Yrkesdidaktisk forskning – vilken nytta har den för yrkesutbildningen?

1. Privata skönhetsutbildningar, normalitet
och genus
Eleonor Bredlöv

2. Utbildning för
skönhetsbranschen
 Avhandlingens syfte:
 Att undersöka hur normalitet och identitet görs inom ramarna
för utbildning inom skönhetsbranschen
 Genom fältarbete (observationer, intervjuer med
deltagare och lärare, dokument, artefakter) och
rekryterings- och marknadsföringsmaterial

3. Privata skolor för
skönhetsbranschen
 Ökande antal
 Ofta kopplade till märken, salonger, branschorganisationer och
argenturer
 Kursavgifter mellan 60 000-100 000 kr för två terminer
 Utbildningsprogram för att bli ”hudterapeut” eller
”skönhetsterapeut” inkluderar exempelvis kurser i:







Make up
Styling, färg och form
Hårförlängning och hårstyling
Hårborttagning
Manikyr och pedikyr
Ögonfransar och ögonbryn
Kropps- och ansiktsbehandlingar

4. Responsibly
groomed, pampered and happy shaping student subjectivity in
beauty school recruitment
Eleonor Bredlöv
PhD student in Adult Learning
Linköping University

5. Bakgrund
 Ökad marknadisering av utbildning leder till ett starkare fokus på marknadsföring
i rekrytering
 Forskning om rekrytering till vuxenutbildning har främst handlat om varför vissa
vuxna väljer att delta i utbildning och varför vissa inte gör det.
 Frågor om hur normer och ideal kring vuxenstudenter görs genom
marknadsföring och i rekrytering är en outforskad del av rekrytering till
vuxenstudier, liksom rekrytering till privat utbildning
 Målet av dessa rekryteringsprocesser är inte främst att få en viss målgrupp att
välja att studera, utan att få personer intresserade av dessa yrken att välja en
specifik skola.
 En stor del av privata utbildningar för vuxna är kopplade till skönhetsbranschen.

6. Syfte: Att undersöka hur studenten skapas i rekrytering
till privata skönhetsskolor

7. Teori/metod
 Poststrukturalistiskt perspektiv på subjektivitet, diskurs och
makt
 Poststrukturalistisk feministisk teori (Butler), vilket
uppmärksammar/synliggör den roll genus och kön spelar i
skapandet av studentsubjektet
 The entrepreneurial self (Rose)

8. Empiri
 Informationsmaterial från webbsidor som listar olika kurser
och utbildningsprogram
 36 hemsidor, med sammanlagt 92 olika kurser och program
 14 Facebooksidor

9. Ansvariggöra individen
”När Du har bestämt Dig och väljer
att utbilda Dig till
Nagelterapeut, eller nagelteknolog
som en del också säger, är det väldigt
viktigt att Du med omsorg väljer
utbildning för det är Ditt framtida
yrke det gäller!”
”Jag hade det jättebra under hela
kursen, vi var bara några tjejer som
deltog under den tiden (…) Mitt råd
till dig som blivande student är att
inte tappa fokus på vad du vill och
jobba mot det hela tiden även om det
är tungt ibland. Du sätter gränserna
för vad som är möjligt!”
 Ansvariggörande
processer
 Individualiserande
processer
 Deltagare i en
utbildningsmarknad
 Förändring, rörelse och
flexibilitet som positiva
termer
 Femininitet

10. Responsabilising the
individual
”Arbetsmöjligheter
Vi kan naturligtvis inte garantera dig
jobb efter utbildningen, för att lyckas
som make-upartist krävs mycket
talang, vilja, träning och lite vassa
armbågar. Du måste själv bjuda till
genom att vara framåt och visa vad du
går för. Med diplom och bra betyg från
oss har du goda chanser att försörja dig
på detta välbetalda yrke. Vi har även
stora möjligheter att hjälpa våra elever
även efter skolgången och vi gör vårt
bästa för att ge så mycket jobb som
möjligt till elever som visat att de är
duktiga, pålitliga, lojala och har talang
och viljan att lyckas i denna bransch.”
 Ansvariggörande/Individualiseri
ng
 Arbetsmöjlighteter som
avhängiga individens
kapacitet/vilja att anpassa sig –
studenten skapas som
tillhörande organisationen
 Konkurrenskraftig
 Skapar utbildningskontexten
som konkurrensutsatt, fylld av
rivalitet

11. Responsabilising the
individual
”Ett tufft lärorikt år där det
bara är att bita ihop och
fokusera på målet. Det är
bara kvinnor på skolan och
det kan vara tufft av och
till, stämningen känns även
bland lärarna. Det handlar
ändå om utseende. Var beredd
på att lägga ner mycket
energi och tid på skolan men
glöm inte att ha roligt!”
 Ansvariggörande/individu
alisering
 Konkurrenskraftig
 Femininitet (skapas genom
representationer av
feminina rum som
tuffa, fyllda av
rivalitet, där utseendet är
en viktig faktor.)
 Ha roligt och var glad!

12. Consumption and
embodiment
”På det största
spakonferenshotellen i centrala
Tallinn håller vi våra utbildningar.
(…) Kombinera din utbildning med
en underbar spaupplevelse i
Tallinn. T. ex Aqua Spa. Skäm bort
din kropp och själ i nya lyxiga
Aqua Spa! Aqua Spa erbjuder dig
tilfälle att njuta av olika typer av
bastu och pooler (…). Allt som du
drömt om finns här!”
 Försäljningsargument i att
blanda nytta med nöje
 Studenten tilltalas genom
antagandet om dom som
nyckfulla konsumenter, som
drivs av sina drömmar
 Pampering activities – bodily
maintenance
 Otydliga gränser mellan fritid
och arbete/skola

14. Consumption and
embodiment
”Makeupartister har ofta ett särskilt intresse
för färg, form och mode vilket gör det
naturligt att följa aktuella trender. Det
resulterar i att många makeupartister vill
utvecklas vidare i yrket genom att prova nya
produkter, material, färger och verktyg. I
kurspriset ingår ett paket med produkter och
verktyg. Värdet är 15.000 – 25.000 kronor
(…) De flesta elever brukar dock vilja
bygga ut sina sminkväskor med att köpa fler
färger och verktyg. (…)Under utbildningen
får eleverna dessutom erbjudanden om att
köpa vissa produkter till förmånliga priser.
Vi rekommenderar att man har ett extra
kapital under utbildningen så att det finns
utrymme i ekonomin att handla produkter
om man så önskar. I genomsnitt brukar våra
eleverna spendera 5000 kr på produkter och
verktyg. Make Up Institutes elever är inte
begränsade till att enbart använda sig av
skolans produktmärke.”
 Förutsatta intressen – förutsatt
konsumtionsmönster
 Konsumtion som en rationell
investering – konsumtion som
ändamålsenlig workstyle
 Kropp
 Otydliga gränser fritid - arbete

15. Embodiment & emotion
”Just nu letar X efter glada, aktiva
hudterapeuter med erfarenhet från
skönhetsbranschen”
 Ändamålsenlig workstyle
Bilder av leende studenter och
lärare –
välvårdade, glada, välsminkade, un
ga och normativt vackra och
feminina
 Glädjekänsla som rationell
sträcker sig till studentens
känsloliv
investering
 Föreställningar om kvinnor som
emotionellt tillgängliga

17. Embodiment
”Golden Legs – 24 Karat Guld
för perfekta ben
Det är äntligen möjligt att enkelt
skapa perfekta silkeslena ben, dölja
åderbråck, ärr och utslag. En ny
trend har skapats – Golden Legs –
makeup för benen! Golden Legs
innehåller exklusivt 24 karats rent
guld för vackra guldskimrande
reflektioner. (…) Benen får en
fantastisk färg och blir härligt
mjuka, jämna och sensuella.”
 This ad addresses the reader
based on the assumption of
her being engaged in
following new trends and
articulates a vain, narcissistic
shopper, with an endeavour
of becoming ”sensual”
 Skapandet av en viss typ av
femininitet – en femininitet
som kräver förvandling av
(kvinno)kroppen

18. Summary & discussion
 Studenten skapas genom neoliberala diskurser som ett (könat)
entreprenöriellt själv – genom
individualisering, ansvariggörande, i en process där
förändring, rörelse och flexibilitet skrivs fram som positiva termer.
 Ett könat/feminint (entreprenöriellt) själv framträder där
känslor, utseende, konsumtionsmönster, disciplinering av kroppen
och individens förmåga och vilja att anpassa sig till dessa normer
och ideal skrivs fram som investeringar för att bli framgångsrik.
 Otydliga gränsdragningar mellan arbete och fritid skapar en
kontext där ett entreprenöriellt själv skapas, där hela självet skapas
i relation till en ändamålsenlig workstyle

19. Summary & discussion
 Genom att tilltala (framtida) studenter på specifika sätt, framträder en
konsument som är fåfäng, fast besluten att disciplinera sin kropp för att
skapa och upprätthålla femininitet och skönhet, nyckfull, lätt att
vilseleda, driven av känsloliv och drömmar – vilket överensstämmer väl
med stereotypa föreställningar om tjejer och kvinnor som konsumenter.
 Samtidigt skapas studenten genom ansvariggörande och
individualiserande processer, som en rationell konsument, en deltagare på
en utbildningsmarknad och en specifik arbetsmarknad, som förväntas
möta de krav som uttrycks för att lyckas.
 Så: Att reproducera föreställningar om femininitet kan ses som rationell
investering i skapandet av ett framgångsrikt entreprenöriellt själv i denna
bransch.

20. Tack för
uppmärksamheten!