Major changes to the ECR-Time Window – What have we already done and what we can do in the future to improve the deployment process?/ Stora förändringar i ECR-Tidsfönster – Vad har vi redan gjort och vad kan vi göra framöver för att förbättra lanseringsprocessen? Niclas God, Axfood & Andreas Millbourn, Kraft Foods

1. Förändringar i ECR-
Tidsfönster
Vad har vi gjort och vad kan vi göra för att
förbättra lanseringsprocessen?
1

2. Innehåll
 Effektmätning av ECR-tidsfönster
 Förbättringsområden inom ECR-Tidsfönster
 Vad kan vi arbeta med på lång sikt?

3. Arbetsgruppen ECR Tidsfönster 2010
ECR Sveriges arbetsgrupp
Johanna Tael ICA Sverige AB
Caroline Holmberg Axfood Sverige
Kenneth Solstrand Coop Inköp & Logistik AB
Christian Jörgensen Procter & Gamble
Pierre Lundh Coca-Cola Drycker Sverige
Andreas Millbourn Kraft Foods Sverige AB
Niklas Leidersdorff BergendahlsGruppen
Gert Ovefeldt Arla Foods
Niclas God Axfood Sverige AB
Jonas Kaveryd Lantmännen Cerealia
Anna Thelander ECR Sverige

4. Effektmätning av ECR-Tidsfönster
 Inför arbetet med ECR-Tidsfönster 2010 beslutades om att göra en
effektmätning av antalet nyheter i förhållande till antalet fönster
 Sedan starten av ECR-Tidsfönster har endast en liknande
effektmätning gjorts
 Nielsen genomförde en analys under hösten 2008 och vintern 2009
 Motsvarande analys genomfördes också med kedjornas egen
statistik
4

5. Nielsens analys bekräftade det som arbetsgruppen ställt
samman, drygt 4.000 nyheter under 2008
 Totalt drygt 4.000 nyhetslanseringar under 2008
 Nielsens mätning gemomfördes per kategori och fönster:
Antal Försäljningsvärde Total Andel
nylanseringar nylanseringar försäljningsvärde nylanseringar
Total 4 064 982 808 10 250 181 9,59%
DJUPFRYST 359 105 733 1 063 041 9,95%
DRYCKER 273 61 519 1 025 406 6,00%
FÄRSK MAT 481 176 165 2 132 643 8,26%
HUSHÅLLS & TVÄTTPRODUKTER 497 97 010 723 798 13,40%
KONFEKTYR 166 49 565 373 600 13,27%
KROPPSVÅRD 755 86 375 521 813 16,55%
KYLD MAT 353 218 706 2 179 535 10,03%
STAPELVAROR 1 180 187 735 2 230 345 8,42%

6. Antalet nyheter i förhållande till antalet nyhetsfönster visar
på en relativt bra balans
Antal Antal lanserings Försäljningsvärde Total Andel
ECR klassning nylanseringar fönster 2009 nylanseringar försäljningsvärde nylanseringar
Kroppsvård, ansiktsvård, rakning, toalettartiklar 320 4 30 560 189 033 16,17%
Förbrukningsartiklar 303 2 21 148 162 394 13,02%
Mejeri 300 4 136 081 1 743 799 7,80%
Djupfryst 285 4 93 457 942 843 9,91%
Hårvård 269 4 32 989 111 576 29,57%
Chark 244 4 87 600 1 239 585 7,07%
Smaksättning 226 4 27 749 325 938 8,51%
Konserver (kött, fisk, skaldjur, grönsaker, färdiga rätter) 178 4 52 723 365 412 14,43%
Godis 166 3 49 565 373 600 13,27%
Tvätt, rengöring, disk 163 3 60 277 256 217 23,53%
Ost 137 4 104 372 695 069 15,02%
Kalla Drycker 137 4 22 948 467 834 4,91%
Kyld färdigmat och måltidskomplement 136 4 18 435 214 074 8,61%
Mjukt kaffebröd, torra kakor, kex, skorpor 130 3 28 114 231 587 12,14%
Snacks 127 3 18 915 227 374 8,32%
Barn, baby 104 3 13 990 169 366 8,26%
Färskt matbröd, hårt bröd 89 3 59 717 658 638 9,07%
Djur 86 3 10 594 148 541 7,13%
Pasta, ris, mos 75 3 6 843 166 106 4,12%
Glass 74 3 12 276 120 198 10,21%
Munvård, intimhygien 73 3 15 544 129 649 11,99%
Flingor, müsli, gryn 65 3 14 200 145 745 9,74%
Frukt & bör, desserter 65 3 9 783 129 652 7,55%
Bak & sötningsprodukter 60 3 15 397 164 520 9,36%
Varma drycker med tillbehör 46 3 6 059 279 851 2,17%
Hälsa, Läkemedel 36 3 5 406 55 159 9,80%
All världens mat 18 3 1 681 86 527 1,94%
Papper 9 2 14 771 192 980 7,65%
Övrigt 3 2 223 1 393 16,01%

7. Input till ECR-Tidsfönster 2010
 Resultatet från analyserna användes som input i arbetet med ECR-
Tidsfönster 2010
 Justering av antalet fönster för Kalla drycker, Smaksättning och
Konserver som reducerat antal fönster från 4st till 3st
 Vår ”statistik” och våra arbetsgrupper stöder nu det förslag som
ligger för 2010 på ett mycket bra sätt

8. Förbättringsområden ECR-Tidsfönster
 Under 2008 inleddes en kartläggning av aktiviteterna i dagens
nyhetslanseringsprocess
 Syftet var att analysera om processen fortfarande är relevant samt
identifiera möjligheter att driva onödiga kostnader ur värdekedjan och
öka konsumentnyttan
 Kartläggningen resulterade i tre potentiella förbättringsområden:
1. Leverantörer önskar sortimentsbeslut tidigare
2. Standardiserade offerter så att samma information inte behöver ges flera
gånger i processen
3. Köpare önskar högre kvalité/korrekt Artikelinformation

9. 1. Tidigareläggning sortimentsbeslut
 Tidigareläggning av sortimentsbeslut från köpare till leverantör
kan bidra till kostnadsbesparingar i värdekedjan
 Vad har åstadkommits?
– ICA, Coop, Axfood samt Bergendahls har utrett frågan
– Slutsatsen är att alla aktörer såg möjlighet att tidigarelägga
sortimentsbeslut tre veckor
– ECR har beslutat att tidigareläggningen träder i kraft från och med
2010

10. 1. Tidigareläggning sortimentsbeslut (forts.)
 Listningsbesked till leverantör tidigarelagts med tre veckor
 Leverantörsavisering och VCD tidigarelagts med en vecka
 Tidschemat tidigareläggs med en vecka för samtliga revideringar
ECR- Tidsfönster2009

11. 2. Standardiserade offerter
 Tid och pengar kan sparas genom ett standardiserat offertformat där
information inför en nyhetslansering inte behöver ges flera gånger i
processen
 Vad har hittills gjorts för att effektivisera offerthanteringen?
– Separat arbetsgrupp hos GS1 tillsatt
– Kort sikt: Identifiera vad en gemensam offert skall innehålla, hitta
interimslösning
– Längre sikt: Arbeta vidare på en framtida lösning med Artikelinformation
som bas
 En förutsättning är att alla aktörer ser möjligheter till effektivisering

12. 3. Högre kvalité/korrekt Artikelinformation
 Korrekt Artikelinformation från början spar tid och pengar
 Det bästa sättet att komma tillrätta med problemen med felaktig
Artikelinformation är utbildning av leverantörsledet, vilket sker inom
ramen för GS1s arbete
 Under juni 2009 lanserade därför GS1 en e-learning tjänst för
Artikelinformation

13. Förbättringsområden på lång sikt
 Korta ner den totala tiden för hela lanseringsprocessen - i detta sätts
mycket fokus på att finna standardiserade lösningar
 Information inför en nyhetslansering ska endast behöva ges en gång
i processen