SlideShare a Scribd company logo
1 of 13
Termen cell användes för första gången år 1665 då  Robert Hooke  (1635-1703) presenterade sina observationer då han upptäckte cellens funktion i ett korkträd. Under 350 år har kunskaper om cellen fortskridit.  CELLEN
I människokroppen befinner det sig ca100 000 miljarder celler Våra celler är specialiserade på olika saker.  En del celler är bättre på rörelser och andra på att ta emot information.  En del celler kan återskapas medan andra dör ut helt och du återfår aldrig en funktion.  Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är  Proteiner/äggviteämnen Fetter/lipider Kolhydrater Socker  Nukleinsyror Arvsmassan, DNA.
Cellmembranet är ett semipermeabelt membran =  Halv igenomsläppligt Vilket innebär att små molekyler, såsom t.ex. Vatten kan ta sig igenom membranet med hjälp av osmotiska krafter. Cellmembranets uppgift. Mekanisktskydd Upprätthåller cellens inre balans Möjliggör transport och filtrering av ämnen intracellulärt och yttre cellulärt Har receptorer så cellen kan kommunicera med andra omkringliggande celler och ämnen Påverkar immunsystemet
Diffusion Vid diffusion strävar ämnen (molekyler) att förflytta sig från en stark koncentration mot en svagare och därmed jämna ut koncentrations- olikheterna. Osmos Med osmos menas ett flöde av vatten från ett område med hög osmotisk potential till ett med lägre genom en barriär, som lättare släpper igenom vatten än däri lösta ämnen. Passiv transport Cellmembranet innehåller proteiner, som deltar i både den passiva och den aktiva transporten av ämnen genom membranet. Glukostransportören är ett exempel på passiv transport. Vid passiv transport förs ämnen från en högre koncentration till en lägre.
Aktiv transport Aktiv transport kräver energi. Ämnen transporteras från en lägre koncentration till en högre. Bl.a Natrium kaliumpumps utbyte. Passiv transport Cellmembranet innehåller proteiner, som deltar i både den passiva och den aktiva transporten av ämnen genom membranet. Glukostransportören är ett exempel på passiv transport. Vid passiv transport förs ämnen från en högre koncentration till en lägre.
cellmembranet finns också så kallade  receptorer,  eller mottagare.  Receptorerna består av proteiner som kan binda andra ämnen till sig, exempelvis hormoner.  Ämnena som binds till receptorerna kallas  signalsubstanse r, och ger viktig information till cellens inre.  Informationen kan till exempel påverka cellens ämnesomsättning eller andra funktioner.
Signalering Cellen registrerar hela tiden sin miljö och de förändringar, som sker där. Förändringarna registreras som retningar, som vid en viss nivå åstadkommer en aktivering av det inrecellulära retningsledningsystemet.
Cellens inre Cellen kan man se som en liten vätskefylld blåsa, vars inre är en trögflytande kletig massa som kallas  Cytoplasma   med en rad partiklar med olika funktion i.  Däri finns Näringsämnen Proteiner Salter Cellskelett Hur cellen skall se ut, påverkas av proteinstrukturer som bygger cellen utefter den funktion cellen skall ha. Skall den transportera signaler, röra sig eller bara finnas till.
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],För att cellen skall ha sina funktioner krävs en rad mekanismer. Cellen kan ses som ett litet samhälle i sig själv eller en egen kropp med ett ett eget organsystem för att fungera. Detta organsystem kallas  organeller
[object Object],[object Object]
Energiproduktionen i våra celler är avgörande för vår hälsa och välbefinnande.  Energin kan skapas utan syre (anaerobt) eller med syre (aerobt).  I processen omvandlas näring - främst kolhydrater (glukos, socker) och fett till energi, ATP.  ATP är en universell energivaluta som används av alla levande djur och växter. I vår kropp skapas och konsumeras hela tiden en enorm mängd ATP.  Om kroppen är i bra balans tillverkas det på ett dygn ATP i en mängd som motsvarar nästan hela vår kroppsvikt.
Apoptos En vuxen människa måste dagligen producera många miljoner nya celler för att ersätta de som nöts bort och de som dött genom programmerad celldöd Tillväxt En levande organism kan tillväxa på två olika sätt: 1. genom att de enskilda cellerna ökar i storlek. Detta kallas  hypertrofiering . 2. genom att antalet celler ökar vilket kallas  proliferation.
Celldöd En cell kan dö på två sätt: 1. genom apotos 2. genom nekros Apoptos  kallas ofta programmerad cell död och innebär att cellen gör självmord. Apoptos är en naturlig del av organismens normala liv.   Nekros  innebär att cellen dör på ett okontrollerat sätt eller genom en olycka. Nekros omfattar ofta många celler medan apoptos gäller en enskild cell i gången. Nekros leder till inflammation. Vid apoptos uppkommer ingen inflammation. 

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg
 
No åk4-värme-vt13-blogg
No åk4-värme-vt13-bloggNo åk4-värme-vt13-blogg
No åk4-värme-vt13-bloggforsenskolan
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoderannmari
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner textMalin Åhrby
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
No åk4-värme-vt13-blogg
No åk4-värme-vt13-bloggNo åk4-värme-vt13-blogg
No åk4-värme-vt13-blogg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Skelettet.
Skelettet. Skelettet.
Skelettet.
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Separeringsmetoder
SepareringsmetoderSepareringsmetoder
Separeringsmetoder
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kol och kolföreningar del 2
 
Andningen
AndningenAndningen
Andningen
 
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Baskemi: Luft, vatten och mark
 
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner   textAtomer, molekyler och kemiska reaktioner   text
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner text
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
 

Similar to Cellen

Similar to Cellen (7)

Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Ekologi Sara
Ekologi SaraEkologi Sara
Ekologi Sara
 

More from Helena Svensson

More from Helena Svensson (9)

Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
Aldreomsorgens nationella-vardegrund-ett-vagledningsmaterial-presentation2012
 
Redovisning sem6
Redovisning sem6Redovisning sem6
Redovisning sem6
 
Omv resp
Omv respOmv resp
Omv resp
 
Omv resp
Omv respOmv resp
Omv resp
 
Vårdens historia
Vårdens historiaVårdens historia
Vårdens historia
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Vård omsorg
Vård omsorgVård omsorg
Vård omsorg
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Pedagogikens historia
Pedagogikens historiaPedagogikens historia
Pedagogikens historia
 

Cellen

  • 1. Termen cell användes för första gången år 1665 då Robert Hooke (1635-1703) presenterade sina observationer då han upptäckte cellens funktion i ett korkträd. Under 350 år har kunskaper om cellen fortskridit. CELLEN
  • 2. I människokroppen befinner det sig ca100 000 miljarder celler Våra celler är specialiserade på olika saker. En del celler är bättre på rörelser och andra på att ta emot information. En del celler kan återskapas medan andra dör ut helt och du återfår aldrig en funktion. Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är Proteiner/äggviteämnen Fetter/lipider Kolhydrater Socker Nukleinsyror Arvsmassan, DNA.
  • 3. Cellmembranet är ett semipermeabelt membran = Halv igenomsläppligt Vilket innebär att små molekyler, såsom t.ex. Vatten kan ta sig igenom membranet med hjälp av osmotiska krafter. Cellmembranets uppgift. Mekanisktskydd Upprätthåller cellens inre balans Möjliggör transport och filtrering av ämnen intracellulärt och yttre cellulärt Har receptorer så cellen kan kommunicera med andra omkringliggande celler och ämnen Påverkar immunsystemet
  • 4. Diffusion Vid diffusion strävar ämnen (molekyler) att förflytta sig från en stark koncentration mot en svagare och därmed jämna ut koncentrations- olikheterna. Osmos Med osmos menas ett flöde av vatten från ett område med hög osmotisk potential till ett med lägre genom en barriär, som lättare släpper igenom vatten än däri lösta ämnen. Passiv transport Cellmembranet innehåller proteiner, som deltar i både den passiva och den aktiva transporten av ämnen genom membranet. Glukostransportören är ett exempel på passiv transport. Vid passiv transport förs ämnen från en högre koncentration till en lägre.
  • 5. Aktiv transport Aktiv transport kräver energi. Ämnen transporteras från en lägre koncentration till en högre. Bl.a Natrium kaliumpumps utbyte. Passiv transport Cellmembranet innehåller proteiner, som deltar i både den passiva och den aktiva transporten av ämnen genom membranet. Glukostransportören är ett exempel på passiv transport. Vid passiv transport förs ämnen från en högre koncentration till en lägre.
  • 6. cellmembranet finns också så kallade receptorer, eller mottagare. Receptorerna består av proteiner som kan binda andra ämnen till sig, exempelvis hormoner. Ämnena som binds till receptorerna kallas signalsubstanse r, och ger viktig information till cellens inre. Informationen kan till exempel påverka cellens ämnesomsättning eller andra funktioner.
  • 7. Signalering Cellen registrerar hela tiden sin miljö och de förändringar, som sker där. Förändringarna registreras som retningar, som vid en viss nivå åstadkommer en aktivering av det inrecellulära retningsledningsystemet.
  • 8. Cellens inre Cellen kan man se som en liten vätskefylld blåsa, vars inre är en trögflytande kletig massa som kallas Cytoplasma med en rad partiklar med olika funktion i. Däri finns Näringsämnen Proteiner Salter Cellskelett Hur cellen skall se ut, påverkas av proteinstrukturer som bygger cellen utefter den funktion cellen skall ha. Skall den transportera signaler, röra sig eller bara finnas till.
  • 9.
  • 10.
  • 11. Energiproduktionen i våra celler är avgörande för vår hälsa och välbefinnande. Energin kan skapas utan syre (anaerobt) eller med syre (aerobt). I processen omvandlas näring - främst kolhydrater (glukos, socker) och fett till energi, ATP. ATP är en universell energivaluta som används av alla levande djur och växter. I vår kropp skapas och konsumeras hela tiden en enorm mängd ATP. Om kroppen är i bra balans tillverkas det på ett dygn ATP i en mängd som motsvarar nästan hela vår kroppsvikt.
  • 12. Apoptos En vuxen människa måste dagligen producera många miljoner nya celler för att ersätta de som nöts bort och de som dött genom programmerad celldöd Tillväxt En levande organism kan tillväxa på två olika sätt: 1. genom att de enskilda cellerna ökar i storlek. Detta kallas hypertrofiering . 2. genom att antalet celler ökar vilket kallas proliferation.
  • 13. Celldöd En cell kan dö på två sätt: 1. genom apotos 2. genom nekros Apoptos kallas ofta programmerad cell död och innebär att cellen gör självmord. Apoptos är en naturlig del av organismens normala liv.   Nekros innebär att cellen dör på ett okontrollerat sätt eller genom en olycka. Nekros omfattar ofta många celler medan apoptos gäller en enskild cell i gången. Nekros leder till inflammation. Vid apoptos uppkommer ingen inflammation.