Presentation som gjordes av Mattias Gustafsson, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 17 oktober 2014 i Lund.

1. Grundvattnets sårbarhet
och vattenskyddsområden

2. Geologin styr
sårbarheten
Hög
sårbarhet
Låg
Sårbarhet
Måttlig
sårbarhet
Hög
genomsläpplighet
-hög sårbarhet

4. Sårbarhets-kartan

5. Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan
om tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan
Djup till grundvattenytan
1 m 5 m 10 m
Jordart Vattenhastighet
Tid till grundvattenytan
Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h
Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år
Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -
Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år
Torv 1 - 100 m/år > 1 d - -
Från NV rapport 4852,
Bedömning av grundvattnets sårbarhet.

6. Grundvattnets
Foto Lena Blad
sårbarhet

7. 1 droppe diesel kange
smakförändringar på
1 m3 vatten

10. Inströmningsområde
Utströmningsområde

11. Viktiga sårbarhetsfaktorer
• Topografin antyder grundvattenytans läge,
gäller ej isälvsavlagringar
• Vegetationen ger indikation på
inströmnings- resp. utströmningsområde
•• HHåårrddggjjoorrddaa yyttoorr
• Extra sårbara områden, t ex där
jordmånsprofilen tagits bort och
fastläggningen är reducerad
(schakt, grustag, vägdiken, urban mark)
• Tätskikt, geomembran längs vägen
• Andra skyddsvärden (kultur, natur etc.)

12. Om olyckan är framme
Någon ringer dig och berättar
att en olycka har skett
– vad gör du?

13. Att tänka på:
Finns en beredskapsplan? Vad är min roll? (se nästa bild)
Ta snabbt reda på utsläppets storlek.
Viktigt för bedömning av hur snabbt åtgärder behöver utföras.
Ta snabbt reda på jordartsförhållanden och djupet till
grundvattnet.
Viktigt för bedömning av hur snabbt utsläppet sprider sig i mark och ner till
grundvattnet. Rör det sig om minuter/timmar eller vveecckkoorr//mmåånnaaddeerr??
Ta hand om fri fas på/i jorden så fort det är möjligt.
Pumpa, sug eller med absorberande medel.
Kontrollera alternativa spridningsvägar
(t ex ledningsgravar, ledningar, brunnar etc.).
Det är lättare att sanera jord än grundvatten
(och en mindre volym än en större).
Snabb åtgärd, t ex bortgrävning, av jord innan föroreningen sprids är att
föredra. Spridning av förorening ger en större volym jord och grundvatten
att sanera, dessutom på en djupare nivå. Kostsamt!
Försiktighet vid hantering av klass 1 produkter (t ex bensin).
Explosionsrisk, inandning av ångor, hudkontakt.

14. Roller vid en sanering
Roll/uppgift:
• Ställer åtgärdskrav
(skall inte leda saneringsarbetet)
• Saneringsledning/
saneringsåtgärder i akut skede
Utförs av:
• Tillsynsmyndighet (oftast miljökontor,
länsstyrelsen vid större utsläpp/olyckor)
• Räddningstjänsten
• Saneringsåtgärder efter akut
skede
• Saneringsledning
(efter akut skede), provtagning,
miljökontroll, kontrollprogram,
myndighetskontakter,
saneringsrapport
• Beställare av provtagning,
saneringsledning och
saneringsåtgärder
• Saneringsentreprenör
• Miljökonsult
• Förorenaren eller dennes
försäkringsbolag –
eller kronofogde/tillsynsmyndighet
(”verkställighet/ rättelse på den felandes
bekostnad”)

15. Verkställighet och rättelse på den felandes bekostnad
Om ett beslut om föreläggande eller förbud inte blir åtlytt kan en
ansökan göras i enlighet med 26 kap 17 § MB, hos
kronofogdemyndigheten om att få beslutet verkställt.
En annan möjlighet att få ett beslut genomfört är att besluta om att
rättelse ska vidtas på den felandes bekostnad i enlighet mmeedd 2266 kkaapp.. 1188
§MB. Detta kan gälla fall där det är nödvändigt med en snabb
handläggning för att undanröja en hälso- eller miljörisk. Ett sådant
beslut får meddelas utan föregående förelägganden eller förbud om
tillsynsmyndigheten anser att det med hänsyn till risken för allvarliga
skador eller av andra särskilda skäl genast bör vidtas en rättelse.

16. Vattenskyddsområde
Vattentäktszon kring brunnen/brunnarna
Primär skyddszon, inströmningsområde 100 dygn
Sekundär skyddszon, 1 års uppehållstid
Tertiär skyddzon,
resterande
tillrinningsområde

17. Underlag vattenskyddsområden
och dess tillsyn

18. SGUs roll i arbetet med
vattenskyddsområden
1. Ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet
Grundvatten av god kvalitet
2. Svara på remisser om vattenskyddsområden
(enl. 26 § förordning 1998:1252 om områdesskydd enligt
miljöbalken)
3. Tillhandahålla geologisk information -
underlagsmaterial för vattenskyddsområden

19. Vad ska skyddas och varför?
• Generellt svårt/omöjligt att rena förorenat
grundvatten,
• I första hand se till att undvika potentiellt
förorenande verksamheter och markanvändning
• I andra hand, se till att upptäcka föroreningen i tid
och hinna sanera
• I tredje hand, nedbrytning, fastläggning eller
utspädning

20. Underlag och vägledning för tillsynen
Information - tillgänglig via SGU
• Databaser, t.ex.
– brunnsarkivet
– georegister
(särskilt karttjänsten
geoobservationer)
– parameterdatabasen
– jorddjup
– Grundvattennivåer

21. Information - tillgänglig via SGU forts.
• Kartmaterial, både digitalt och tryckt, bland annat
– berggrund
– geofysik
– jordarter GRANITER
– grundvatten
Mindre goda uttagsmöjligheter
i urberg
BASITER
GNEJSER
Isälvssediment
under silt
Morän
Mäktiga finsediment
Mycket stor
grundvattentillgång
under täta jordlager
Isälvs-Älvsediment
sediment
Svallsediment
Berg
grundvattentillgångar
kan finnas
Mycket stor
grundvattentillgång
i jordlager
Grundvattnets
strömningsriktning
Grundvattennivå

22. Planering =
Grunden till en hållbar utveckling

23. Att tänka på vid handläggning av
tillstånd och dispenser
• Varje plats är unik, tänk efter varje gång och använd
tillgängligt underlag
• Väg risken för förorening mot värdet på
vattentäkten/vattenförekomsten, (tänk gärna även
regionalt och på framtida vattenbehov)
• Beakta försiktighetsprincipen…
• Verka för att skyddande jordlager hålls intakta
• Föroreningar får inte nå grundvattnet - pga. snabb
spridning och långsam nedbrytning

24. Vad är vatten värt, och förstår vi värdet?
• Stor vattentäkt 1100 MSEK
• Mindre vvaatttteennttääkktt 110000 MMSSEEKK
• Stora samhällskostnader vid störningar 100-
500 MSEK (rapport 7, 2009 VAS-rådet)

25. Vattenförsörjning, materialförsörjning
eller bara ett bra ställe att bo på?