)
Eleverna utvecklar sin förståelse för läroplanen och de förmågor som
bedöms.
Hittills har eleverna vid varje gruppkonstruktion av lösningar varit
VÄLDIGT kunniga när det gäller att motivera kvalitetsskillnader i relation
till förmågorna.
Jag upplever att fler elever siktar mot den högsta kvalitetsnivån.
Man lär av och med varandra. (lärare-elev, elev-lärare, elev-elev)
Jag tycker mig se att fler elever upplever lektionsarbetet som lustfyllt.