Var kampen om opinionen sker i det nya medielandskapet måste studeras och analyseras ur ett demokratiperspektiv och inte ses som en kamp mellan medieslag. Och absolut inte reduceras till en fråga om vilket parti som hade flest följare på Facebook eller vilket inlägg som retweetats mest.
Det handlar istället om nya möjligheter för väljare att använda sin medborgarmakt och vad det innebär för demokratin. Exakt det som till exempel folkbildningsaktörer som ABF var för den ”politiska och sociala demokratiseringen” av Sverige för 100 år sedan. Nu har vi nätet som arenor för detta demokratiarbete. Om valet 2010 var ett Facebookval så har supervalåret fokuserat på mötet. Oavsett kanal har de politiska samtalen, diskussionerna och debatterna flödat.
Det har varit ett grymt spännande valår. Konstateras kan att trösklar för engagemang ytterligare har sänkts och fler dörrar öppnats till politiken genom de digitala kanalerna.
Forskare drog slutsatsen efter förra valet att de sociala mediernas vikt var överdriven. Trots detta vill jag peka på tio tydliga tecken på digitaliseringens påverkan på valrörelser. Det är möjligt att engagera, informera, mobilisera, organisera och stödja samtal om politik på en mängd sätt som påverkar det beslut väljaren tar på valdagen. Dessa tio perspektiv har alla förstärkts under supervalåret 2014.
Mötet
Medierna älskar sociala medier
Verklighetsberättelser från nätet
Reaktiv proaktivitet
Valhemligheten är inte hemlig längre
Politisk TV-reklam och videos
Bilder
Nätet stärker rasisters världsbild
Stark demonstrationsvåg
Supermedialiserat supervalår
Här kan du ladda ner hela texten. Skicka mig ett mail till brit@stakston.se om du vill hålla dig uppdaterad om när min kommande bok "Tre Tweets är ingen folkstorm" släpps eller om du har något du vill addera till det jag skrivit. I boken kommer dessa resonemang tas ur några andra vinklar. Och beskrivas mer utförligt.