Design för lärande ghph13

 Undervisning som konst eller vetenskap?
 Är motivation en produkt av eller en förutsättning för
undervisning?
09/22/13Cormac McGrath Centre for Medical Education (CME)

Kunskap & förståelse
 All Boys Should Come
Home Please
 Johnny was a chemist’s son,
but Johnny is no more, for
what he thought was H20
was H2SO4.
 Mums Very Early Morning
Jam Sandwiches Usually
Nauseate People
 Old People From Texas Eat
Spiders
 ”Understanding is the
interconnection of lots of disparate
things – the way it all hangs
together. The feeling that you
understand how the whole thing is
connected – you can make sense of
it internally… It is as though one’s
mind has finally ’locked’ in to the
pattern… If you really understand
something, why it works, and what
the idea is behind it, you cannot not
understand it afterwards – you
cannot ’de-understand’ it!”
September 22, 2013Cormac McGrath, Centre for Medical Education 322 september 2013

Om kunskap, lärande och design
 Didaktiska frågor att
ta ställning till
 Vem undervisar du?
 Om vad?
 När i tid?
22 september 2013 4

22 september 2013 5
Centrala begrepp
 Konstruktivistisk kunskapssyn
 Didaktiska frågor
 Kommunikation, monolog-dialog
 Meningsfullt lärande
 Yt- och djupinriktat förhållningssätt
 Assimilation och ackomodation
 Konstruktiv länkning (Torsdag)

Om kunskap
 This knowledge reorients the entire medical system, from one
where patients are treated once they are sick to one where
patients are treated for what they are likely to develop as a
result of their genetic makeup.
The volume of medical knowledge is doubling every eight years,
and similar changes are occurring in other trades and
professions.”
 It has been estimated that in 2006 about 1,350,000 articles were
published in peer-reviewed journals (Björk et al 2008) (Larsen &
von Ins 2010)
22 september 2013 6

Om kunskap
 Ontologiska
 Epistemologiska
22 september 2013 7

Om kunskap
 Faktakunskaper
 Färdigheter och
förmågor
 Värderingsförmågor
 Novice
 Advanced beginner
 Competent
 Proficient
 Expert
(Dreyfus & Dreyfus,
1996)
22 september 2013 8

Om lärande
22 september 2013 9

BASEN
Biologi
Psykologi
Social kontext
Extern
påverkan
Miljön
Social
Intern påverkan
Inställning
Ålder
Livssituation
Applikation
Pedagogik/didakt
ik
Lärandepolicy
Lärande
Strukturer
Lär-stilar
Hinder
Illeris: Comprehensive understanding of human
learning

Om lärandet
 Olika psykologiska och neurovetenskapliga processor
 Yttre och inre motivation
 Erfarenheter
 Miljö
 Traditioner
 Vilka av dessa kan vi påverka?
22 september 2013 11

Om lärandet
 ” Just nu, och det är inte så mycket om att
förstå, mer som termer och begrepp”
(student)

Om lärandet: Illeris
 Any process that in living organisms leads to permanent
capacity change and which is not solely due to biological
maturation or ageing
(Illeris
2007)

Om lärandet: Konst eller vetenskap
Teorier om lärandet
 Behaviorism
 Konstruktivism
 Social Konstruktivism
 Pragmatism

Cormac McGrathBasic Course in Education, Centre for Medical Education
Om lärandet: Behaviourism
 Hjärnan
 Det som är intressant att observera är beteende
 “Give me a child and I will make you an adult” John B
Watson
 Förstärker genom positiv och negativ stimulus “Classic
conditioning”
 (TWI) och löpande band
 BF Skinner (1904-1990)

Om lärandet: Undervisningsmetodik
 Stegvis utveckling av beteendet
 Från det enkla till det svåra
 Respons – piska och morot
Teoretisk bas:
 Behaviourism

Om lärandet: Kognitiv/konstruktivistisk
tradition: att söka harmoni
Jean Piaget
1896-1980 •Assimilation - införliva nya kunskaper i den
aktuella perceptuella begreppsvärlden
•Ackommodation - anpassa sättet att tänka för att
tillgodose nya kunskaper
•Aktivt konstruera kunskap för harmoni

Om lärandet: Konstruktivism (Vosniadou et
al)
 Naiv
 Syntetisk
 Vetenskaplig
3-6
7-9
10-12

 Lösa problem
 Demonstrera
 Öva
 Prestera
 Kontrollera/Bedöma

Om lärandet: Social Konstruktivist Tradition:
Lev Vygotsky (1896 –1934)
 Mening är socialt konstruerad
 Lärande är en social aktivitet
 ZPD (Zone of Proximal Development)
 Han konstaterade att när barn testades med uppgifter på egen
hand löste de inte problemet, något de däremot gjorde i grupp.
 Relevanta för området professionell utveckling

Om lärandet: Social Konstruktivism
 Lärande är förhandlat meningsskapande
 Vad vi vet är delat och tar sitt uttryck i vår undervisning och
lärandesystem (Trowler & Cooper 2002)

 Kollaborativt
 Lära av och med varann
 Jobba i grupp
 Lösa problem

Om lärandet: Pragmatism
Kunskap måste vara användbar i
förhållande till det verkliga livet.
”Learning by doing”
John Dewey 1859-1952

 Problembaserad
 Verkliga fall
 PBL metodik
 Case metodik

Om lärandet: utbildningsvetenskap en
eklektisk konst
 Learning context
 Behaviorism
 Neurovetenskap
 Konstruktivism
 Sociokulturella teorier
 Klassrum
 Vilken utbildningstyp är du; vilka teorier använder du (medvetet
eller omedvetet)?

Om lärandet: historiska perspektiv på
undervisning
 60’s: ”Teachers were born, not made”
(Gaff, 1976)
 70’s: Undervisning handlar om att överföra kunskap: en modellering av
studenter
 80’s: ”The guide on the side” (Brookfield, 1990)
 90’s: Undervisning handlar om att bygga en stödjande relation för att
underlätta inlärningen
 2000: Kollaborativt lärande? --- Scholarship of Teaching and Learning

Om lärandet
 Vilka teorier i olika hybridformer har du stött på som student,
doktorand, lärare förälder osv?

Om studenters lärande:
Minnesforskning
 15222936435057  15 22 29 36 43 50 57
 Övergripande Teorier
om lärandet

Om studenters lärande

Att få syn på förförståelsen
 Klockan 11:16 tisdag vecka 46, gymnasiesvenska
 Strindberg, Röda Rummet, sid 1-135.
 Vad vet vi om studenternas förkunskaper?
 Hur kan du få syn på studenternas förkunskaper?
 Vill du det?

Att få syn på förförståelsen
 Studenters frågor (innan seminariet – t.ex. på mail)
 ‘Focused list’ – be studenter skriva ner de begrepp de tycker
relaterar till ett tema el. centralt begrepp
 Diagnostisk prov (multiple choice som skickas ut på pingpong)
 Mer tips finns på:
http://www2.honolulu.hawaii.edu/facdev/guidebk/teachtip/assess-2.htm

Reflektionsstund
 Varför finns det olika årstider?

Om studenters lärande

Forskning om studenters lärande
Forskare vid Göteborgs universitet (Ference Marton mfl)
början av 70-talet
Intresse av att studera hur människor skiljer sig åt
 att få ut något av en skriven text
 hur de gick tillväga för att lära sig texten
Startskottet för ny pedagogisk forskningstradition
(Marton mfl, 1977)

Fenomenografisk forskning
Förstå lärande ur studenternas perspektivstudenternas perspektiv
Hur tar de sig an sina uppgifter?
Vad och hur förstår de?
Varför förstår en del bättre än andra?
(Marton & Booth, 2000)
Olika grad av förståelse

Förståelse – meningsfullt lärande
Integrering = att införliva nya kunskaper med
befintliga
Det handlar om att:
 lära i ett sammanhang
 göra kopplingar mellan kunskaper från olika
områden, gammalt och nytt
 utveckla en känsla av helhet
(Ausubel mfl, 1978)

Förstår innehållet på kvalitativt skilda sätt
Studenter (nationalekonomi):
Varför kostar en kanelbulle 15 kr?
 Priset bestäms av tillgång och efterfrågan
 Priset på bullen är lika med vad den är värd
(Marton mfl, 1977)

Förstår innehållet på kvalitativt skilda sätt
Studenter (biologi):
Varför har giraffen så lång hals?
 Den sträcker på halsen för att äta, den blir längre
och längre (lamarckistisk syn)
 Giraffer med långa halsar har en fördel och
avkomman ärver egenskapen (darwinistisk syn)

Meningssökande
Försöker förstå fenomenet
bakom texten
Söker mönster och
principer
Relaterar till annan kunskap
Blir intresserad
Reproducerande
Fokuserar på själva texten
Ser materialet som separata
bitar kunskap
Memorerar fakta och
processer rutinartat
Känner sig pressad och oroar
sig för mängden arbete
(Marton mfl, 1977; Marton & Booth, 2000)
Djupinriktning Ytinriktning

Kvalitativa skillnader i lärande
Inställning till lärandet beror på:
 Intentionen (komma ihåg – förstå)
 Vad som ska läras (innehållet)
 I vilket sammanhang det lärs (kontexten)

Människor måste varaMänniskor måste vara aktivaaktiva och
själva konstruera sin kunskapkonstruera sin kunskap
för att utveckla en djupareför att utveckla en djupare
förståelse av världenförståelse av världen
Jean Piaget, Lev Vygotskij
Tidigt 1900-tal

Reflektion
 Vad innebär distinktionen
yt/djup inriktning för dig?

Vad påverkar undervisningsstrategier?
Undervisn.
strategi
Intentioner
Vad vill jag att
studenterna
ska lära sig?
Fokus på lärarens
undervisning?
Fokus på studenters
lärande?
Vad behöver studenter göra för att lära sig?
Vad behöver jag göra för att underlätta?
(Trigwell & Prosser, 1996)

Vad påverkar studenters lärstrategi?
Uppfattning om
kunskap och
lärande
Lär-
strategi
Erfarenheter som
student
Motiv och mål
Intentioner
Vad är jag ute
efter att lära
mig?
Lärsituation
Studentfaktorer
Omgivningen
Curriculum
(Ramsden, 2003; Biggs, 2003)

Vad påverkar studenters lärstrategi?
Lär-
strategi
Intentioner
Vad är jag ute
efter att lära
mig?
Fokus på att
klara kursen/
tentan?
Fokus på att förstå
och skapa mening
för min egen skull?
Djupinriktning är associerat med högre förståelse
och kvalitativt lärande.
Ytinriktning
Djupinriktning
(Ramsden, 2003; Biggs, 2003, Marton & Booth, 2000)

Läraren instruerarLäraren instruerar
Kunskapsbyggande - tillägna sig ny information
Lärande - lagra och minnas information
Kunskapen är objektiv – kan överföras
Lärarens roll är förmedlarens
Undervisningen är lärarcentrerad
(Ramsden, 2003)

studenten konstruerarstudenten konstruerar
Kunskap konstrueras och är subjektiv
Kräver att studenterna är aktiva
Relaterar ny information till sin egen kunskap
Lärande är en process som syftar till förståelse
Lärarens uppgift är att stödja och underlätta lärande
(Ramsden, 2003)

Lärarens förhållningssätt påverkar
studenternas förhållningssätt!
Lärare med en instruktivistisk syn –
oftare ytinriktade studenter
Lärare med en konstruktivistisk syn –
oftare djupinriktade studenter
(Trigwell et al 1999)

Förstå uppbyggnad och funktion hos olika leder
Vad gör läraren? Vad gör studenterna?
Lär sig detaljer – anatomi
Jämför – likheter, skillnader
Prövar – själv, andra
Diskuterar
Princip – hitta nya exempel
1. Fundera själv
2. Skriv ner
3. Jämför med
grannen

Om studenters lärande: Sammanfattning
 Studenter är strategiska (medvetet-omedvetet)
 Våra val avseende kunskap och förståelse påverkar deras
strategier

Designa förlärande -Designa förlärande -
några exempel

22 september 2013 5422 september 2013 54
Designen bör hjälpa studenterna att:
 göra kopplingar mellan gamla och nya kunskaper
 att förstå det som är särskilt svårt
 sätta kunskaperna i ett relevant sammanhang
 vilja engagera sig och ta itu med uppgiften/ innehållet
 lära tillsammans med andra
 reflektera över sitt eget lärande
(Ausubel, 1968; Biggs, 2003; Weurlander
mfl, 2009; Weurlander mfl, 2010)

Läkarstudenter
9-veckors kurs i patologi (13,5 hp)
Andra året på läkarprogrammet
Skriftlig
individuell
dugga
Summativ
examination
Muntlig
gruppdugga

Civilingenjörsstudenter
14-veckors kurs i programmering (6 hp)
Andra året på ett civilingenjörsprogram
Summativ
examination
Kamratgranskad
delmålskontroll
(Axelsson, 2004; Kihl mfl, 2007)

Resultat
De tre olika formativa examinationerna
 stimulerar studenters motivation att studera
 bidrar till att studenterna blir medvetna om vad de kan och inte
kan
 påverkar vad och hur studenter lär sig
(Weurlander mfl, 2010)

Tema motivation
Motivation Yttre
Inre
Tryck
Belöning
Vill inte visa egen
okunnighet
Intresse för ämnet
Rolig och
utmanande uppgift

Tema medvetenhet
Medvetenhet Eget
lärande
Ledtrådar
Vad man kan
Vad man inte kan
Vad som kommer på tentan
Vad läraren bedömer

Tema lärande
Lärande Process
Produkt
Förklara för andra
Använda kunskaper
Lära av andra
Översikt och basfakta
Struktur och känsla av
helhet

Flipped classroom
 Datavetenskap
 75% nöjda studenter: toppen lärare, best ever
 35% godkända
 Flipped
 Hemma lyssna på föreläsningar
 Hemma svara på kortare frågor MCQ
 I klassrummet diskuteras applikation

Frågor till studenterna
 Q. Explain the following clinical oncology terms: (4p)
 a) Predictive factor
 b) Adjuvant treatment
 c) Tumor grade
 d) Tumor stage

 Q. Non-Hodgkin lymphomas are roughly divided into high- and
low- grade.a) Please compare these two entities regarding
biology, clinical picture and treatment. Please also exemplify
each entity with a specific lymphoma diagnosis. (4p)

Reflektioner
Läkarstudenter:
positivt för lärandet att få prestera
i grupp – lösa uppgifter tillsammans
Civilingenjörsstudenter:
positivt att få prestera individuellt
under kursen – testa sina kunskaper
Flipped Classroom
Positivt att få läsa i egen takt –
bra med applikation

" Jag tycker det är otroligt motiverande och lärorikt både
före själva seminariet och efter. En önskan att lösa problemet
och förstå hur det uppkommit växte hos mig. Det är så
givande att få text att bli verkliga kroppsdelar. Denna typ av
undervisningsmetod är så värdefull att det blir obeskrivligt, går
inte att förklara hur motiverande det är! Diskussion leder till
problemlösning vilket inte alltid går att göra på egen hand!
Tack!“
Student sjuksköterskeprogr, t6

”Omvårdnad och medicinsk vetenskap hör ihop och detta har för
mig tydliggjort och skapat en röd tråd om varför vi gör (eller bör
göra) som vi gör ute i vården.”
Student sjuksköterskeprogr, t6

Reflektioner
Att använda sina kunskaper
Att höra hur andra studenter resonerar
Att se andras lösningar på uppgifter
Bidrar till att reflektera över det
egna lärandet – medvetenhet

Fyra viktiga aspekter för lärande
1. Motiverande
2. Integrerande
3. Autenticitet
4. Kollaborativt lärande (reservation)

Designen bör hjälpa studenterna att:
 göra kopplingar mellan gamla och nya kunskaper
 att förstå det som är särskilt svårt
 sätta kunskaperna i ett relevant sammanhang
 vilja engagera sig och ta itu med uppgiften/ innehållet
 lära tillsammans med andra
 reflektera över sitt eget lärande
(Ausubel, 1968; Biggs, 2003; Weurlander
mfl, 2009; Weurlander mfl, 2010)

Hur designar du för

Sammanfattning
 Lärande är komplext, resultat av flertal komplexa processer
 Studenter är strategiska (medvetna-omedvetna)
 Deras val går att påverka
 Lärares/Handledares förhållningssätt påverkar även
studenterna förhållningssätt
 Design….

Undervisningsklimat
- Respekt
- Vänligt
- Uppmuntrande
- Trygghet – våga säga /
göra fel
Ångest, negativa känslor skapar rädsla att misslyckas
ytinlärning
(Biggs, 2003)

Den goda kliniska lärandesituationen
 Gott samarbete och
positiv atmosfär
 Studenter betraktas som
yngre kollegor- delaktiga i
det kliniska arbetet
 Studenter behöver stöd – handledaren viktig!
(Papp mfl, 2003)

Känslan av att vara delaktig
(belongingness)
 Studenter känner sig mer
motiverade att lära sig
 Studenter våga fråga mer
 Rädsla att göra misstag hinder
för lärandet
(Levett-Jones & Lathlean, 2008
Weurlander, 2010)

Design för lärande ghph13

Recommended

Recommended

More Related Content

Viewers also liked

Viewers also liked (20)

Similar to Design för lärande ghph13

Similar to Design för lärande ghph13 (20)

More from Cormac McGrath

More from Cormac McGrath (20)

Design för lärande ghph13

Editor's Notes