Kurs i grundvatten för kommuner, 10 april 2014

1. Grundvattnets sårbarhet
och vattenskyddsområden
Charlotte Defoort, SGU
charlotte.defoort@sgu.se

2. Geologin styr
sårbarheten
Hög
genomsläpplighet
-hög sårbarhet
Hög
sårbarhet
Låg
Sårbarhet
Måttlig
sårbarhet

4. Sårbarhets-
kartan

5. Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan
om tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan
Från NV rapport 4852,
Bedömning av grundvattnets sårbarhet.
1 m 5 m 10 m
Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h
Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år
Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -
Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år
Torv 1 - 100 m/år > 1 d - -
Jordart Vattenhastighet
Djup till grundvattenytan
Tid till grundvattenytan

6. Grundvattnets
sårbarhet
Foto Lena Blad

7. 1 droppe diesel kange
smakförändringar på
1 m3 vatten

8. Inströmningsområde
Utströmningsområde

9. Viktiga sårbarhetsfaktorer
• Topografin antyder grundvattenytans läge,
gäller ej isälvsavlagringar
• Vegetationen ger indikation på
inströmnings- resp. utströmningsområde
• Hårdgjorda ytor
• Extra sårbara områden, t ex där
jordmånsprofilen tagits bort och
fastläggningen är reducerad
(schakt, grustag, vägdiken, urban mark)
• Tätskikt, geomembran längs vägen
• Andra skyddsvärden (kultur, natur etc.)

10. Om olyckan är framme
Någon ringer dig och berättar
att en olycka har skett
– vad gör du?

11. Att tänka på:
 Finns en beredskapsplan? Vad är min roll? (se nästa bild)
Ta snabbt reda på utsläppets storlek.
Viktigt för bedömning av hur snabbt åtgärder behöver utföras.
 Ta snabbt reda på jordartsförhållanden och djupet till
grundvattnet.
Viktigt för bedömning av hur snabbt utsläppet sprider sig i mark och ner till
grundvattnet. Rör det sig om minuter/timmar eller veckor/månader?
Ta hand om fri fas på/i jorden så fort det är möjligt.
Pumpa, sug eller med absorberande medel.
Kontrollera alternativa spridningsvägar
(t ex ledningsgravar, ledningar, brunnar etc.).
Det är lättare att sanera jord än grundvatten
(och en mindre volym än en större).
Snabb åtgärd, t ex bortgrävning, av jord innan föroreningen sprids är att
föredra. Spridning av förorening ger en större volym jord och grundvatten
att sanera, dessutom på en djupare nivå. Kostsamt!
Försiktighet vid hantering av klass 1 produkter (t ex bensin).
Explosionsrisk, inandning av ångor, hudkontakt.

12. Roller vid en sanering
Roll/uppgift:
• Ställer åtgärdskrav
(skall inte leda saneringsarbetet)
• Saneringsledning/
saneringsåtgärder i akut skede
• Saneringsåtgärder efter akut
skede
• Saneringsledning
(efter akut skede), provtagning,
miljökontroll, kontrollprogram,
myndighetskontakter,
saneringsrapport
• Beställare av provtagning,
saneringsledning och
saneringsåtgärder
Utförs av:
• Tillsynsmyndighet (oftast miljökontor,
länsstyrelsen vid större utsläpp/olyckor)
• Räddningstjänsten
• Saneringsentreprenör
• Miljökonsult
• Förorenaren eller dennes
försäkringsbolag –
eller kronofogde/tillsynsmyndighet
(”verkställighet/ rättelse på den felandes
bekostnad”)

13. Vattenskyddsområde
Vattentäktszon kring brunnen/brunnarna
Primär skyddszon, inströmningsområde 100 dygn
Sekundär skyddszon, 1 års uppehållstid
Tertiär skyddzon,
resterande
tillrinningsområde

14. Underlag vattenskyddsområden
och dess tillsyn

15. SGUs roll i arbetet med
vattenskyddsområden
3. Tillhandahålla geologisk information -
underlagsmaterial för vattenskyddsområden
1. Ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet
Grundvatten av god kvalitet
2. Svara på remisser om vattenskyddsområden
(enl. 26 § förordning 1998:1252 om områdesskydd enligt
miljöbalken)

16. Vad ska skyddas och varför?
• Generellt svårt/omöjligt att rena förorenat
grundvatten,
• I första hand se till att undvika potentiellt
förorenande verksamheter och markanvändning
• I andra hand, se till att upptäcka föroreningen i tid
och hinna sanera
• I tredje hand, nedbrytning, fastläggning eller
utspädning

17. • Databaser, t.ex.
– parameterdatabasen
– jorddjup
– Grundvattennivåer
– georegister
(särskilt karttjänsten
geoobservationer)
– brunnsarkivet
Information - tillgänglig via SGU
Underlag och vägledning för tillsynen

18. Information - tillgänglig via SGU forts.
• Kartmaterial, både digitalt och tryckt, bland annat
– berggrund
– geofysik
– grundvatten
– jordarter GRANITER
BASITER
GNEJSER
Isälvs-
sediment
Isälvssediment
under silt
Älvsediment
Svallsediment
Berg
Morän
Mäktiga finsediment
grundvattentillgångar
kan finnas
Mindre goda uttagsmöjligheter
i urberg
Mycket stor
grundvattentillgång
i jordlager
Grundvattnets
strömningsriktning
Grundvattennivå
Mycket stor
grundvattentillgång
under täta jordlager

19. Planering =
Grunden till en hållbar utveckling

20. Att tänka på vid handläggning av
tillstånd och dispenser
• Varje plats är unik, tänk efter varje gång och använd
tillgängligt underlag
• Väg risken för förorening mot värdet på
vattentäkten/vattenförekomsten, (tänk gärna även
regionalt och på framtida vattenbehov)
• Beakta försiktighetsprincipen…
• Verka för att skyddande jordlager hålls intakta
• Föroreningar får inte nå grundvattnet - pga. snabb
spridning och långsam nedbrytning

21. Vad är vatten värt, och förstår vi värdet?
• Stor vattentäkt 1100 MSEK
• Mindre vattentäkt 100 MSEK
• Stora samhällskostnader vid störningar 100-
500 MSEK (rapport 7, 2009 VAS-rådet)

22. Vattenförsörjning, materialförsörjning
eller bara ett bra ställe att bo på?