Mats Brenner, Högskolan Gävle presenterar och diskuterar vilka fördelar som finns med datoriserad tentamen och digitala prov. Vad behövs för planera och genomföra digitala test samt vad behöver förändras i verksamheten för att detta skall bli framgångsrikt. Han delar också med sig av aktuell info om den SOU som nu även kommit kring digitala nationella prov för skolan. Mats Brenner, CV http://mbrenner.weebly.com/ och på Slidesharehttp://www.slideshare.net/MatsBrenner Projekt Digital tentamen (2015) SUNET Inkubator: http://www.korturl.com/digitaltentamen SOU 2016:25 Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning:http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/03/sou-201625/ Moderator, V Ordförande, SVERD Ebba Ossiannilsson

1. DATORISERAD
TENTAMEN OCH
DIGITALA PROV
Mats Brenner, Högskolan i Gävle – Learning Center
2016-04-27

2. Fördelar, planering, erfarenheter och
myndigheternas kravbild…
■ Vilka fördelar som finns med datoriserad tentamen och digitala prov?
■ Vad behövs för planera och genomföra digitala test samt vad behöver
förändras i verksamheten för att detta skall bli framgångsrikt.
■ Lesson learned från: Projekt Digital tentamen (2015) SUNET Inkubator, gå till:
http://www.korturl.com/digitaltentamen
■ Info om den SOU som nu även kommit kring digitala nationella prov för
skolan. SOU 2016:25 Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt
system för kunskapsbedömning:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-
utredningar/2016/03/sou-201625/

3. Nationella prov - digitalisering klar om
cirka sex (6) år…
■ Syftet med proven är att stödja lärarnas betygsättning (börjar 2018 - klart år 2022!)
■ 500 sidor – digitaliseringen bara en del av uppdraget
■ Perspektivet: Summativa test
■ Lärarnas Riksförbund: ” ..för lite och för försiktigt.”
■ Lärarperspektiv: Lätta på arbetsbördan
■ Infört redan i ett antal länder redan
■ Erfarenhetsgenerering igång redan – Skolverket testar redan
■ Behandlar fördelar och nackdelar med datorbaserade prov

4. Skolverket och lärosätena testar och
erfarenhetsgenererar…

5. Varför digitala prov? (OECD)
■ Huvudargumenten för att man i PISA 2015 helt har övergått till digitala prov…
■ 1:a – datormediet bättre motsvarar elevernas användning av information och
kommunikation
■ 2:a – vill kunna pröva elevernas förmåga göra naturvetenskapliga undersökningar och
deras förmåga till problemlösning
■ 3:dje – vill uppnå effektivitet i provgenomförandet och få bättre precision i
mätningarna. Effektivtetsvinsterna handlar bl a om att slippa hantera och trycka
provhäften.

6. Fördelar - datoriserade prov
(SOU 2016:25)
■ Hantering av proven underlättas och effektiviteten ökar, bl a genom papperslös
distribution samt förenklad datainsamling och resultatsammanställning.
■ Nya uppgiftstyper prövar andra kunskaper och förmågor.
■ Motivationshöjande för elever.
■ Ökad användbarhet och tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning.
■ Ökad säkerhet, t ex elektronisk distribution.
■ Ekonomiska vinster på sikt.
■ Automaträttning av vissa uppgifter.
■ Kan främja datoranvändningen i undervisningen och påskynda skolornas uppgradering av
utrustning.

7. Nackdelar - datoriserade prov
(SOU 2016:25)
■ Stora uppgiftsbanker kan krävas om olika elever ska förses med olika uppgifter i ett
och samma prov eller om proven ska vara adaptiva.
■ Risk att elevernas förmåga att använda datorer prövas i stället för deras egentliga
kunskaper.
■ Datorovana hos vissa elever och lärare.
■ Bristande datortillgång, dålig prestanda och otillräckliga uppkopplingar.
■ Säkerhetsrisker, t ex fusk med hjälp av internet.
■ Stora initiala utvecklingskostnader.

8. Börja bottom up eller top down – storskaligt
summativt eller mindre formativa test
■ Återkoppling om provtagarens styrkor och svagheter (validering, diagnos) understöds – därmed
formativ bedömning
■ Att proven och deras innehåll riskerar att styra tekniken
■ Datorovana lärare och datorovana elever sätts på prov
■ Synsätt på kunskapsmätning och vad som är kompetens kan cementeras
■ Test som en lärsituation döljs
■ Immanent pedagogik (kulturell diciplinering) – förut papper penna, nu bara med datorn
■ Bedömningsmetoderna kan utvecklas, manuell bedömning med kriterier, medbedömning, extern
bedömning (objektivitet, likvärdighet)
■ Learning Analytic
■ Frågebanker kan utvecklas och hanteras via EDUPUB (interaktiva e-böcker)

9. DIGITALTENTAMEN
– SUNET
INKUBATOR
Projektledn: Mats Brenner, Högskolan i Gävle – Learning Center
Teknisk resurs: Helena Sandström, Umeå Universitet - ITS
Webbsida: https://portal.nordu.net/display/Inkubator/Digital+Tentamen

10. • Målbild
• Aktiviteter
• Resultat
• Fördelar och/eller nackdelar, vad som förändras
• Anpassning infrastruktur och stöd
• Erfarenhetsspridning
• Samverkan

11. Fokus i detta projekt
Projektet har ett fokus på de tekniska bitarna, vårt huvuduppdrag. De administrativa
bitarna är nedtonade. Fokus ligger därför i huvudsak på:
■ Tekniskt (nät, hårdvara, programvarumässigt, prestanda, robusthet, loggning, etc)
■ Integrationer
■ Säkerhet
■ Användarvänlighet/Användbarhet (för roller och arbetsprocess)

12. Målbild

13. Aktiviteter / Resultat
■ Omvärldsbevakning: Konferenser t ex UNINETT, forskning, good & best practice på lärosäten och
kontakt med leverantörer, systemägare vid lärosäten
■ Sprida erfarenheter: Internationella, europeiska, nordiska och svenska
■ Delta i konferenser: Europeisk, Nordiska och Svenska (t exTentakonf Högskolan i Dalarna)
■ Webbsida (Confluence wiki) som dokumentationsplattform - http://korturl.com/digitaltentamen
■ Webbinar, 10 st även inspelade
■ Rapport (170 sid med appendix) - från ax till limpa
■ Frågeformulär: före – under och efter med möjliga lösningar (befintlig dator/BYOD, distans)
■ Underlag för kravspecifikation, excelblad
■ Jämförelse av olika systemlösningar, utifrån underlag för kravspecifikation - excelblad

14. Fördelar och/eller Nackdelar

15. Fördelar studenter

16. Fördelar – lärare/examinator

17. Fördelar – lärare/examinator

18. Fördelar -
lärare /
examinator

19. Förändring

20. Exempel: OpenExam, BMC Uppsala

21. Övervaka och säkerhet
Säkerhet - öka LoA
Styra & bevaka dator -
övervaka och låsa skärm
Safe Exam Browser
Classroom
Management
System, Exam
Monitor
Övervaka
student
Utbildade
tentavakter, Adobe
Connect (Online
Proctoring)

22. Konceptmodeller - lokalutnyttjande
Skriv- och
lärosal:
BOYD
Datasal/ar i
kombination
med BYOD i
lärosalar
Lärcentra:
BOYD och
lärcentras
dator
Skrivsal med
laptop eller
fast
dator/klient

23. Säkerhet – Level of Assurance
Säkerhet - öka LoA
Styra & bevaka dator -
övervaka och låsa skärm
Safe Exam Browser,
USB-stick,
Safe QTI Player
Classroom
Management, Exam
Monitor, System,
*NaaS
Övervaka
student
Monitor tools -
Remote Proctoring
*Native as a Service,Virtual Licensing Cloud Service, Streaming Player for native apps

24. Safe Exam Browser – Säker webbläsare
Studenten eller personal (utbildn.arr) laddar ned en webbläsare (Secure LockDown
Browser).Webbläsaren låter studenten bara se digitala tentan – du kan inte surfa fritt på
Internet.

25. Exam Monitor – sdu.dk
Studentens dator bevakas i realtid – gör loggar vilka programvaror som körs på datorn och
tar skärmbilder var 20-40 sec. Accepterad kontroll.

26. NaaS – gör tredjepartsprogram
tillgängliga (Jmf. Remote Desktop)
Streama ut programvara och styra access både i tid och funktion i programvara.

27. Anpassa infrastruktur och stöd

28. Allmänna rekommendationer
■ Kostnadsanalys – införandebudget (Skapa en Arbetsgrupp)
■ Utbildning och digital kompetens för personal
■ Kontroll av utrustning och utbildning av studenter (ta hänsyn till funktionsvariationer)
■ System för tentaadministration. Anmälningsprocessen. E-arkivering
■ Frågetyper. BYOD. Service för studenter – lånedatorer och information
■ Lämpliga lokaler – effektivt lokalutnyttjande. Driftsäkerhet.
■ Använda Classroom Management System och Adobe Connect för övervakning. Exam
Monitor– övervakning av datorskärm och dataloggar. Juridiska aspekter.
■ Säker webbläsare vid e-test. Plagiatkontroll och andra specialprogram.
Kameraövervakning.
■ Upphandling och upphovsrättsliga aspekter (IPR). Molntjänster och PUL.
■ Intresse och möjligheter för gemensam systemlösning (inom SUNET-tjänster)

29. Ska börja
Skapa arbetsgrupp
Nuläge för lokaler och IT-system
Testa systemlösningar/programvara
Kontakta lärsosäten och leverantörer
Arrangera inspirationsdag, konferensdag
om datoriserad tentamen
Läs rapporten och ta del av inspelade
webbinar

30. Pågång
Hur kan verksamheten skalas upp
Skapa arbets- utvecklingsgrupp
Läs rapport och se webbinar
Föreslå anpassade loklaler, införande av
säkra webbläsare, förstärkt WiFi,
support/stöd för BOYD
Behövs flera och anpassade
systemlösningar
Vad kan integreras
E-arkivering

31. Upphandla
PUL och Safe Harbor
Funktionella och icke funktionella krav
Leverantörsöversikt
Typer av programvaror
Integration
Samverkan
Vad kan redan LMS/lärplattform

32. Samverka
Samverkan kring systemlösning (open
source, lärosäte som leverantör för flera)
Samverkan innehåll, frågebanker
Säkra webbläsare/programvaror
Kring rutiner, utbildningmodeller, support
och stöd till studenter med BYOD. FUNKA-
studenter
IT-referensarkitektur inom Norden
Risker och sårbarhet. Införande och
systemförvaltning.
Autentisering/smart ID-kontroll

33. TACK!
■ Mats Brenner, projektledning Projekt Digital tentamen (2015) - SUNET Inkubator
■ Kontaktadress: mats.brenner@hig.se , tfn: 026-64 82 18, 070-350 02 33
■ Webbsidan/kontaktadresser: http://korturl.com/digitaltentamen
■ Eller: https://portal.nordu.net/display/Inkubator/Digital+Tentamen