Mätningen ger oss information om vilket förtroende väljarna har för partierna och deras politiska förslag och är en indikator för partiernas potential att vinna ökat stöd. Partier som uppfattas ha en attraktiv och relevant politik i de viktiga väljarfrågorna har potential att vinna fler väljare. Omvänt gäller att partier som har svagt eller inget förtroende i de tunga sakfrågorna har små möjligheter att få väljarnas förtroende i kommande val.

1. Vad tycker väljarna om partiernas politik?
DN/Ipsos undersökning Sakfrågeägarskap i politiken som just publicerats visar vilka partier som
väljarna anser har bäst politik i de viktigaste sakfrågorna. Mätningen, som återkommer varje
halvår, ger oss information om vilket förtroende väljarna har för partierna och deras politiska
förslag och är en indikator för partiernas potential att vinna ökat stöd. Partier som uppfattas ha en
attraktiv och relevant politik i de viktiga väljarfrågorna har potential att vinna fler väljare.
Omvänt gäller att partier som har svagt eller inget förtroende i de tunga sakfrågorna har små
möjligheter att få väljarnas förtroende i kommande val.
Den aktuella mätningen baseras på drygt 1200 telefonintervjuer under januari och februari med
ett slumpmässigt urval röstberättigade och är jämförbar med tidigare mätningar i DN/Ipsos serie.
Jämfört med senaste sakfrågemätningen i juni 2016 har moderaternas ställning och förtroende
bland väljarna försvagats kraftigt.
Störst är tappet när det gäller förmågan att sköta Sveriges ekonomi. I juni ansåg 40 procent att
Moderaterna hade bäst politik för Sveriges ekonomi och partiet behöll ett stort försprång till
Socialdemokraterna i frågan. Idag svarar 31 procent att Moderaterna har bäst politik när det gäller
ekonomin, ett tapp på nio procentenheter, den största enskilda förändringen jämfört med
junimätningen (förändringen är statistiskt signifikant). Socialdemokraterna ligger kvar på samma
låga nivå som i juni. 22 procent svarar att S har bäst politik när det gäller ekonomin jämfört med
24 procent i juni.

2. Även när det gäller jobb och sysselsättning tappar Moderaterna stort. 24 procent svarar att
Moderaterna har bäst jobbpolitik jämfört med 32 procent i juni, en minskning med åtta
procentenheter (förändringen är statistiskt signifikant). Stödet för Socialdemokraternas
jobbpolitik är oförändrat 27 procent jämfört med 28 procent i juni, och Socialdemokraterna tar
därmed över förstaplatsen när det gäller jobb och sysselsättning. Samtidigt ökar andelen som
svarar att Centern har bäst jobbpolitik från fyra till åtta procent (förändringen är statistiskt
signifikant).

3. Förtroendet för den ekonomiska politiken och jobbpolitiken var kärnan i de nya moderaterna.
Under tio år har moderaterna haft ett kraftigt övertag över S när det handlar om Sveriges
ekonomi. Dagens mätning visar att Moderaterna håller på att tappa det förtroendekapital som
byggdes upp under många år när det gäller ekonomi och jobb, frågor som mer än andra handlar
om att ”sköta landet”.
Min tolkning är att Moderaterna sedan valet har lagt mindre energi på att utmana regeringen när
det gäller ekonomi, skatter och företagandets villkor för att istället fokusera mer på sakområden

4. som invandring och brottsbekämpning. Kanske kan tyckas naturligt efter två år av rekordstor
flyktinginvandring, men det är ändå mitt intryck att det handlar om en medveten prioritering.
Så hur har moderaternas nya flyktingpolitik tagits emot av väljarna?
Två partier har under senare år kraftigt stärkt förtroendet när det gäller invandrings- och
flyktingfrågor. Men inte Moderaterna, utan Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Övriga
partier ligger still eller har en negativ trend.
Stödet för Sverigedemokraternas flyktingpolitik har ökat signifikant och är nu starkast bland alla
partier. Sverigedemokraterna innehar därmed sakfrågeägarskapet när det gäller invandring.

5. Också när det gäller skola och utbildning tappar Moderaterna stöd. I juni svarade 15 procent att
Moderaterna hade bäst skolpolitik, nu har andelen fallit till nio procent (förändringen är statistiskt
signifikant). Jämfört med juni så ligger Socialdemokraterna kvar ungefär oförändrat på 19
procent jämfört med 21 procent i juni.
Moderaternas tapp i en rad frågor är dramatiskt om vi jämför med junimätningen.
Om vi istället zoomar ut och tittar på utvecklingen sedan valåret så syns en negativ trend även för
Socialdemokraterna, och då handlar det om välfärdsfrågorna. Under de senaste fyra åren har
förtroendet för socialdemokraternas välfärdspolitik minskat med ungefär tio procentenheter.
När det gäller skola och utbildning är tappet 12 procentenheter, från 31 procent i juni 2013 till 19
procent idag.

6. Andelen som svarar att Socialdemokraterna har bäst politik för sjukvården har under samma
period minskat från 38 procent till 28 procent.

7. I juni 2013 svarade 37 procent att Socialdemokraterna hade bäst politik för äldreomsorgen, idag
har andelen minskat till 26 procent.

8. Socialdemokraterna försökte göra riksdagsvalet 2014 till ett välfärdsval. Inför valet anklagade
man alliansregeringen för att montera ner välfärden. Stefan Löfven och andra företrädare talade
om att något höll på att gå sönder i Sverige och man blåste upp förväntningarna om att leverera
förbättringar, bara man själv fick komma tillbaka till makten.
Nu sitter man där själv med hela ansvaret, men med begränsade möjligheter att lotsa några
välfärdsreformer genom riksdagen. Frågan är hur väljarnas förtroende kommer att påverkas när
Socialdemokraterna i regeringsställning har så svårt att göra verklighet av sina politiska
ambitioner.

9. Förtroendetappet i välfärdsfrågorna är tydligt. Väljarna verkar tycka att Socialdemokraterna lovar
runt men håller tunt.
I miljö- och klimatfrågorna så ser vi en fortsättning på de senaste årens trend; förtroendet för
Miljöpartiet minskar samtidigt som fler nämner Centerpartiet. Miljöpartiet nämns fortfarande av
flest väljare, men andelen minskar för varje mätning. Idag svarar 30 procent att Miljöpartiet har
bäst miljö- och klimatpolitik jämfört med 35 procent i juni (förändringen är statistiskt
signifikant).

10. Liksom i tidigare mätningar är nivåerna låga för de stora partierna när det gäller Sveriges försvar.
Många väljare anser att inget parti har bäst politik när det gäller försvaret, vilket jag tolkar som
ett generellt missnöje med hur försvarspolitiken skötts under senare år.
Det parti som bryter mönstret och har ett relativt sett starkare stöd i försvarsfrågan är Liberalerna.
Sedan 2014 har stödet ökat för Liberalernas försvarspolitik. Andelen som tycker att Liberalerna
har bäst försvarspolitik har ökat från sex till tolv procent, en statistiskt signifikant ökning.
Efter att lag och ordning blivit en viktigare väljarfråga, området rankades som fjärde viktigast i
januari efter invandring, skola och sjukvård, har DN/Ipsos åter lagt till sakfrågan till årets första

11. sakfrågemätning. 23 procent svarar att Moderaterna har bäst politik när det gäller lag och
ordning, 16 procent nämner Socialdemokraterna och 11 procent nämner Sverigedemokraterna.
Jämfört med Ipsos tidigare mätningar (genomförda 2006 till 2013) har förtroendet för
moderaternas och socialdemokraternas politik minskat.
Värt att lyfta fram är också att stödet för centerpartiets politik ökar signifikant när det gäller
Sveriges ekonomi, jobb och sysselsättning, äldreomsorg samt flykting- och invandringsfrågor.
Partiets rankas topp tre i fyra av nio sakfrågor vilket placerar partiet som nummer tre efter
Socialdemokraterna och Moderaterna.

12. Andelen väljare som inte kan eller vill nämna ett parti som bäst inom de olika politikområdena
har ökat över tid och ökningen sedan juni 2016 är markant. Jag tolkar förändringen som ett ökat
generellt missnöje med leveransen från politiken, ett missnöje som handlar om brist på
handlingskraft, att politikerna inte kan enas kring trovärdiga och relevanta lösningar på dagens
samhällsproblem.
Förändringen ligger i linje med det ökande missnöje med hur olika samhällsfunktioner fungerar
som framkommit i DN/Ipsos mätningar under det senaste året, till exempel när det gäller polisen,
skolan, försvaret och integrationen.