Vad behöver partierna göra för att få ökat stöd? Partier måste framför allt bli bättre på att förklara VARFÖR de vill göra vissa ändringar. De flesta av väljarna förstår inte vad många ändringar kommer att leda till i det långa loppet, eller vad den politiska strategin i sin helhet är. ÄRLIGHET! Partiet skulle växa i långsiktig respekt om det skaffade en fast ideologi. Vara tydligare och retoriska i frågor, vad de har åstadkommit och vad de tänker göra.

1. FÖRTROENDE FÖR
POLITISKA PARTIER och MEDIA
Förtroendebarometer 04-06-2017 - Medieakademin
KONSEKVENSER INFÖR VALET 2018?

2. Centerpartiet har högst positiv förändring från 2016 till 2017 med 10%.
Moderaterna har högst negativ förändring från 2016 till 2017 med -21%.
Alla parti sliter med låga förtroende siffror, sedan alla parti har över 67% som inte tror på dem.
Frågan är vad som skal till för att öka förtroendet till politiska parti överhuvudtaget?
Vad behöver partierna göra för att få ökat stöd?
Partier måste framför allt bli bättre på att
förklara VARFÖR de vill göra vissa ändringar.
De flesta av väljarna förstår inte vad många
ändringar kommer att leda till i det långa
loppet, eller vad den politiska strategin i sin
helhet är.
ÄRLIGHET! Partiet skulle växa i långsiktig
respekt om det skaffade en fast ideologi.
Vara tydligare och retoriska i frågor, vad de har
åstadkommit och vad de tänker göra.

3. Kristdemokraterna
Knäckte Decemberöverenskommelsen och tog ett rejält kliv åt höger
flykting-, säkerhets- och kriminalpolitiken. Vill ha en gemensam
alliansbudget redan nästa år och i praktiken utlösa en regeringskris.
Vänsterpartiet
När det är hela havet stormar i andra partier står Vänsterpartiet fast.
Försöker fortfarande driva frågan om vinst i välfärden och står utanför
flyktinguppgörelsen.
Moderaterna
Nya Moderaterna är historia. Har tagit ett enormt kliv i flyktingfrågan –
från Reinfeldts ”öppna era hjärtan” till i praktiken stängda gränser. Går
högerut med krav på reformering av arbetsrätten.
Socialdemokraterna
Har efter Decemberöverenskommelsens fall åter börjat orientera sig
mot mitten i allt mer öppna flirtar med Folkpartiet. I flyktingfrågan har
S gjort en U-sväng från ett accepterande av alliansens och Miljöpartiets
migrationsuppgörelse till att sänka Sveriges regler till EU:s miniminivå.
Sverigedemokraterna
Under en period där deras största fråga dominerat har SD varit
förvånansvärt osynligt. Har övergett försöken att bli accepterade av
övriga partier för att i stället satsa på utomparlamentarisk verksamhet.
Centerpartiet
Det enda borgerliga partiet som fortfarande står bakom huvuddelen av
alliansregeringens migrations politik. Försöker profilera sig som
Sveriges mest liberala parti.
Liberalerna
Umgås med tanken att försöka göra upp om centrala frågor som
skatter med regeringen. Har distanserat sig från allianskamraterna i
flera frågor.
Miljöpartiet
Har haft ett brutalt första år som regeringsparti. Att både C och L har
en mer liberal migrations politik svider i många MP-hjärtan. Försöker
lämna vänsterprofilen i ekonomiska frågor.

4. Demokratinförsvagas - ”politisk sekulariseringsprocess”.
97 % av svenskarna är i dag inte medlemmar i något av de åtta riksdagspartierna.
Över 70 % känner sig över huvud taget inte som anhängare av något politiskt parti.
För tjugo år sedan var 550 000 svenskar medlemmar i politiska partier. Vid den tidpunkten hade kollektivanslutningen mellan LO och S redan
upphört.
I dag understiger antalet medlemmar 250 000, trots att ett nytt parti med växande medlemssiffror tillkommit (Sverigedemokraterna).
Partiernas legitimitet urholkas. Om inte rekryteringen av nya medlemmar prioriteras blir det så uppenbart att partierna bara är tomma skal.
Krympande medlemskårer gör att vi kan få allt mer orutinerade politiker när urvalet minskar – i en tid när de politiska frågorna blir mer
komplicerade.
Rent ekonomiskt har partierna gjort sig oberoende av sina medlemmar. Medlemsavgifter står i dag bara för knappt 3 % av partiernas intäkter.
Sammanlagt får partierna omkring fem miljarder i partistöd under mandatperioden.

5. Femfaktorer avgör hur människor röstar
Ekonomi den politiska cykelnPartiledarens karaktär Politiska splittringar/bråk
Kommunikation emot väljaren

6. Vemär denSvenskaväljaren?
Den största kollektiva händelsen i
samhället – de allmänna valen.
Val och väljarbeteende i Sverige är i
många avseenden avvikande från vad vi
ser i andra demokratier. Valdeltagandet
är bland det högsta i världen.
Klassröstningen har visserligen minskat
men är fortfarande starkare än i någon
annan västlig demokrati.
Åsiktsröstningen är mer
vänsterhögerpräglad och
endimensionell än i något jämförbart
land.
Väljarnas engagemang i valrörelserna är
mer beroende av mediebevakning och
mindre på partikontakter eller samtal
väljare emellan.
Intervjuer med närmare 80 000 personer
genomförda under sex decennier. Serien av
svenska Valundersökningar 1956–2014 är
Europas längsta.
Riksdagsvalet 2014: Alliansregeringen
förlorade och tappade väljare både till
Sverigedemokraterna och över
blockgränsen till de rödgröna. Det blev ett
regeringsskifte trots högerläge i opinionen
och trots att Alliansen behöll förtroendet
för den ekonomiska politiken.
Moderaternas stora väljartapp till
Sverigedemokraterna på flyktingfrågan
blev avgörande.

7. Barometern visar att DN
tappar från 46 till 44 procent
Den lokala tidningen minskar
från 46 till 42 procent.
Aftonbladet och Expressen
ligger kvar på lägre siffror,
med ett förtroende på 14
respektive 10 procent.
Men när man ställer frågan
om "förtroendet för
samhällsinstitutioner" som
regeringen, facket och
dagspressen - så går
förtroendet för dagspressen
upp från 24 till 31 procent
som visar mycket/ganska
stort förtroende.

8. Årets undersökning visar att förtroendet för medier fortsätter att minska. För
varje år går det ner några procentenheter, men förtroendet ligger trots det
fortfarande högt för public serviceföretagen SR och SVT som har 70 procent
respektive 66 procent av allmänhetens förtroende. Med andra ord hamnar
Sveriges Radio åter i topp bland de medieföretag som har störst förtroende från
allmänheten.
Lägst förtroende från allmänheten har TV3 med 9 procent. Också
kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen ligger även i år lågt men 14
respektive 10 procent.
Att Facebook har ett så lågt förtroende som 12 procent är också intressant
alltmer när 70% av Sveriges befolkning använder denna media kanal.
Just bekantskaper är en variabel
som undersökts i årets
barometer.
Det visar att den som känner
vårdfolk har större förtroende för
vården.
Det gäller även för journalister.
Det som känner en journalist har
större förtroende för medierna.

9. De yngre, alltså de mellan 16 och 29 år, har lägre
förtroende för medier än de äldre, det vill säga de
som är mellan 60 och 74 år.
Förtroendet för medieföretagen bland de yngre
minskar i år i jämförelse med förra året.
Minskningen är marginell i de flesta fall men flera
medieföretag tappar ändå i förtroende hos
målgruppen, bland annat Aftonbladet som
minskat från 20 till 15 procent.
Jämfört med de yngsta och de äldsta tappar också
Sveriges Radio i förtroende, bland de mellan 60
och 74 år har 78 procent högt förtroende för SR,
jämfört med 70 procent hos de mellan 16 och 29
år.

10. I ett lokalt perspektiv – vilken roll spelar media?
Dagspressen lokalt har haft nedgång båda i
upplaga och räckviddsutveckling sedan 2007 och
fram till i dag.
Detta har konsekvens för hur viktig denna media
kanal har i lokalvalet.
Andra media börjar att ta över istället för den
pappers baserade dagspressen, och ersätts av:
• Digital version av dagstidningen
• Facebook
• Twitter
• Instagram
• Youtube

11. Media och eventen formar dagordningen till valet
Mediernas makt över valrörelserna ökar. Och journalisterna skildrar i allt större utsträckning det politiska spelet på
bekostnad av sakfrågorna, vilket leder till ett minskat förtroende för politikerna och ett avsvalnat intresse för politik.
Valrörelser är en strid på olika plan; mellan politiska partier, mellan medier. Men det är också
en tävlan mellan politiken och journalistiken om vem som sätter dagordningen.
Väljarna, i synnerhet de osäkra, vill hellre ge sig i lag med vinnarna, det blir en god cirkel för
partier det går bra för och motsatsen för partier i motvind.
En risk att valrörelser präglas alltför mycket av mediernas logik och i mindre utsträckning av
politikens.
Sakfrågorna får en större roll, till exempel förtroende. Kampen om förtroendet har blivit
alltmer centralt i svenska valrörelser. Väljarna lägger alltså större och större vikt vid
partiernas förmodade förmåga att styra och ta ansvar för dess ekonomi.
Den information som medierna förmedlar är inte sådan som människor behöver för att fritt
och självständigt kunna ta ställning i olika samhällsfrågor.

12. Sociala medias roll i valet
Kampen om opinionen på lokalt nivå vill
styrs i stor grad av riks kanaler på TV och
tidningar.
Enligt en studie från 2013, använder
människor antingen TV och tidningar när
de får information i valkampanjen.
I undersökningen uppgav folk sociala
medier som minst viktig
informationskälla.
72 procent svarade att Facebook var
oviktig som en informationskanal i valet.
90 procent sade samma om Twitter.

13. Valkampanj på sociala media, eller?
Det kan mycket väl vara så att många kandidater för kommunalvalen kampanj på Facebook, Twitter eller egna webbplatser.
Men för väljarna är de lokala och regionala medier betydligt viktigare informationskanaler över webben.
Sådan var bilden åtminstone de senaste lokalvalen.
Alla har en historia att berätta, men de flesta kandidater hoppar över berättelsen, och kastar sig tvärs över sociala medier.
Det händer för plattformar skull, mer än att de ska in som bränsle för vilken mänsklig passion som förhoppningsvis gnistrar
i kandidaten före kommunikationsstrategin.
Mitt bästa råd till kandidater som överväger kör för kommunalvalet i 2018, är att börja kampanjarbete nu!
Avsändare är mycket mer beroende av WOM - Word Of Mouth - än sociala medier.
Den modiga Kandidaten ska försöka definiera varför han eller hon är annorlunda passionerad som person och politiker.

14. Verksamheter som folk menar bör prioriteras i kommunen:
• Miljöarbete,
• Äldreomsorgen,
• Grundskolan,
• Stöd för utsatta personer
Verksamheter som folk menar bör förbättra om möjligt
• Idrotts- och motionsanläggningar
• Renhållning och sophämtning
Verksamheter som folk menar bör bevaras
• Vatten och avlopp
• Räddningstjänsten
• Gymnasieskolan
• Kultur
Från ett lokalt perspektiv – vad vil människorna i Falköping?

15. Hur gör de politiska partierna i Falköping i dessa saker?
Miljöarbete
Äldreomsorgen
Grundskolan
Stöd för utsatta personer
Nu kan du sätta betygen för de olika parti inom dessa områden:
Gör bedömning efter vad de har gjord de senare åren utifrån vad du känner till.

16. Vis mig din värme
En del av värmen från en politisk kandidat måste uttrycka ett genuint intresse för någon eller något, även utan en
omedelbar förväntan om ömsesidig nytta, där kompetens ger intryck av om avsändaren är kapabel, begåvad och
begåvad. Som mottagare tenderar vi att tro att våra relationer med avsändare är handelsrelaterad och att politisk
kandidat därför måste lova något som kan kvitteras med en röst.
Vi sammanfattar mycket mer sympati för avsändare som vi känner en samhörighet med. Det är därför inte tillräckligt
för den personliga politiska varumärke att etablera sig i sociala medier under valkampanjen. De korta och intensiva
sociala mediekampanjer har nämligen den inneboende risken för att mottagaren inte uppfattar att politikern har
verkliga avsikter när intresset från politiker är kortsiktiga och verkar vara för privat vinning.
Hitta historien innan plattformen
En lokalt baserad avsändare historia som innehåller berättelsen om vem kandidaten är, varför den anser att
det finns lokala politiska utmaningar att lösa. Frågor om vad kandidat gör och vilka drömmar den har.
Ge mottagaren identifiering, något att reflektera sig i och ta med sig.

17. Tack för uppmärksamheten
Stig-Arne Kristoffersen har erfarenhet inom ledning med stor företags erfarenhet och bakgrund
som både en geolog och civilingenjör. Dessutom har han lång erfarenhet av utbildning och
coachning unga blivande yrkesverksamma och vuxna med behov av att integreras i samhället.
Stig har arbetat som princip geolog och PM flera olje- och gasbolag, inklusive tjänsteföretag. Han
har lång erfarenhet av projektarbeten av olika skalor och typer och används i kontakter mellan
kund och uppdragsgivare.
Stig har fokus på kunskapsbaserade processer och system, kontrakt utarbetande och
förhandlingar
Stig är väl insatt i användningen av bransch mjukvara inom geovetenskap, kunskapshantering,
affärsanalys, geospatial etc. (SAS (Enterprise Miner och Prediktiv Analytisk), SAP, Microsoft, IBM /
Cognos (SPSS Modeler / Statistics), ESRI ArcGIS (GIS Analytics etc.), STATISTICA och TIBCO
(Spotfire)).
Han har bred erfarenhet av att arbeta in i tvärvetenskapliga projektteam som en del av
utvärderingen, planering och genomförande team inom prospektering och utveckling.
Han fungerar som coach för individer och företag, som använder olika metoder, inklusive
kognitiva, LSP och LE-system.
Han är anställd hos Arbetsförmedlingen i Falköping som arbetsförmedlare.